Kent Ekeroth är inte hela problemet
Jimmie Åkesson är beredd att peta den skandalomsusade SD-politikern Kent Ekeroth. Men att kasta ut Ekeroth förändrar inte Sverigedemokraterna. Rasismen och den skeva synen på rättssamhället är en del av partiets idéer.
Uppdaterad: 2018-04-17, 08:46
Publicerad: 2017-02-07, 09:22
Lästid: 3 minuter
Du läser just nu gratis innehåll
Ditt stöd hjälper oss bekämpa rasism och främja demokrati genom granskning och kunskapsspridning.
Kent Ekeroth, Sverigedemokraternas ledamot i justitieutskottet och tidigare rättspolitisk talesperson, är sedan i fredags åtalad för ringa misshandel, efter att i november ha slagit till en man i en krogkö till nattklubben Solidaritet på Östermalm i Stockholm.
Reaktionerna har varit starka och flera röster höjs nu för att Sverigedemokraterna ska utesluta Ekeroth, vars politiska karriär kantats av skandaler och rasistiska utspel. Så sent som i oktober hamnade han i blåsväder efter att ha ljugit och hånat en 15-årig pojke som deltog i ett TV4-inslag.
Om SD:s partiledning hade menat allvar med sin så kallade nolltolerans mot rasism, borde Ekeroths politiska karriär sedan länge varit över. Istället har man gång på gång visat överseende med Ekeroths hat och ryckt ut till hans försvar. Vilket gjort honom till en symbol för hatet och rasismen som tillåts leva kvar inom SD.
Och det har tjänat sitt syfte, även om det inneburit ett växande problem för partiledningen som vill göra partiet rumsrent. Ekeroth har inte bara ett starkt stöd bland partiets radikala gräsrötter, hans politiska handlande speglar också den aggressiva och repressiva ton som alltid har varit utbredd i partiet.
Han har bland annat motionerat om särskilda (spartanska fängelser) för invandrare, han har internt föreslagit olika straffskalor för svenska medborgare och icke-medborgare, förespråkat att ingen hänsyn ska visas för personer som riskerar att utvisas till tortyr eller dödsstraff. Ett arbete som har belönats genom att partiet tidigare utsåg honom till rättspolitisk talesperson och därmed kandidat för justitieministerposten. Hans ideologiska övertygelser och agerande har aldrig varit avvikande från partiet i övrigt. En del av förklaringen till att han trots alla skandaler kunnat sitta kvar, är att partiet helt enkelt varit nöjda med hans arbete.
När SD nu bjuds in i värmen, så är Ekeroths skandaler utanför det politiska arbetet ett hinder för samarbetet med andra partier. Jimmie Åkesson har öppnat upp för att Ekeroth vid en fällande dom måste lämna alla sina uppdrag permanent. Priset av att göra sig av med Ekeroth är inte längre heller lika högt nu när makten hägrar.
Men att kasta ut Ekeroth förändrar ingenting. Att en person utan någon som helst respekt för grundläggande mänskliga rättigheter, rättsväsendet, juridiska principer, har kunnat utses av partiet till rättspolitisk talesperson vittnar om hur partiet i sig ser på rättsväsendet. Det visar vilket parti Sverigedemokraterna är.
Sverigedemokraterna har alltid försökt skylla övertramp och skandaler på enskilda individer. Som om de inte hade med partiet att göra. Men Ekeroth och hans partivänner agerar inte i ett tomrum, utan i relation till ett större ideologiskt ramverk och ledning.
Tvärtom är deras handlingar det som binder samman partiet, dess politik och dess rötter. Det är därför partiets rasism bestått, oavsett hur många Sverigedemokrater som blivit uteslutna de senaste åren. Och oavsett om Kent Ekeroth får vara kvar eller inte.