Begreppet Blackface kommer från när vita artister målade sig svarta, med rödmålade läppar, för att gestalta det som de upplevde som svarthet. Effekten av skådespeleriet blev att rasistiska föreställningar om svarta amerikaner som promiskuösa, missanpassade och korkade befästes än mer. Men blackface var även ett politiskt ställningstagande. Det blev ett sätt att övertyga allmänheten om att svarta inte var värda lika mycket som vita. De nedsättande karikatyrerna kom i olika figurer. Ett exempel var pickaninnyn, nidbilden av svarta flickor med små spretande tofsar. Hon framställdes som korkad och ovårdad och inte sällan  sexualiserad.

Vanligast inför barnpublik

Den afrofobiska bildkonsten var mest frekvent i sammanhang där barn var publik. Som den folkkära karikatyren golliwogg, en svart trasdocka som var populär in på 1970- talet. Förkortningen ”wog” var även ett rasistiskt tillmäle. Eller karikatyren mammy: den äldre, överviktiga, afroamerikanska kvinnan. Hon porträtterades som hushållerska i vita hem och ansågs vara uppkäftig, ofta på dåligt humör – men samtidigt moderlig och harmlös.

Trots decennier av försök till att synliggöra den afrofobiska bildtraditionen och dess konsekvenser lever den kvar än i dag. Inte minst i modevärlden, där modeller uppmärksammats med traditionell blackface-sminkning.

Ämnen i artikeln
AfrofobiBlackface