Jimmie Åkesson

Jimmie Åkesson föddes 1979 och växte upp i Sölvesborg. Han tog kontakt med Sverigedemokraterna i december 1994 och på nyårsafton 1994 bildade han och några kamrater SDU-Sölvesborg.

1997 valdes han in som suppleant i partistyrelsen och 1998 blev han vice ordförande för Sverigedemokratisk Ungdom. Från 2002 till 2005, då han valdes till partiledare för SD, var han ordförande för SDU.

I sin självbiografi Satis Polito från 2013 menar Åkesson att det var Sverigedemokraternas motstånd till EU som var en direkt orsak till att han gick med. Han hävdar också att han inte gick med förrän efter att Mikael Jansson valdes till partiledare i mars 1995, då den så kallade förnyelseprocessen hade inletts.

Men detta motsägs i en text Jimmie Åkesson skrev i SDU-Syds medlemsblad 1997, där han beskriver hur SDU-Sölvesborg bildades vid nyårsafton 1994. Han hävdar också att han inte sett någon form av rasism i Sverigedemokraterna. Men Tina Hallgren-Bengtsson från SD:s distrikt i Höör, som hjälpte till under uppstartstiden av SDU i Sölvesborg, brände 1996 iförd naziuniform böcker på bål.

19 år gammal valdes Jimmie Åkesson in i kommunfullmäktige i Sölvesborg. 

De fyras gäng

Efter gymnasiet studerade han bland annat statsvetenskap i Lund. Det var där som det som kom att kallas De fyras gäng bildades med Richard Jomshof, Mattias Karlsson, och Björn Söder. De fyra grundade tillsammans med Gabriella Hedarv Nationaldemokratiska studentföreningen år 1998 – och försökte återuppväcka det sedan några år avsomnade 30 novemberfirandet av Karl XII.

Mellan 1999 och 2003 samlades den kommande ledningen för Sverigedemokraterna i facklors sken vid statyn av Karl XII i Lundagård och höll tal och lade ned kransar – dock utan de oroligheter som präglade firandet 1991, 1992 och 1993, innan det upphörde.

Enligt Åkesson var det De fyras gäng som var partiet. Han menade att SD vid den tiden var ett oorganiserat parti och att ”det fanns mycket utrymme att ta, om man ville. Det fanns ett Stockholmsgäng som var intresserade av Stockholm. Vi blev Skånegänget som var intresserade av hela Sverige.” 

Under sin tid i partistyrelsen satte Jimmie Åkesson samman valmanifestet 2002 och satt i partiets programkommission. Han var huvudförfattare till partiets principprogram 2003 och demokratiprogrammet 2004.

Införde nolltolerans

I oktober 2012 införde Jimmie Åkesson ”nolltolerans mot rasism och extremism” i partiet och uppmanade ”avvikare” att lämna. Detta skedde efter att flera fall av grov rasism från olika företrädare uppmärksammats.  Men det har riktats intern kritik mot nolltoleransen från olika håll – den appliceras på företrädare på låg nivå menar kritikerna medan de som sitter högt upp i partihierarkin går fria.  

Efter valet i september 2014 sjukskrevs Jimmie Åkesson den 17 oktober på obestämd tid på grund av utbrändhet. Enligt honom själv hade han haft en tuff period som partiledare, han pekade bland annat på partiets motståndares ”ihärdiga försök att få stopp på våra framgångar, mediernas många gånger vedervärdiga kampanjjournalistik och extremisternas omåttliga hat”. 

Hotade att fälla regeringen

Men strax innan valet hade Ekot avslöjat att Jimmie Åkesson spelat för minst en halv miljon på nätcasinon. Enligt Ekot kunde han spela bort en eller två månadslöner på en kvart, och Åkesson berättade att han först inte tyckte att det var särskilt anmärkningsvärt. Men längre in i intervjun med Ekot menar han att avslöjandet om hans spelande fungerat som en väckarklocka och att det rör sig om ”väldigt stora summor.”

Under Jimmie Åkessons sjukskrivning, som varade till april 2015, trädde Mattias Karlsson in som partiledare. Karlsson fick bland annat sköta hela processen kring budgetförhandlingarna i riksdagen 2014, då SD hotade fälla den rödgröna minoritetsregeringens budget, och därmed regeringen. Detta ledde i mellandagarna 2014 fram till den så kallade Decemberöverenskommelsen mellan M, C, Fp, KD, MP och S.

Med egna ord

I en debattartikel i Aftonbladet, oktober 2009, hävdade Jimmie Åkesson att invandringen av muslimer lett till att islam påverkat det svenska samhället i hög utsträckning i negativ riktning och ser invandringen ”som vårt största utländska hot sedan andra världskriget”.

I en intervju i Sydsvenskan 21 april 2007 sa Jimmie Åkesson om etnicitet att den ”innefattar framför allt kultur, språk och religion, men man kan heller inte bortse från att utseendet också har en viss betydelse”. I samma intervju säger han ”Den som säger att han i första hand är muslim och i andra hand svensk, han är ingen riktig svensk.” 

”Jag menar att svenskheten kan inte vara en sådan där allemansidentitet som vem som helst kan bli. Jag kan inte bli alban, inte aboriginer eller kines.”
I tidningen Dagen 17 mars 2011

Om homosexualitet och Jonas Gardell i synnerhet:
”Det betyder inte heller att jag uppskattar Jonas Gardells billiga böghumor. Tvärtom, hade jag varit homosexuell hade jag förmodligen aldrig tillåtit en sådan typ agera självutnämnd representant för mig. Snarare hade han och det han representerar hållit mig kvar i den berömda garderoben livet ut. Jag tror för övrigt att det är viktigt att betona just detta, att de flesta homosexuella inte är som de smaklösa figurerna i Prideparaden.”