Den 15 september 2022 ogiltigförklarades riksdagsvalet i Sverige som hållits en vecka tidigare, samt alla andra val i världen. Åtminstone enligt Leif den Förste av Gudalandet, monark av den självutropade Folkstaten Konungariket Sverige, belägen i Hova utanför Gullspång. I ett dokument på 37 sidor, adresserat till en rad tjänstemän i Gullspångs kommun och på nationell nivå, kallade konung Leif och hans regering till ”Kapitulations processen för DödsKults regimen och till Fredsfördrags signering”. Med ”DödsKults regimen” avsågs ”bolaget som låtsas vara staten” Sverige.

Artikeln är hämtad ur tidskriften Expo #2-2026
Sverigedemokraterna trappar upp sin retorik mot muslimer inför valet. I årets andra nummer av Expo granskar vi hur en religiös minoritet görs till politisk måltavla. Vi berättar också om en LVU-placering med långtgående konsekvenser och granskar ett nytt extremistiskt hot.
Dessutom publicerar vi ett seriereportage med vittnesmål om hur det är att bygga ett nytt liv i Sverige. Och mycket mer ...
Förutom att förklara riksdagsvalet upphävt förde dokumentet på agendan att bland annat ”arrestera Folkets lönnmördare” som ”påtvingar slugt Folket kemiska biovapen” – det vill säga de myndigheter som försett människor med vaccin mot covid-19. Gudalandets konung varnade också för de konsekvenser som väntade de tjänstemän som inte ställde upp på kraven: ”YxMänn är redan utlysta till ViKinga rekrytering i egen takt! Galgstenet har redan invigts för återtagna dödsstraff, och skarprättarna vässar skarpa verktyg.”
Gudalandet, som i svensk media omskrivits som ”vikingasekten i Gullspång”, kan vid första anblick vara lätt att avfärda som tokigheter. Men för de lokala politiker och tjänstemän som i mars 2023 fick mejl från sekten med uppmaning att infinna sig på en viss tid och plats för att avrättas blev allvaret påtagligt. I december 2025 dömdes Gudalandets två ledare i hovrätten till fängelse för de dödshot som riktats mot kommunens företrädare, bland annat som en gränslös reaktion på ett omhändertagandebeslut med stöd av LVU, lagen om vård av unga.
Lyssna på artikeln:
Domen illustrerar att vikingasekten Gudalandets uttryckliga vilja att ställa sig utanför den svenska staten handlar om något annat än en önskan att leva i sin egen värld. Att sektens företrädare dessutom haft kontakter med vit makt-organisationen Det fria Sverige, som också vill bygga sitt eget ”samhälle i samhället” endast för vita, skvallrar om samma sak.

Konflikten med myndigheterna – i detta fall kring ett LVU-beslut – som uppstår när individer eller grupper vägrar att erkänna det demokratiska samhällets legitimitet, och det våld som ibland hotas eller utövas som en följd, är typiskt för ett delvis nytt och växande fenomen inom våldsam extremism. I överlappningen mellan två olika miljöer – extremhögern och konspirationismen – finner vi individer och grupper som har riktat in sig på att rikta hat, hot och, i vissa fall, våld och terror, mot framför allt tjänstemän och politiker. Alla vill inte, som Gudalandet, separera från Sverige, men de tenderar alla att behandla myndigheterna som i grunden illegitima – en sorts tyranni av utövad av tjänstemän.
Att den här typen av tjänstemannahat bedöms vara en fråga om extremism, och inte bara enskilda fall av hotfull ilska av det ”vardagliga” slaget, beror på två saker. Dels att individerna bakom hatet ofta redan befinner sig, och ibland är organiserade, i extremistmiljöer, särskilt inom vit makt-miljön eller konspirationismen. Men framför allt för att polemiken, och det ogillade beslutet av en tjänsteman eller politiker, ramas in en större ideologisk berättelse. Maktutövningen beskrivs inte bara som felaktig eller rättsosäker – utan som fundamentalt illegitim och som ett led i en ondskefull sammansvärjning. Inte sällan sägs det vara ”den djupa staten” eller ”globalisterna” som är den egentliga makten bakom den hatade myndighetsutövningen eller politiken. Tjänstemannen eller politikern som får motta hatet utmålas ofta som en villig lakej åt dessa onda högre makter.
