Du läser just nu gratis innehåll

Ditt stöd hjälper oss bekämpa rasism och främja demokrati genom granskning och kunskapsspridning.

Det var den 23 september 2018 i centrala Göteborg, som klistermärken föreställande Jackie Arklöv, som 1999 mördade två polismän, sattes upp på en polisbil. Klistermärkena hade texten ”ACAB”, vilket står för All cops are bastards, samt namnen på de två mördade poliserna och texten ”bara två av många kommande?”. Jackie Arköv var vid tiden för mordet aktiv nazist.

Ett vittne såg tre män vid bilen och polisen kunde senare gripa dem. De tre männen, två 18-åringar och en 19-åring, har i förhör medgett att de var vid brottsplatsen. En av dem filmade även med sin mobiltelefon när de andra två satte upp klistermärkena på polisbilen.

Nu åtalas de tre vid Göteborgs tingsrätt för hot mot tjänsteman och en av dem dessutom för vapenbrott, då polisen fann pepparspray hemma hos honom, vilket Göteborgs-Posten var först att rapportera om.

I förhör erkänner männen gärningen, men förnekar brott. De frågas ut om handlingen hade politiskt motiv, vilket de förnekar. De menar även att de i nuläget inte har någon koppling till nazistiska organisationer.

Nazistkopplingar

I samband med polisrannsakan fann polisen hos 19-åringen ett medlemskort i nazistiska Nordiska motståndsrörelsen. Han berättar i förhör att han gick med under 2018, men hävdar att han efter några månader lämnade organisationen.

Det är dock inte första gången 19-åringen ertappas med att sprida högerextrema budskap. 2016 dömdes han för att bland annat ha satt upp en affisch med texten ”Sverige åt svenskarna” på en ytterdörr tillhörande en familj med somalisk bakgrund.

En av 18-åringarna omhändertogs i samband med att Nordiska motståndsrörelsen höll en demonstration i Göteborg 2017. I förhör förnekar han dock koppling till nazistorganisationen. Även den andra 18-åringen förnekar samröre med NMR, men vill i förhör inte svara på om han någon gång deltagit i organisationens verksamhet.

De två poliser som fann klistermärkena på bilen uppger att de kände obehag och rädsla när de såg budskapet. De uppger att den känslan förstärktes när de fick reda på att de misstänkta hade kopplingar till nazistmiljön.