Extremhögern på frammarch i Europa – lika stark idag som på 1930-talet

En fullständig jämförelse är naturligtvis inte möjlig. Många av dagens länder existerade inte på 1930-talet. I många länder var begreppet demokrati ett relativt nytt påfund och invändningen kan göras att idag är det sociala skyddsnätet betydligt stabilare.

Fakta talar dock för sig själva. Och fakta är att extremhögern i en rad länder – med Tyskland som notabelt undantag – är lika stark idag som på 1930-talet.

I 25 av 37 europeiska länder finns högerextrema, högerpopulistiska eller nyfascistiska grupper representerade i parlamentet. Sju partier sitter i eu-parlamentet och i sex länder har extremhögern inflytande i regeringsarbetet. Expo har kartlagt extremhögern i Europa.

Extremhögern i Europa är idag minst lika stark som på 1930-talet.

I nästan samtliga länder finns fascistiska eller extremnationalistiska partier. I många länder är dessa representerade i demokratiska församlingar på olika nivåer, ofta på riksnivå.

Det kusliga är att deras styrka och popularitet i många fall överensstämmer med läget i respektive land på 1930-talet. I några fall är partierna till och med större än för 60 år sedan. I röstsiffror handlar det totalt om tiotals miljoner missnöjda människor som regelbundet röstar på extrema partier.

I länder som Frankrike, Italien, Österrike och Schweiz är nyfascistiska partier idag jämnstarka med eller starkare än vid jämförbara omanipulerade val före kriget.

I många länder, däribland det forna Sovjetunionen, kan sådana jämförelser inte göras, men i Ryssland och Ukraina finns idag långt starkare extrema rörelser än i Västeuropa. I sex länder i det forna östblocket har högerextrema eller extremnationalistiska partier inflytande i regeringen. Det gäller Bosnien, Kroatien, Rumänien, Serbien, Slovakien och Vitryssland.

I de flesta länder i Europa finns välorganiserade ofta militanta utomparlamentariska grupper. I 24 länder utgör dessa betydelsefulla strömningar. Flera av de utomparlamentariska grupperna använder sig av eller propagerar för våld. I nio länder finns mer eller mindre aktiva väpnade terror- eller paramilitära nazigrupper.

I både Väst- och Östeuropa finns en livaktig skin-headrörelse som samlar tiotusentals ungdomar kring vit makt-musiken och propagerar för ett öppet nazistiskt budskap.

EU har utlyst 1997 som »antirasismens år«. Bland medborgarna i flertalet EU-länder är detta nästan okänt. I endast sex länder har extremhögern tenderat att förlora terräng mellan 1990 och 1997. I flertalet fall handlar det också om marginella nedgångar.

Utvecklingen land för land

Albanien

1938 bildades albanska fascistpartiet PFSS. Partiet fick aldrig något viktigare inflytande, men samarbetade med det italienska fascistpartiet under ockupationen.
Nutid: Albanska Högerförbundet (LDS), med Albaniens Republikanska Parti, Nationella Fronten och rojalistiska Legitimistpartiet fick 2 mandat i valet 1996.

Belgien

1936 fick Rexiströrelsen 11,9 procent och Flamländska Nationalförbundet 7,5 procent .
Nutid: Kraftig frammarsch på 90-talet. 1994 fick Vlaams Blok (VB) 7,1 procent (202 mandat) i lokalvalen och 7,8 procent (2 mandat) i EU-valet. I parlamentsvalet 1995 fick VB 7,8 procent (11 mdt). I Antwerpen är VB största parti med 29 procent (18 mdt). Totalt har partiet 400 valda representanter på olika nivåer.
Konkurrenten Front National fick 5,5 procent (2 mdt) i Vallonien i valet 1995, och ett mandat i eu-parlamentet 1994. Starkaste fästet är Bryssel där FN vann 11,5 procent % i eu-valet.