Det handlar alltså om en inriktning av extremism – ett nytt fokus på en viss typ av måltavla, nämligen tjänstemän och politiker – snarare än en ny rörelse eller ideologi.
Den här sortens extremism kallas ibland av experter för Anti-Government Extremism, ofta förkortat AGE – en omstridd term som dessutom saknar en bra översättning till svenska. Eftersom fenomenet relativt nyligen dykt upp på forskares och myndigheters radar finns inget enskilt namn för det – eller analys om det – som alla är överens om. EU:s namn för det (på engelska) är ”anti-system extremism”, Säpo har börjat tala om ”antistatlig extremism”. I en omfattande rapport på temat från 2023 talade Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, om ”antidemokratiska extremistmiljöer”. Men oavsett vad det kallas är det en tilltagande realitet som i flera länder tagit sig uttryck i dödligt våld – och i Tysklands fall, ett kuppförsök. För att förstå fenomenet bättre behöver vi blicka tillbaka till covid-19-pandemins oroliga år.

Pär Öberg var alldeles till sig. Som en av Sveriges mest profilerade nazister och Nordiska motståndsrörelsens näst högste ledare var han van att mötas av upprördhet, avsky och ilska, eller till och med motdemonstrationer, när han under NMR:s fana delade ut flygblad eller höll tal på torg runt om i landet. Men det han nu var med om var något helt annat, något unikt.
Han befann sig med ett 30-tal uniformerade nazistkamrater på Sergels torg i hjärtat av Sveriges huvudstad, omgiven av många tusen människor som tycktes inte bara acceptera hans närvaro, utan verkade genuint vänligt inställda. Han delade ut flygblad efter flygblad till nyfikna, mottog uppmuntrande tillrop och fick fistbumps och kramar. När han efteråt beskrev upplevelsen lät han närmast omtumlad, som om det varit en dröm.
Det var den 22 januari 2022. Den europeiska anti-vaccin-rörelsen hade kallat till global demonstration mot så kallade vaccinpass, mot folkhälsorestriktioner och mot vaccinering i allmänhet. Tusentals människor demonstrerade i Aten, Helsingfors, London och Paris. I Göteborg demonstrerade minst tre tusen personer. Och i Stockholm samlades någonstans mellan sex och nio tusen – en demonstration av historiska mått. Från talarpodiet ovanför folkhavet på Sergels torg slungades anklagelser om tyranni och brottslighet mot riksdagen, regeringen och myndigheterna som försökte smittskydda befolkningen från covid-19-pandemin. Eldiga tal av aktivister och konspirationsteoretiker varvades med bokstavlig eldjonglering och sång.
På bästa plats, på ett gångstråk ovanför torget, stod Pär Öberg och NMR-medlemmarna utplacerade på rad. Framför sig hade de vecklat ut en banderoll väl synlig för de tusentals människorna på plats, med NMR:s paroll för dagen: ”För nordiska arbetare – mot korrupta politiker. Nej till vaccinpass!”
Sedan NMR:s splittring efter sin misslyckade valkampanj 2018 hade nazistsekten varit på kraftig nedgång. Pandemin tvingade dem att ställa in sina traditionella 1 maj-marscher och deras medlemsantal sjönk. I vanliga fall hade de svårt att få ihop mer än ett par dussin medlemmar och anhängare på samma plats och tid. Men nu stod de mitt i ett hav av människor och höll på att få slut på flygblad.

När den konspirationistiska Frihetsrörelsen – som stod i spetsen för samlingen i Stockholm – under pandemins första år hade börjat anordna demonstrationer var det bara några tiotal personer som dök upp. Inte bara allmänheten utan även de traditionella högerextrema grupperna var skeptiska till de så kallade antivaxxarna. Vaccinet är väl en stolt arisk uppfinning, tyckte nazisterna. Varför ska man smutskasta det? Och att staten går in och pekar med hela handen i form av smittskyddsrestriktioner, är det så fel?
