Så ljuger SD om sin historia

Sverigedemokraterna har under de senaste åren kommit att uppfattas som ett alltmer rumsrent parti. Framgången förklaras med att partiet rensat upp i leden och gjort upp med sin historia.
Men det stämmer inte. Under partiets första år säger sig Sverigedemokraterna ha misslyckats med att hålla ”vissa olämpliga personer borta från organisationen”. Idag består partiet av ”helt vanliga och hederliga svenskar som tröttnat på missförhållandena i samhället och som drivs av en sund omsorg om vårt land och vår demokrati”.
En närmare granskning visar att beskrivningen inte är sann.

Sverigedemokraterna är inte ett nazistiskt parti, det har det aldrig varit. Däremot har acceptansen för nazistiska uttryck och kopplingar till den nazistiska rörelsen varit betydligt mer omfattande än vad partiet vill göra sken av. Sverigedemokraterna har inte gjort upp med sin historia. De ljuger om den.

Nazistkopplingar hos kandidaterna
I ett försök att skönmåla partiets rötter beskrivs Bevara Sverige svenskt som en ”tvärpolitisk lobbyorganisation”. I själva verket var det en rasistisk grupp som samarbetade med både nazistiska och fascistiska organisationer. Bland ledamöterna i partistyrelsen mellan 1989 och 1995 har drygt 60 procent på olika sätt varit kopplade till den nazistiska rörelsen, före, under eller efter sin tid i partiet. Sammanlagt har fyra av tio av Sverigedemokraternas kandidater i valet 1994 före, under eller efter sin kandidatur varit kopplade till den svenska nazismen. Bland dem fanns medlemmar i nazistiska och fascistiska organisationer, vit makt-konsumenter och bidragsgivare, vit makt-musiker och propagandaspridare.

Sverigedemokraterna påstår att partiet påbörjade sin utrensning när Mikael Jansson tillträdde som partiledare 1995. Men inte heller det stämmer. Det var inte de extrema företrädarna som skulle bort. Det var skinnskallarna. Inte på grund av sina åsikter, utan på grund av sitt stökiga beteende. 50 procent av Sverigedemokraternas samtliga kandidater i valet 1998 har före, under eller efter sin kandidatur varit kopplade till den svenska nazismen.

När Sverigedemokraterna splittrades 2001 gavs partiet möjligheten att uppdatera bilden av sig själva som ett parti fritt från extremism. I partiets officiella historieskrivning var det först då partiet ”på allvar gjorde upp med extremistiska tendenser”.

Kopplingarna upphör inte
Även om partiet idag på ett annat sätt håller dörren mot vit makt-rörelsen stängd har partiet sedan dess tagit emot pengar från antisemiter, avslöjats ha medlemmar och företrädare som på olika sätt engagerat sig i den nazistiska rörelsen. Vissa har sparkats ut ur partiet. Andra inte.

Inför valet kunde tidskriften Expo avslöja att ett 50-tal sverigedemokrater hade kopplingar till grupper som partiet officiellt tar avstånd ifrån. Flera av partiets kommunfullmäktigekandidater i höstens val har varit aktiva på det nazistiska nätforumet Nordisk. Där har de bland annat sökt kontakt med andra vit makt-grupper, gjort reklam för vit makt-band och förnekat Förintelsen.

Kan inte säga sanningen
Det är ingen slump. Sverigedemokraterna är en ideologisk släkting till vit makt-rörelsen och att helt göra upp med sin historia är en omöjlighet för partiet. En sanningsenlig beskrivning av dess historia och relationer till den nazistiska rörelsen skulle inte bara avslöja att partiet ljuger. Det skulle också visa att dagens ledning en gång i tiden gick med i ett parti med nära relation till vit makt-rörelsen. För ett parti som försöker profilera sig som de sanna demokraterna vore det ödesdigert.