Bosnien

Tillhörde Kroatien 1941-44

Nutid: Efter inbördeskriget segrade extremnationalistiska partier i valet 1996 på alla tre sidor. I »Republiken Srpska« fick serbiska nationalistpartiet SDS majoritet med 58 procent (45 mdt); det bosnienmuslimska nationalistpartiet sda blev största parti i muslimska Bosnien med 19 mandat; det kroatiska nationalistpartiet HDZ i Herzegovina fick 84 procent (7 mdt) i det allbosniska parlamentet.

Bulgarien

Auktoritär statskupp 1934.

Nutid: Sedan 1990 har det antiturkiska Arbetarpartiet Fosterlandet haft mandat i parlamentet i allians med Socialistpartiet. Demokratiskt Forum, arvtagare till 30-talets legionärrörelse, har sedan valet 1994 mandat i parlamentet i allians med högerpartiet sds. 1994 fick det nyfascistiska Radikalpartiet bnrp 1,3 procent och flera lokala mandat.

Danmark

Sammantaget fick nazistpartierna DNSAP, Dansk Samling och Bondepartiet stöd av 5,6 procent av väljarna i valet 1943.
Nutid: Sedan 1970-talet har Fremskridtspartiet dominerat extremhögern. 1973 var FsP andra största parti med 15,9 procent , men har successivt minskat till 6,4 procent (12 mdt) 1994, och 2,9 i EU-valet. FsP har 132 kommunmandat.
Utbrytargruppen Dansk Folkeparti, som bildades 1995, har fyra mandat i folketinget.

Estland

Statskupp av högerextrema Fosterlandsförbundet 1934.
Nutid: I valet 1992 fick det antiryska partiet Estniska Medborgare (EK) 4 procent (8 mdt). Inga högerextrema partier i parlamentet sedan valet 1995.

Finland

1936 fick den fascistiska Lapporörelsen (IKL) 8,3 procent (14 mdt).
Nutid: I valet 1995 fick det högerpopulistiska Landsbygdspartiet SMP ett mandat i lantdagen, en kraftig nedgång sedan 1970 då partiet hade 10,5 procent (18 mdt).
Flera utomparlamentariska smågrupper, däribland det »återbildade« IKL som har ett kommunmandat.

Frankrike

1919 fick det rojalistiska Action Française 25 mandat. I valet 1932 fick det fascistiska Socialnationella Republikanska Partiet fem mandat, och 1936 fick fascistpartierna Eldkorset och Franska Folkpartiet flera mandat.
Nutid: I presidentvalet 1995 fick Front National 15,3 procent och konkurrenten Mouvement pour la France 4,7 procent. FN ligger stabilt kring ca 15 procent, men har ända upp till 60 procent i vissa regioner. FN styr fyra städer och har totalt över 2 000 mandat på olika nivåer.

Grekland

Militärjuntor har styrt landet 1936-1941 och 1967-1973.
Nutid: Det extremnationalistiska Pola fick 4,9 procent (19 mdt) i valet 1993, men minskade till 2,9 procent och förlorade mandaten 1996. I EU-valet 1994 fick Pola 8,7 procent (2 mdt). 1995 vann Polas kandidat Kostas Stefanopoulos presidentvalet.

Holland

Största framgången för holländska nazistpartiet var 7,9 procent i kommunvalet 1935.
Nutid: I parlamentsvalet 1994 fick högerextrema Centrumdemocraten 2,5 procent (3 mdt). I lokalvalen 1994 fick CD 9,2 procent i Haag och 7,9 procent i Amsterdam. I Rotterdam fick CD och det mer extrema Centrumpartij tillsammans 13,7 procent . Stödet har minskat i regionvalet 1995.

Irland/Nordirland

1933 fick det profascistiska National Guard i koalition med National Centre Party 30,5%.
Nutid: 1996 fick Ian Paisleys högerextrema Democratic Unionist Party i Nordirland 18,8 procent (24 mdt). I EU-valet 1994 blev DUP Nordirlands största parti med 29,2 procent (1 mdt).

