Du läser just nu gratis innehåll

Ditt stöd hjälper oss bekämpa rasism och främja demokrati genom granskning och kunskapsspridning.

Redan vid tolvtiden på förmiddagen började nationalister samlas vid Smedsuddsbadet i Rålambshovsparken, Stockholm. Unga personer i kamouflagebyxor och T-shirts med texter som ”böghatare” och ”absolut Svensk” minglade med något äldre uniformerade eller kavajklädda meningsfränder.
Samtidigt som nationalisterna lyssnade till bandet Ferox bussade polisen bort ca 200 AFA-aktivster några kvarter längre bort, detta eftersom de saknade demonstrationstillstånd. Även fortsättningsvis ägnade polisen mycket energi åt att hålla isär grupperna.

Rökning förbjuden
Ett flertal journalister hade samlats på platsen, varför arrangörerna uppmanade de sina att bära blågula armbindlar:
- Om ni inte vill bli tagna för fiender gör ni bäst i att bära dessa, uppmanade funktionärerna från podiet. Man passade också på att påminna om att såväl rökning som talande i mobiltelefon var förbjudet under demonstrationen.

Massivt polisuppbåd
Folkets marsch avlöpte en halvtimma försenad i riktning centrala Kungsholmen, åtföljda av ett stort uppbåd såväl uniformerad som civil polis. I tåget som bestod av ca 900 personer gick representanter från Nationalsocialistisk Front, Svenska motståndsrörelsen, Info14, Blood & Honour, Nordiska Förbundet och Göteborgs fria nationalister.
Trottoarerna kantades av meningsmotståndare och stämningen var bitvis ganska spänd. Aktivister från folkets marsch fotograferade upplevda fiender vilket ledde till ytterligare irritation mellan grupperna.

Tåg i cirkel
Tåget gick i en cirkel på Kungsholmen och var efter en knapp timma tillbaka vid utgångspunkten. Där fanns tält med representanter från olika delar av den nationella rörelsen, som Nordiska förlaget och Gula korset, den nationella rörelsens ”fånghjälp”. Efter ytterligare ett par sånger från Ferox (samt uppläsning av en Victor Rydberg-dikt) tog så talarna vid. NSF:s Björn Björkqvist inledde talarserien.

Tal ledde till gripande
Björkqvist talade om det faktum att NSF kandiderar till valet senare i år, men erkände också att chanserna är små att partiet når riksdagen:
- Vi visar att det finns olika sätt att göra motstånd på, menade Björkqvist. Han refererade även till sig själv som grovt kriminell då han tidigare avtjänat fängelsestraff för hets mot folkgrupp, något som genererade spontana applåder från publiken.
Även denna gång verkar Björkqvist ha passerat gränsen för vad som är lagligt att säga – en stund efter att han lämnat talarstolen greps han av civilklädd polis och kördes snabbt från platsen.

Frisk fläkt
Andra talare var Dan Erikson från Info14 som hävdade att man till skillnad från det ”onda och sjuka etablissemanget” är en ”frisk fläkt mot avnationaliseringen av Sverige”. Svenska motståndsrörelsens Per Öberg riktade sig i sitt tal mot Göran Perssons regering, höll upp en snara och sa:
- Se detta som en varning, bråka inte med oss.
Avslutningsvis talade Nordiska Förbundets Johan Skogsäter som hävdade att Folkets marsch är ett nationaldagsfirande för de ovanliga svenskarna, dvs. de som inte lurats av etablissemangets tal om mångkultur och internationalism.

Ökat antal demonstranter
Efter sista talet steg en funktionär upp i talarstolen och tillkännagav Björkqvist gripande. De uppretade demonstranterna började skandera ”död åt ZOG” och funktionären uppmanade deltagarna att skänka pengar till Gula korset. ZOG står för den Sionistiska ockupationsregeringen, en nazistisk föreställning om en världsomspännande judisk konspiration.

Under hela dagen stod demonstranterna under massivt polisbeskydd och även om det på ytan verkade lugnt var det flera gånger oroligheter som störde Folkets marsch. Vid minst ett tillfälle kastades en rökbomb ner mot Smedsuddsbadet och under hela dagen har man på avstånd kunnat höra motdemonstranter skandera slagord. Men marschen avlöpte relativt lugnt och antalet deltagare har ökat.

Anna Amnéus
Kajsa Lindohf