Sverigedemokraterna och Nato | Expo.se

Annons

Sverigedemokraterna och Nato

Publicerad 2022-05-10 16:19

Jimmie Åkesson håller sitt årliga Almedalstal i Visby 7 juli 2018.

Jimme Åkesson och partiledningen har drivit igenom internt i SD att om Finland går med i Nato så ska Sverige kunna följa efter in i alliansen.

Kommentar

Sverigedemokraternas hårdnackade motstånd mot ett medlemskap i Nato har den senaste tiden radikalt förändrats. Med tanke på hur det tidigare har låtit så är det kanske inte så konstigt att dess egna supportrar har svårt att hänga med i svängarna.

Den diskussion om Nato som följt på Rysslands invasion av Ukraina har fått Sverigedemokraterna att fullständigt förändra sin syn på försvarsalliansen. Om Finland väljer att gå med i Nato så bör även Sverige öppna upp för ett medlemskap menar partiet.

Kursändringen har fått vissa företrädare inom partiet att reagera på vad de uppfattar som ett politiskt svek från partiledningen. Missnöjet är inte så svårt att förstå. När det kommer till frågan om att gå med i Nato har SD historiskt sett varit allt annat än otydliga, i stället kan man tala om att motståndet utgör en röd tråd i partiets syn på försvar och internationella samarbeten.

Skeptiska mot fler internationella samarbeten än Nato

Synen på Nato ärvde partiet av föregångaren Bevara Sverige Svenskt som också framhöll sitt motstånd mot alliansen. Nu ska det påpekas att Nato inte varit den enda internationella aktören som SD motsatt sig, utöver militäralliansen och EU så var Sverigedemokraterna tidigt även motståndare till FN.

När synen på FN omprövades i slutet av 1990-talet, så sammanföll det med Kosovokriget. Det senare stärkte samtidigt partiets aversion mot Nato.

”Den flyktingproblematik som NATO orsakat med sin vansinniga bombningspolitik mot Jugoslavien får NATO-länderna själva lösa. Sverige har mer än väl fullgjort vår plikt som fristad för flyktingar från inbördeskrigens Jugoslavien. Sverige bör därför inte bereda sig på att ta emot Kosovoalbanska flyktingar”, menade dåvarande partiledaren Mikael Jansson inför EU-valet 1999.

Alternativ för Sveriges mest prestige­fyllda värvning är Mikael Jansson, tidigare partiledare för Sverige­demokraterna.
När Mikael Jansson ledde SD var inte motståndet mot Nato förhandlingsbart. I dag företräder han AFS och står fast vid sitt motstånd. 

Nato-frågan splittrande för Sverigedemokraterna

I såväl officiella dokument som propagandan har det varit en linje partiet utåt sett hållit fast vid. Samtidigt har Nato varit en fråga som diskuterats internt.

Tidigare i år tvingades partiets förre försvarspolitiska talesperson Roger Richthoff att lämna försvarsutskottet. Richthoff valde då att också lämna partiet och för honom var omsvängningen i Nato-frågan en avgörande faktor. Det är inte första gången det händer.

När Richthoffs föregångare som försvarspolitisk talesperson och den tidigare partiledaren Mikael Jansson 2018 meddelade att han lämnar SD till förmån för Alternativ för Sverige, AFS, så var Nato-frågan en av anledningarna han angav för avhoppet.

SD kände att det var ett utspel de var tvungna att svara på inför sina medlemmar och sympatisörer. I ett pressmeddelande förklarade ledningen partiets hållning:

”Vid dagens presskonferens hävdade Mikael Jansson att partiet ändrat sin inställning till medlemskap i NATO. Det är inte sant. Det enda partiet meddelat är att frågan är så viktigt att en förändrad position måste föregås av en folkomröstning.”

Bland SD-vänliga grupper på sociala medier är många kritiska till partiets nya, mer öppna hållning i frågan. Samtidigt försöker AFS positionera sig som ett alternativ. Frågan är om kursändringen rörande Nato i slutänden skadar partiet – som populister har de kanske bara känt var vinden blåser och hissat nya segel.

Anders Dalsbro är reporter på Expo


Vill du att fler ska kunna läsa artiklar som den här?
Hjälp oss att fortsätta granska och sprida våra artiklar utan betalväggar.
Stå upp för demokratin. Bli månadsgivare

 

Annons

Annons

Annons

Annons

Förstå och motverka rasistiska idéer?

Fyra nummer per år, fullspäckade med fördjupande reportage, granskande analyser och antirasistiskt motstånd, samt digital tillgång till alla tidskrifter från 1995 till i dag.

Annons