Island

I valet 1934 fick den nazistiska Nationaliströrelsen 0,7 procent (4,4 procent i sydvästra distrikten).
Nutid: På 1980-talet bildades Nationalsocialistiska Isländska Arbetarpartiet. Partiet har få medlemmar och nästan ingen aktivitet.

Italien

1921 fick Mussolinis fascistparti PNF 6,5 procent . Efter maktövertagandet genomfördes ett manipulerat val 1924 där PNF och dess allierade i högerpartiet pli fick 65,3 procent . PNF förbjöds efter kriget, men återbildades redan 1946 i form av MSI, som 1993 bytte namn till Alleanza Nazionale (AN)
Nutid: Kraftig uppgång för MSI/Alleanza Nazionale under 1990-talet, som satt i Berlusconis koalitionsregering 1995. I valet 1996 vann AN och Forza Italia sammanlagt 36,3 procent , varav AN fick 15,7 procent . AN har 44 borgmästare, 46 regionmandat, 176 provinsmandat, 750 kommunmandat och 2 600 lokala mandat.
AN:s huvudkonkurrent, separatistpartiet Lega Nord, fick 10,1 procent i parlamentsvalet 1996. I kommunvalen 1993 fick ln 57 procent i Milano, 44,6 procent i Venedig och 40,8 procent i Genua.
MSI/Trikolorflamman, en utbrytargrupp ur AN som leds av terroristfilosofen Pino Rauti, fick 2,3 procent (1 mdt) i senatsvalet 1996.

Kroatien

1927 fick det fascistiska Kroatiska Blocket två mandat.
Nutid: I valet 1995 fick president Tudjmans extremnationalistiska parti HDZ 44,8 procent (75 mdt). Det högerextrema Kroatiska Rättspartiet (HSP) fick 5 procent (4 mdt).

Lettland

Auktoritär statskupp 1934.
Nutid: I valet 1995 fick det populistiska Lettlands Folkrörelse som leds av antisemiten Joakim Ziegerist 15,1 procent (16 mdt). Det antisemitiska Frihet och Fosterland fick 11,6 procent (14 mdt) och det extremnationalistiska lnnk 6,2 procent (8 mdt).

Litauen

Statskupp 1926 av det högerextrema Litauiska Nationalistförbundet (LTS) under ledning av Antanas Smetona. I ett manipulerat val 1936 fick lts 68,3 procent .
Nutid: lts återbildades 1980 med Rimantas Smetona, en släkting till den förre diktatorn, och fick 4 mandat efter valet 1992, men förlorade dem 1996.

Luxemburg

1936 fick Rexiströrelsen 29 procent i kommunvalen.
Nutid: I valet 1994 fick det högerextrema Aktion för Demokrati och Pensionsrättigheter 8,9 procent (5 mdt) i parlamentet. Den nyfascistiska Nationella Rörelsen fick 2,6 procent men inga mandat.

Makedonien

På 30-talet samarbetade nationalistpartiet vmro med Ustasja.
Nutid: Det återbildade vmro var en tid Makedoniens största parti med 34 mandat i parlamentet, men förlorade mandaten i valet 1994. I presidentvalet 1994 fick VMRO:s kandidat 14,5 procent .

Moldavien

Ingick i Rumänien till 1945.
Nutid: I presidentvalet 1992 erhöll extremnationalistiska Moldaviska Folkfronten 3 procent .

NORGE
1933 nådde Quislings rörelse Nasjonal Samling sitt bästa valresultat med 2,2 procent . Konkurrenten Frisinnade Folkepartiet fick 1,6 procent .

Nutid: I stortingsvalet 1993 fick det invandrarfientliga Fremskrittspartiet 6,3 procent (10 mdt). I kommunvalet 1995 fick fsp 12,1 procent (20,6 procent i Oslo).

I kommunvalet 1995 fick det rasistiska Hvit Valgallianse 0,1 procent och ett mandat.

