Myten om den djupa staten

Det var runt klockan ett på eftermiddagen den 6 januari 2021 som anhängare till den besegrade presidenten Donald J. Trump bröt sig igenom de yttre polisbarrikaderna utanför Kapitolium i Washington D.C., där den formella certifieringen av Trumps valförlust ägde rum. En halvtimme senare hade upprorsmakarna brutit ned de sista barriärerna utanför byggnaden och tvingat regeringskvarterets polisstyrka på reträtt. Strax efter klockan två började de krossa fönsterrutor och ta sig in i parlamentet. De skrek ”USA! USA!” och krävde vicepresidentens, i deras ögon en förrädares, död: ”Häng Mike Pence!”.

Genom den aggressiva folkmassan rörde sig också minst ett tiotal medlemmar av Oath Keepers, en högerextrem milis som vid tidpunkten ägnat månader åt att planera och träna för att försöka stoppa regeringsskiftet. De gick i formation, bar paramilitär utrustning och hade tidigare under dagen fört in automatvapen till Washington D.C. som en del av förberedelsen för den ”blodiga och desperata strid” och det ”inbördeskrig och revolution” som gruppens ledare, den enögde före detta fallskärmsjägaren Elmer Stewart Rhodes, i veckor talat med sina kamrater om. 

Oath Keepers var inte den enda högerextrema grupperingen som fanns representerad bland de uppåt tusen personer som av myndigheterna identifierats som deltagare i stormningen av Kapitolium, en händelse som skulle skaka den amerikanska demokratin i sina grundvalar och kräva minst fyra människoliv. Åtskilliga individer med kopplingar till Proud Boys, Three Percenters och den konspirationistiska sekten QAnon fanns också i folkmassan.

För dessa extremister handlade stormningen av Kapitolium inte bara om att hindra certifieringen av Joe Biden som Donald Trumps efterträdare, eller att stoppa vad Trump påstått var ett stulet val. Det var mer än så. Det var en strid mot den ”djupa staten”.

”Valet är stulet och detta är en kommunistisk kupp av den djupa staten (…) Vi måste vägra att NÅGONSIN erkänna detta som ett legitimt val, och vägra att någonsin erkänna Biden som president av Förenta staterna,” skrev Rhodes på sin sajt bara några dagar efter valet, under rubriken ”Call to Action! March on DC, Stop the Steal, Defend the President, & Defeat the Deep State”.

Idén om att den 6 januari handlade om en konfrontation mellan patrioter och den onda, i dunkel höljda djupa staten var utbredd bland högerextrema amerikaner före stormningen av Kapitolium. Och om något verkar den ha blivit ännu vanligare efteråt.

Madison Cawthorn – en republikansk kongressledamot som själv var en av dem som höll tal på Trumps massmöte i D.C. den 6 januari – kommenterade i februari 2022 den parlamentariska utredningen kring Kapitolium i en podcast. Till skillnad från många andra republikaner så välkomnade han utredningen.

”Jag vill bara att sanningen kommer fram, för jag tror att vi har en del väldigt högt uppsatta, väldigt vidriga och ondskefulla och opatriotiska tjänstemän i vår federala statsförvaltning, och de är en del av den djupa staten. Så jag vill förvandla 6 januari-kommittén till en kommitté som börjar rensa ut den djupa staten en gång för alla”, sa Cawthorn.

”Ny regering måste rensa upp bland myndighetschefer” lyder rubriken på en ledartext av Kent Ekeroth (SD), publicerad den 20 september i år på hans egen sajt Samnytt.

I texten driver Ekeroth linjen att Sveriges myndigheter ”är nerlusade av politiskt tillsatta chefer, underchefer och vanliga anställda som antingen är inkompetenta eller politiserade eller både och”. Och att alla myndighetschefer som är S-märkta – Ekeroth uppskattar med hänvisning till tankesmedjan Timbro att detta kan vara så många som 90 procent – ”måste givetvis bytas ut snarast möjligt”, detta ”för att väljarna ska få genomslag för sin röst i valet”.

