"Nu tas anmälningar om hets mot samer på allvar" | Expo.se

"Nu tas anmälningar om hets mot samer på allvar"

Publicerad 2017-12-22 13:59

Juristen Lars-Nila Lasko som arbetar mot diskriminering menar att rättsväsendet äntligen börjat ta hatbrott mot samer på allvar. (Foto: privat)

En 68-årig man dömdes på torsdagen för hets mot folkgrupp efter att hetsat mot samer. Domen tyder på ett trendbrott inom rättsväsendet, uppger juristen Lars-Nila Lasko som jobbar mot diskriminering av samer. Första gången någon fälldes för hets mot samer var 2016.

– Tidigare lades alla fall ned av åklagare och de gick aldrig till domstol. Första gången som någon dömdes för att hetsa mot samer var förra året och i och med den domen skedde en stor förändring. Nu tas anmälningar om hets mot samer på allvar. Det är ett trendbrott, säger Lars-Nila Lasko jurist och tidigare ordförande i Samiska Rättsförbundet. 

Efter domen 2016 dömdes nyligen ytterligare en person för att ha hetsat mot samer på sociala medier, enligt Lasko. Igår föll domen i Gällivare tingsrätt mot en 68-årig man som på Facebook skrivit rasistiskt om samer. Tingsrätten slår fast att 68-åringen i sin text gjort skillnad på samer och civiliserade människor.

Mannen ”har uppsåtligen uttryckt missaktning av samer”, skriver tingsrätten i domen. 

Han döms för hets mot folkgrupp och förolämpning till dagsböter.

Lars-Nila Lasko säger att de senaste domarna mot personer som hetsar mot samer har fått direkta effekter. 

- Det har påverkat mycket. Om vi tittar på Facebook till exempel har det tidigare varit väldigt mycket rasism mot samer och plötsligt har det upphört. Folk har förstått att det är farligt att hålla på med. Det är positivare att läsa på Facebook idag. Domarna har förändrat normer.

Hur kan det ha dröjt så länge innan någon dömts för hets mot samer?

- Jag är uppväxt i norr och när jag gick i skolan kastade man stenar mot oss. Vuxna kastade på småbarn. Så här i efterhand så tänker man att det är otroligt, men då var det en naturlig del av livet.  Tidigt 2000 förbjöd kommunen i Kiruna att samiska flaggan fick hissas på kommunens flaggstänger.

- Det har skett en enorm utveckling de senaste 15 åren. När vägverket blev skyldiga i början av 2000-talet att sätta upp vägskyltar även på samiska blev det ett himla liv. Folk sprejade eller satte upp klistermärken över samiska vägskyltar. Idag sker inte det. Det finns fortfarande en mycket starkt rasism mot samer, men man vågar inte uttrycka det på samma sätt. Jag tror att det är normer söderifrån som påverkat, säger Lasko.


Vill du att fler ska kunna läsa artiklar som den här?
Hjälp oss att fortsätta granska och sprida våra artiklar utan betalväggar.
Stå upp för demokratin. Bli månadsgivare

 

Annons

Datadrivet kampanjarbete

dfd

Ett pilotprojekt med Röda Korsets ungdomsförbund - läs vår rapport!

Annons