POLEN
Auktoritär statskupp 1926. I valet 1928 fick Pilsudskis statsparti BBWR 21 procent och det högerextrema Nationalistpartiet SN 8,1 procent .

Nutid: Ingen högerextrem representation i parlamentet sedan valet 1993. Viktigaste högerextrema partiet är antisemitiska Nationalistpartiet Fosterlandet som fick 3 procent . Andra partier är populistiska Partiet X som i presidentvalet 1991 fick 25,8 procent , högerextrema pps som fick 1,3 procent i presidentvalet 1995; samt det nyfascistiska Nationella Samfundet som i valet 1991 fick 0,4 procent .

PORTUGAL
Fascistisk diktatur 1926–1974.

Nutid: I eu-valet 1994 fick det högerpopulistiska Folkpartiet (PP) 12,5 procent (3 mdt); i parlamentsvalet 1995 fick PP 9,8 procent (15 mdt), och Monarkiströrelsen 0,1 procent .

RUMÄNIEN
1937 fick fascistiska Järngardet i allians med antisemitiska Agrarpartiet 15,6 procent , och antisemitiska Kristnationella Partiet 9,2 procent .

Nutid: I valet 1996 fick antisemitiska Romania Mare 4,5 procent (19 mdt) och det extremnationalistiska Rumänska Enhetspartiet (PUNR) 18 mandat. Båda partierna fick ministerposter i koalitionsregeringen 1995.

RYSSLAND
Nazigrupper endast verksamma i emigrantkretsar.

Nutid: Zjirinovskijs högerextrema parti Liberaldemokraterna blev i valet 1993 Rysslands största med 22,8 procent (63 mdt), men minskade 1995 till 11,2 procent (51 mdt). I valet 1995 fick nationalistiska Ryska Samfundens Kongress (KRO) med Alexander Lebed 4,3 procent (19 mdt). I presidentvalet 1996 fick Lebed 14,7 procent .

Ett mycket stort antal högerextrema partier är verksamma, varav flera representeras av de 78 oberoende parlamentsmandaten.

SCHWEIZ
1935 fick den nazistiska Frontrörelsen 1,6 procent och fascistpartiet Nationella Förbundet 0,5 procent ; den högerextrema Bonderörelsen vann 3,1 procent .

Nutid: I parlamentsvalet 1995 fick det invandrarfientliga tysktalande Schweiziska Frihetspartiet 4 procent (7 mdt), och det fransktalande högerextrema Schweizerdemokraterna 3,1 procent (3 mdt). Det italiensktalande Lega Tessino fick 1 procent (1 mdt), men är tredje största parti i Tessinokantonen. Samtliga högerextrema partier har minskat något.

SERBIEN
Det auktoritära Radikalförbundet styrde 1931-39. I valet 1935 fick det antisemitiska Zbor 0,9 procent .

Nutid: I valet 1996 fick det högerextrema Serbiska Radikalpartiet 18 procent (16 mdt).

SLOVAKIEN
Det fascistiska Slovakiska Folkpartiet (HSLS) fick som mest 30 procent i valet 1935.

Nutid: 1994 fick nyfascistiska Nationalistpartiet (SNS), arvtagare till HSLS, 5,4 procent (9 mdt). sns ingår med två ministerposter i Vladimír Meciars regering. Meciars extremnationalistiska Demokratiska Rörelsen fick 35,5 procent i valet 1994.

SLOVENIEN
Fanns ej före kriget.

Nutid: Tredje största parti är högerpopulistiska Socialdemokraterna som i valet 1996 fick 16,1 procent (16 mdt), att jämföra med 3,3 procent (4 mdt) i valet 1992. Högerextrema Nationalistpartiet fick 3,2 procent (4 mdt).

SPANIEN
Fascistisk diktatur 1939-1977.

Nutid: Inga parlamentsmandat. I valet 1993 fick nyfascistiska Nationella Fronten 1 procent .