”Vänstern kommer säkert att yla om att det är ’odemokratiskt’ och utmåla det, som de alltid gör, som försök till statskupp eller något annat fantasifullt,” fortsätter Ekeroth, ”men tar man inte itu med denna ’djupa stat’ kommer den att obstruera mot det nödvändiga arbete som behöver göras.”

Tankefiguren känns igen från en mängd opinionsbildare inom ytterhögern på senare tid.

Under rubriken Den nya regeringen och kampen mot myndighetsaktivismen förklarar den konservative krönikören John Gustavsson på högertidningen Bulletin att ”svenska myndigheter är till brädden fyllda av tjänstemän marinerade i socialdemokrati, som kommer att se det som sin uppgift att motarbeta implementeringen av nya lagar”.

Och Björn Söder (SD), som gång på gång under hösten upprepat samma budskap, menar att ”sossarna har fortsatt att tillsätta sitt partifolk på myndigheter. Detta för att garantera fortsatt S-styre även vid en valförlust. Myndigheterna är i dag infiltrerade av sossarnas partifolk – lojala till partiet istället för myndigheterna.”

Linjen från SD och deras likasinnade i ytterhögern är alltså tydlig: det ”måste” med Ekeroths ord ”rensas upp” bland Sveriges tjänstemän.

Men det är inte heller någon slump att Ekeroth använder begreppet ”djupa staten” för att beskriva dessa påstådda socialdemokratiska kadrer – tvärtom är det en idé Ekeroth vill understryka och återkommer till.

Själva termen ”djupa staten” är ursprungligen hämtad från analyser av Turkiets statsapparat under det förra seklet, där bedömare sedan länge talat om ett mytomspunnet komplex av tunga militärer, underrättelseofficerare och tjänstemän inom rättsväsendet och andra viktiga myndigheter som bildat en sorts informell ”stat i staten”. Dessa nätverk av tjänstemän sägs ha motarbetat den turkiska demokratin utifrån sin egen agenda och drivit på de återkommande militärkupperna mot den. Rollen som den maktfullkomliga militären och säkerhetsbyråkratin spelar i länder som Pakistan, Egypten och Myanmar beskrivs ibland på liknande sätt, men just begreppet ”djupa staten” brukade framför allt handla om situationen i Turkiet.

Men under Donald Trumps tid som president i USA plockades begreppet upp, transplanterades till det egna landet och populariserades av hans anhängare och av högerradikala opinionsbildare. De tog vedertagna, välgrundade farhågor om det amerikanska etablissemangets och säkerhetsapparatens makt, och blandade dem med vilda konspirationsteorier om att Trump, och därmed folkviljan som presidenten sades representera, på ett antidemokratiskt sätt förföljdes och underminerades av elitistiska tjänstemän inom ”the Deep State”. Motivet till detta påstods vara att Trump utgjorde ett hot mot etablissemanget och deras onda agenda. Inte minst spreds idén om den djupa staten av den Trump-trogna altmediasajten Breitbart.com – och av Trump personligen.

I Trumps USA blev den påstådda djupa staten en utmärkt syndabock för att förklara varför Trump inte lyckades leverera sin vallöften, varför han stötte på politiska motgångar och varför en aggressiv mobilisering av gräsrötterna till Trumps försvar, även mot parlamentet och rättsväsendet, var nödvändig. En mobilisering som kulminerade i stormningen av Kongressen den 6 januari 2021. 

Även efter att Trump röstats bort lever myten – som nu är väl etablerad – i olika former vidare. Dels i den högerradikala mediavärlden, dels i raseriet hos hans anhängare mot de rättsvårdande myndigheter såsom FBI som utreder Trump för diverse misstänkta lagöverträdelser – och inte minst i den högerextrema konspirationstroende sekten QAnon.

Det är från denna trumpska föreställningsvärld som Kent Ekeroth och sverigedemokratin fått bränsle till sin egen fiendebild av en svensk, socialdemokratisk ”stat i staten”.