Men i takt med att Frihetsrörelsen växte, och under pandemiåren blev Sveriges kanske mest framträdande aktivistgrupp, började högerextremisterna bli imponerade och ändra uppfattning. Här fanns ett tåg att hoppa på om man ville nå ut. Dessutom hade pandemiårens flodvåg av konspirationsteorier och desinformation – om vaccinen, om viruset, om allt mellan himmel och jord – börjat överskölja och påverka även många i extremhögern. I många fall bejakade de ju redan konspirationsteorier om en global judisk sammansvärjning och systematisk medial mörkläggning av ”sanningen”. Nu badade de dagligen i den sortens tänkande.
Därför började allt fler högerextremister vistas i samma digitala rum och på samma fysiska manifestationer och konferenser som konspirationisterna. En informell allians mellan de två miljöerna började växa fram. De hade förvisso inte samsyn om allt. Men de hade gemensamma fiender: riksdagen, regeringen, staten, kommunen och alla dess företrädare. Och deras agerande blev alltmer hotfullt. I februari 2022 placerades ett gravljus utanför Folkhälsomyndighetens generaldirektörs hem, tillsammans med ett handskrivet brev som anklagade myndighetschefen för ”historiens största övergrepp på mänskligheten” och berättade att hon ”ska straffas”.
Den politiska vänskapen mellan konspirationister och högerextremister kulminerade i den stora demonstrationen i Stockholm i början av 2022. Frihetsrörelsen visste mycket väl att NMR och andra högerextrema grupper skulle ansluta sig till den – i princip samtliga ytterhögerns alternativmedier hade i veckor promotat demonstrationen. Arrangörernas linje var att ”alla som delar budskapet” – nej till vaccinpass, motstånd mot de onda globalisternas plan – var välkomna, även våldsamma nazister.
Just denna inkluderande attityd var ett tecken på ett nytt fenomen inom västerländsk extremism, en sorts ny blandning eller syntes. Trots att Frihetsrörelsen officiellt lades på is bara en månad efter den massiva demonstrationen i Stockholm, och trots att pandemin klingade av, restriktionerna hävdes och antivaccinrörelsen började tappa sin energi, så hade något förändrats. Den nya blandningen av högerextremism, konspirationism och andra ”alternativa” aktivister – deras retorik, deras ideologiska stil och deras fokus på att hata tjänstemän – var här för att stanna.

Under 2022, som började med den massiva demonstrationen på Sergels torg, dömdes Theodor Engström, en mångårig nazist och tidigare medlem i Nordiska motståndsrörelsen, för mordet på psykiatrisamordnaren Ing-Marie Wieselgren. Efter veckor av förberedelse stack han ihjäl henne på öppen gata under Almedalsveckan i Visby. Han planerade också att mörda partiledaren Annie Lööf och SVT-chefen Hanna Stjärne. Engström menade att mordplanerna, som av domstolen bedömdes som terrorism, inte var riktade mot de tre kvinnorna som personer – de var helt enkelt måltavlor i egenskap av sina yrkesroller. En representerade politiken, en tjänstemännen och en media – den ”ondskefulla makt-eliten”, enligt Engström.
Debatten efter mordet i Almedalen präglades av ett starkt fokus på Engströms psykiska ohälsa och mindre på hans bakgrund i NMR, hans nazistiska övertygelser, högerextrema dödslistor och mångåriga mordplaner. Och med det gick en central pusselbit för att förstå Engström som gärningsperson förlorad: att det var just kombinationen av hans psykiska ohälsa med hans konspirationsteorier och högerextrema övertygelser, båda med udden mot tjänstemän och politiker, som motiverade honom till terrordådet. Engström riktade inte sitt hat på måfå eller i ett vakuum. I förhör inför och under hans rättegång förklarade han att han ansåg sig ligga i konflikt med ”djupa staten”, ett begrepp som han menade blivit vedertaget tack vare Donald Trump.