STORBRITANNIEN
I valet 1931 fick fascistiska New Party 3,9 procent .

Nutid: Inga parlamentsmandat. Största nazistiska valframgången var 1,1 procent för National Front och 0,7 procent för British National Party 1983.

SVERIGE
I valet 1936 fick nazistpartierna SNF, NSAP och SNSP tillsammans 1,6 procent .

Nutid: I valet 1994 fick Ny Demokrati 1,2 procent , Sverigedemokraterna 0,3 procent och Sjöbopartiet 0,2 procent , tillsammans 1,7 procent . Kommunala mandat: NyD 54, sd 5, SjP 23, Centrumdemokraterna 31, Framstegspartiet 7 och Skånepartiet 3.

TJECKIEN
1935 fick sudettyska nazistpartiet SdP i allians med nationalistpartiet KdP 15,2 procent ; det slovakiska fascistpartiet hsls 6,9 procent , högerextrema Nationella Föreningen 5,4 procent och Nationalfascistiska Sällskapet 2 procent .

Nutid: I valet 1996 fick det högerextrema Republikanska Partiet 8 procent (18 mdt).

TYSKLAND
I valet 1932 fick Hitlers parti NSDAP 37,3 procent , samt det högerextrema Tysknationella Folkpartiet 5,9 procent och Bayerska Folkpartiet 3,2 procent .

Nutid: Efter splittringar har nyfascistiska Republikanerna minskat i betydelse. I EU-valet 1989 fick Rep 7,1 procent (6 mdt), men i riksdagsvalet 1994 endast 1,9 procent . Rep har nått stora framgångar i delstatsval och har representation på en mängd nivåer.

UKRAINA
Under ockupationen 1941-1944 samarbetade nationalistiska OUN med Nazityskland.

Nutid: Sedan 1994 finns flera högerextrema partier i parlamentet. Ukrainska Nationalisters Kongress, arvtagare till krigstidens OUN, har sju mandat, nyfascistiska Ukrainska Nationella Församlingen och den paramilitära grenen unso har tre mandat, och högerextrema Konservativa Republikanska Partiet (KUN) två mandat. 1995 vann kun 45 procent i ett fyllnadsval till parlamentet.

UNGERN
1939 fick det antisemitiska regeringspartiet mép 50 procent , medan fascistiska Pilkorsrörelsen i allians med andra nazistpartier fick 25 procent .

Nutid: I kommunvalet 1994 fick det högerextrema Partiet för Ungersk Rättvisa (MIEP) 10 procent av rösterna i Budapest. I parlamentsvalet 1995 fick MIEP 1,6 procent men inga mandat.

VITRYSSLAND
»Vitryska Befrielsefronten« samarbetade med Tyskland och deltog i judeutrotningen under ockupationen 1941-1944.

Nutid: I president Lukasjenkos regering finns representanter för Zjirinovskijs Liberaldemokraterna och det högerextrema Slaviska Rådet. I parlamentet finns sedan valet 1995 representanter för flera extremnationalistiska partier.

ÖSTERRIKE
1930 fick Stortyska Folkpartiet 12,8 procent, högerextrema Fosterlandsblocket 6 procent och det österrikiska nazistpartiet 3 procent. Högerextrem statskupp 1934.

Nutid: I eu-valet 1996 fick Jörg Haiders högerextrema parti Die Freiheitlichen, (FPÖ) 27,6 procent (6 mdt), en framgång jämfört med parlamentsvalet 1995 då FPÖ fick 22,1 procent (41 mdt). Partiet har representation på alla lokala nivåer.

© Expo 1997

Lär dig mer

Expo Wiki

Sverigedemokraterna (SD)

Nationalistiskt riksdagsparti, bildat 1988. SD grundades av veteraner inom svensk nazism och fascism och har lyckats göra sig till den svenska radikalnationalismens breda, pragmatiska alternativ.

Läs mer