I en intervju med högerextrema Perspektiv TV från juni förra året frågas Kent Ekeroth om just den djupa staten efter att hans sajt Samnytt publicerat ett påstått avslöjande om att den svenska krisberedskapsmyndigheten, MSB, velat ”spionera” på Ekeroth. Ekeroth får frågan om den påstådda övervakningen ”stärkte dig i din tro att det finns en djup stat i Sverige, eller hade du redan den insikten?”.

”Att det finns en djup stat, det hade man ju förstått sen tidigare. Med alla de tjänstemän på alla myndigheter, och alla universitet, och som är genomsyrad av socialdemokratin, som sitter på alla positioner …” svarar Ekeroth. ”Det är jag övertygad om.”

I den svenska ytterhögerns tappning består den djupa staten framför allt av specifikt socialdemokrater – ironiskt nog, eftersom det nätverk som ursprungligen benämndes den djupa staten i Turkiet hade starka kopplingar till extremhögern. Men för Sverigedemokraterna och deras anhängare är den djupa staten en manifestation av socialdemokratins makthunger och förakt för demokrati. En föreställning om att ett ogenomträngligt byråkratiskt maskineri hjälper S att klänga sig kvar vid makten trots att man förlorat folkets mandat.

Ännu längre ut på högerkanten, i synnerhet där den överlappar den konspirationistiska rörelsen, ges begreppet djupa staten en ännu mörkare och mer omfattande innebörd. På Facebook-sidor och obskyra alternativmediasajter diskuteras djupa staten som en världsomspännande ”skuggregering”, som bland annat arbetar för att starta ett tredje världskrig.

I en video där det pratas om allt från Antikrist till familjen Wallenberg frågar sig antisemiten och konspirationsteoretikern Ingrid Carlqvist: ”Är Sverige Den djupa statens kärna?”

På FrihetsNytt, mediasajten för den högerextrema grupperingen Nätverket, publicerades i maj en intervju med en tidigare Dagens Industri-medarbetare som bland annat påstår att det under stålverket Azovstal i Mariupol, där hårda strider utkämpats mellan Ryssland och Ukraina, i hemlighet bedrivs ”människohandel och framställning av en drog som baseras på barnblod” – vanföreställningar som är vanliga i QAnon-rörelsen. Den tidigare journalisten ”berättade vidare”, enligt FrihetsNytts referat av intervjun, ”att en grupp höga militärer, efter mordet på John F Kennedy, tog initiativ till att på riktigt förändra världssamhället till det bättre, genom att eliminera ’Den djupa staten’. Detta har tagit decennier av planering och tillsättandet av president Donald Trump var startskottet på utrensningen. Nu är vi inne på upploppet och de märkliga saker som händer runt om i världen i dag är en följd av att riktigt goda saker sker.”

Kanske det mest oroande exemplet på de vanföreställningar som sprids med bruket av begreppet den djupa staten fick vi i utredningen mot Theodor Engström, som greps och åtalades efter att han mördat psykiatrisamordnaren Ing-Marie Wieselgren i Visby under Almedalsveckan. I förhör med Engström framgår, förutom hans mångåriga nazistiska engagemang, att han sedan några år tillbaka upplever att han bevakas av ”djupstatsaktörer” som skickar subtila budskap till honom. I polisens utredning mot Engström kan man i den 59:e bilagan läsa i förhörsledarens anteckningar:

”Theodor pratade om att deepstate blev ett vedertaget uttryck i samband med att presidentvalet kring Trump och Trumps signaleringar i sociala medier, att det var agenter och underrättelsaktörer inblandade i detta. Theodor vet inte vilka som leder djupstatsaktörerna, vad de ägnar sig åt och deras exakta agendor. Theodor tror att djupstatsaktörerna haft avlyssning på honom men han har fått hjälp med vägledning av de högre makterna fram till gärningstillfället.”

Myten om den djupa staten, som nu sprids av sverigedemokrater som Ekeroth, har inte bara fått allvarliga och blodiga konsekvenser i USA genom stormningen av Kapitolium. Att gärningsmannen för terrordådet i Visby i somras är en anhängare av den är tyvärr ingen överraskning. Liksom andra högerextrema myter leder den till förvirring, desperation och i slutändan våld.