4-2019 Sverigedemokraterna ifrågasätts ofta utifrån partiets egen historia. Men har kritikerna rätt? Är partiets bakgrund viktig om vi vill förstå var det står idag? Vi dyker ned i en av den svenska samtidens mest omdiskuterade frågor.
Ett av SD-kritikernas främsta slagträn i debatten för att hålla partiet borta från inflytande har varit att lyfta fram komprometterande fakta ur deras historia. SD-företrädare har många gånger slagit knut på sig själva för att förneka sina föregångare. Samtidigt har de som vill släppa in partiet i värmen aktivt tonat ned historiens betydelse. Men vad är egentligen sant om partiets rötter? Och är sådant som hände får många år sedan av betydelse om vi vill förstå vad SD är för parti dag? Daniel Poohl reder ut frågetecknen.
På lokal nivå har SD redan makt att påverka politiken. När Anna-Sofia Quensel och Erik Sidenbladh tittar närmare på kommunerna där SD sitter i ledningen ser de en politik som bygger gemenskap genom exkludering. En jämförelse med liknande partiers politik ute i Europa visar att vi inte borde vara förvånande.
Nazistterror
Mord, sprängningar och systematiska kartläggningar av politiska fiender. I år har det gått 20 år sedan en rad nazistiska våldsdåd drabbade Sverige. 1999 var inte första gången nazister mördade, men det var första gången som vit makt-miljön tog på sig dåden som en del av sitt raskrig. Daniel Vergara berättar om vägen dit och vad som hände när naziströrelsen gick från ord till handling.
Granskning av SD-sympatisörerna
I slutna SD-vänliga Facebookgrupper sprids uppmaningar om att spränga moskéer, rensa ut muslimer och att ta till vapen mot ”landsförrädarna”. I grupperna varvas rasism med hyllningar av högerextrema mördare. Anton Kasurinen tog sig in en stängd miljö där SD hyllas som frälsare och där hatet frodas.
Propagandagiftet
Victor Klemperer studerade på plats vad som hände när de tyska nazisterna tog makten. Han såg hur hans omgivning förgiftades av propagandan som snart blev en del av vardagen. Magnus Säll skriver om den tysk-judiske språkvetaren vars slutsatser fortfarande är lika aktuella.
Omdebatterad rättegång och mycket mer …
Rättegången mot de nazister som demonstrerade i Göteborg 2017 har rört upp känslor. Debatten var livlig innan, under och efter rättegången. Johan Nordqvist har följt processen från start och menar att vi måste se upp för enkla svar.
Dessutom: Hanna Rajs Lara och Charlotte Wiberg skriver krönikor, Adnan Mahmutović om Nobelpriset som kan få olyckliga konsekvenser, den dödliga konspirationsteorin, högtiden som väcker trollen, dödspolitiken mot hbtq-personer i Uganda, clownprotester och mycket, mycket mer.
Tidningen finns i butik den 17 december, teckna en prenumeration här
Läs Expo digitalt!
Läs Expo på din dator, i din läs- platta eller på din smartphone. Här finns hela Expos utgåva samlad, från det allra första numret som utkom 1995! För dig som är stödprenumerant är hela arkivet upplåst!
Långläsning
Begreppet kulturmarxism populariserades genom norsk terror men har sin bakgrund bland högerradikala intellektuella i USA. Föreställningen om en slug och välorganiserad vänster med stort inflytande har blivit ett av radikalhögerns mest envisa hjärnspöken.
De bär namn som Antigones och Némésis. De förespråkar jämställdhet, säger sig vara feminister eller alter-feminister, anser att könen har olika roller och hävdar att västerländska kvinnor hotas av utomeuropeiska män. I Frankrike har kvinnor blivit allt synligare inom den högerextrema rörelsen.
Vita män fortsätter att vara positivt särbehandlade i algoritmerna såväl som i samhället i stort. Men det finns forskare som sliter mot techjättarna – för att avmaskera den inbyggda ojämlikheten i AI och skapa en mer intelligent kodad framtid.
Islamist eller pragmatiker. Populist, demokrat eller sultan. Synen på Erdoğan har skiftat över tid i takt med att han från grunden, strategiskt och målinriktat, byggt om det turkiska samhället och politiken. Idag spelar han även huvudrollen i frågan om ett svenskt och finskt Nato-medlemskap.