Engströms hänvisning till USA:s president pekar på något större. Som så mycket annat i ytterhögern kommer flera av de viktiga ingredienserna i Anti-Government Extremism från just USA. Det handlar om mer än bara myten om Djupa staten, som är central för AGE (för mer om denna myt, se Expo #4-2022). Även andra viktiga komponenter i denna miljö dök först upp på andra sidan Atlanten för att sedan spridas via nätet till Europa. Ett exempel är idén om ”suveräna medborgare”, Sovereign Citizens – ett påhitt om att det finns ett gammalt hemligt lagsystem som man kan åberopa för att ställa sig utanför de demokratiskt stiftade lagarna, något som Frihetsrörelsens ledare inspirerats av och som vi fördjupat i ett tidigare nummer av Expo (#3-2021).

Det var också i USA vi såg den första storskaliga fusionen i modern tid mellan djupt konspirationstroende människor och den etablerade ytterhögern – i form av QAnon-rörelsen. Även den har vi skrivit om i ett tidigare nummer av Expo (#1-2023). Det handlar i korthet om en internetbaserad personkult kring Donald Trump, övertygade om att han var en hemlig agent i ett dolt krig mot Djupa staten. I denna tappning bestod Djupa staten av barn-ätande liberaler. QAnon-anhängare, och andra konspirationister som fruktade och hatade the Deep State, hade – tillsammans med regelrätta extremhögergrupper som Three Percenters, Oathkeepers och Proud Boys – en betydande närvaro i den våldsamma mobb som stormade USA:s parlament den 6 januari 2021 för att hålla Trump kvar vid makten.
Själva begreppet Anti-Government Extremism är hämtat just från USA, där adjektivet brukade användas för den så kallade militia movement, milisrörelsen, som har funnits i olika former i många årtionden. Milisrörelsen utgörs av celler av paramilitära högerradikaler som förklarat ett kallt krig mot den federala staten, som de menar är illegitim. Milisernas kombination av att se staten och dess tjänstemän som huvudsaklig fiende, högerradikala politiska positioner och omfattande tro på konspirationsteorier påminner mycket om den mix vi ser hos den brokiga skara av aktörer som dykt upp sedan pandemin, och som fått samlingsnamnet AGE i dag. Därför finns det goda skäl att använda begreppet, även om termen inte riktigt gör sig lika väl i en europeisk kontext.
Myten om den djupa staten
Myten har blivit allt vanligare och misstron och paranoian som den för med sig har redan lett till allvarliga konsekvenser.
Situationen kompliceras ytterligare av att aktörerna som brukar rymmas inom AGE-begreppet kan skilja sig mycket till det yttre, särskilt mellan länder. I vissa länder är AGE-miljön mer brokig än i Sverige och samlar fler typer av aktörer, som kristna fundamentalister och fotbollshuliganer. I Tyskland, där AGE är ett relativt stort fenomen, representeras miljön bland annat av Reichsbürger-rörelsen – ett riksomspännande nätverk med många tusentals medlemmar som vill återställa det tyska kejsardömet och vars nyckelfigurer greps i december 2022 efter att ha förberett en statskupp mot den federala republiken. Men trots de uppenbara skillnaderna och de nationella särdragen finns det hos alla dessa aktörer ett sorts släktskap – i inställningen till sina respektive stater och tjänstemän, i den blodtörstiga retoriken, i den högerextrema lutningen, i konspirationsteorierna, i den markanta frikopplingen från verkligheten. I samma strömning ingår flera grupper i Sverige såsom Nätverket och Swebbtv. I AGE-kategorin finns också företeelser som de tidigare nämnda ”suveräna medborgarna”, metoder som att aggressivt trakassera enskilda politiker och tjänstemän – och ensamagerande gärningsmän som Theodor Engström och deras terrordåd. Det betyder inte att inte andra termer också kan användas för att kategorisera sådana aktörer, men det innebär att begreppet AGE – vad det än kommer att kallas i slutändan – är användbart för att undersöka vilka gemensamma faktorer som bidrar till att forma sådana aktörer. Och hur demokratin kan värnas mot deras hot och våld.
Texten är hämtad ur Expo#2-2026.

