Minskar rasismen av mänskliga möten?

I KORTHET:

• Vi blir mindre fördomsfulla när vi får möta en individ ur den grupp vi hyser fördomar mot, visar forskning.

• Fast exakt vad i mötet som leder till minskade fördomar vet vi inte. Studierna som gjorts är inte tillräckligt detaljerade för att dra sådana slutsatser och därmed finns få svar i forskning på hur vi ska motverka fördomar.

• Effekten av möten människor emellan tycks också variera beroende på vilken slags fördomar det handlar om.

  ---

   

FAKTALABBET. Blir vi mindre fördomsfulla när vi får möta en individ ur den grupp vi hyser fördomar mot? Den frågan har sysselsatt forskare i decennier och resulterat i hundratals studier. 

Redan 1954 resonerade psykologen Gordon Allport utförligt om teorin som kommit att kallas för kontakthypotesen. Allport antog att kontakt människor emellan kan minska fördomar om ett antal kriterier är uppfyllda – grupperna som möts bör vara jämbördiga och arbeta tillsammans mot ett gemensamt mål, bland annat. Annars riskerar mötet tvärtom att öka fördomarna, antog Allport i standardverket The Nature of Prejudice. 

Ett halvt sekel senare tyckte två forskare att de hittat svaret som så många sökt efter. År 2006 publicerade forskarna Thomas Pettigrew och Linda Tropp en inflytelserik metaanalys, det vill säga en genomgång av tidigare studier för att dra slutsatser om det samlade forskningsläget. Efter att ha granskat sammanlagt 515 studier från 1940-talet fram till år 2000, slog Pettigrew och Tropp fast att kontakt mellan grupper minskar fördomar. 

Allports kriterier var inte avgörande. 

Mindre effekt på rasism

Men för ett par år sedan publicerades en ny, mindre omfattande metaanalys som kom att komplicera läget en aning. Även forskarna Elisabeth Levy Paluck, Seth Green och Donald Green drar slutsatsen att kontakt mellan människor minskar fördomar, men de konstaterar samtidigt att effekten tycks variera beroende på vilken slags fördomar det handlar om.

I The contact hypothesis re-evaluated analyserar de studier om fördomar mot äldre, funktionshindrade, kvinnor, migranter, människor med olika trosuppfattning samt etnicitet. Just rasism verkar vara svårare att rå på, enligt forskarna. Här var effekten av kontakt människor emellan lägre.

Paluck, Green och Green beskriver också ett antal metodproblem forskningen dras med. I analysen har de bara tagit med 27 studier, eftersom de endast granskat forskning med ett randomiserat urval. Ett annat kriterium var att effekten av mötet skulle ha utvärderats efter att det gått minst en dag – för hur ska man annars kunna veta om effekten står sig över tid? resonerar de. 
När de ställer upp dessa kriterier krymper alltså underlaget väsentligt. Vilket kan ses som en generell kritik av kvaliteten på den forskning som hittills gjorts.

Få studier på vuxna

En annan kritik handlar om underlaget: nästan alla studier är gjorda på barn och unga under 25 år. Ingen av studierna om att motverka rasism genom kontakt studerade möten mellan vuxna över 25 år. Om möten mellan vuxna ger samma effekt som möten mellan unga vet vi alltså inte. 

Vi vet inte heller vad i mötet som leder till minskade fördomar. Studierna är inte tillräckligt detaljerade för att dra sådana slutsatser, anser Paluck, Green och Green. 

Elisabeth Levy Paluck, som är professor vid Princeton universitet i USA, har tidigare kritiserat bristen på forskning om vad som går att göra åt människors fördomar ute i verkligheten. ”Vad kan forskningen lära oss om hur vi motverkar fördomar? Kort sagt, inte mycket,” konstaterade hon till exempel krasst i Science 2016.

Tio minuter långt samtal gjorde skillnad

Hon lyfte samtidigt ett gott exempel på hur ett cirka 10 minuter långt samtal gjorde amerikanska väljare mindre fördomsfulla mot transpersoner. I samtalet ombads deltagarna först att berätta om ett tillfälle när de upplevt att de blivit negativt behandlade för att de varit annorlunda. Sedan fick de reflektera över hur den här erfarenheten kunde fungera som ett fönster till en transpersons liv och erfarenheter. 

LÄS ÄVEN: Alternativmedier förstärker känslan av "vi och dom"

När David Broockman och Joshua Kalla följde upp samtalen kunde de konstatera att fördomarna mot transpersoner hade minskat – mer än vad amerikaners fördomar mot homosexuella minskade under åren 1998 till 2012. Attitydförändringen stod sig över minst tre månader (Broockman och Kalla 2016). 

Å ena sidan är ett möte på 10 minuter lite om det kan innebära varaktig förändring, å andra sidan är insatsen betydande om den måste ske ansikte mot ansikte. Men framförallt visar studien på människors förmåga att ompröva fördomar. 

LÄS ÄVEN: Så fördomsfulla är vi

Vill du läsa mer om forskning? Alla Faktalabbets artiklar hittar du här.

KÄLLOR:
Broockman, D och Kalla, J. Durably reducing transphobia: A field experiment on door-to-door canvassing. Science, 2016

Paluck, EL, Green, SA och Green, DP. The contact hypothesis re-evaluated
. Behavioural Public Policy, 2019.

Paluck, EL. How to overcome prejudice. A brief conversation can have a lasting effect on prejudice. Science, 2016

Pettigrew, TF och Tropp, LR. A meta-analytic test of intergroup contact theory. Journal of Personality and Social Psychology, 2006.