Brasiliens demokrati står på spel i söndagens val

Jair Bolsonaro har kallats för Latinamerikas Trump och kritiseras för sin syn på miljön, ursprungsbefolkningen och har gjort uppmärksammade uttalanden i HBTQ-frågor samt ifrågasatt vaccinen mot covid-19. Under hans tid som president har regnskogen skövlats mer och mer till förmån för storskaligt jordbruk, boskapsuppfödning och gruvindustri. Ett av Bolsonaros tidigare vallöften har varit ”Inte en centimeter till för ursprungsfolket”.

– Brasilien är en av världens främsta "autokratiserade" länder, det vill säga de länder som upplever den mest avsevärda nedgången i nivån på liberal demokrati, i världen under detta decennium. Särskilt den ökade nivån av våld, en minskning av minoriteters rättigheter och en försvagning av de maktdelningsprinciper som begränsar presidentens makt, är särskilt oroande, säger Yuko Sato, forskare på V-Dem institutet på Göteborgs universitet som mäter den demokratiska utvecklingen, eller snarare bristen på den, globalt.

Fallande demokrati sedan 2016

Brasilien ligger i dag på plats 110 i Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex 2022 och även V-Dem-institutet ser med oro på utvecklingen. 

Enligt Yuko Sato började destabiliseringen av samhället 2013 i och med den rikstäckande anti-statliga proteströrelsen som väcktes till liv efter en höjning av priset i kollektivtrafiken.

– Men det är sedan den dåvarande presidenten Dilma Rousseff ställdes inför riksrätt 2016 som nivån på den liberala demokratin har sjunkit avsevärt. Efter att Bolsonaro valdes till president 2018 utvecklades autokratiseringen ytterligare, säger Yuko Sato.

Den högernationalistiske pensionerade armékaptenen och sittande presidenten Jair Bolsonaro utmanas i söndagens presidentval av den tidigare presidenten och vänsterprofilen Lula da Silva. Båda kandidaterna fick nära hälften var av rösterna under den första valomgången. I en opinionsmätning inför söndagens val leder ex-presidenten da Silva med 52 procent mot den sittande Bolsonaro, som har starka band till militären och sedan 2019 styr landet med auktoritär hand. Valrörelsen har präglats av förolämpningar och desinformation. 

– I scenariot att Lula vinner, vilket fortfarande är mer troligt, är den direkta oro för ytterligare autokratisering mindre uppenbar. Det finns dock flera farhågor, påpekar Yuko Sato.

– För det första kan Bolsonaro hävda att valresultatet inte är giltigt på grund av valfusk vilket kan skapa ytterligare en "6 januari" i Brasilien. För det andra, även om Lula vinner, har hans parti och hans koalition inte en majoritet av platserna i kongressen. Detta kan skapa problem att styra landet, precis som Dilma Rousseff hade.

Ödesval

I somras beordrade en domstol i Sao Paolo, Bolsonaro att betala skadestånd för trakasserier mot journalister. Domstolen framhöll hans användning av ”homofoba skämt, främlingsfientliga kommentarer, vulgära uttryck, uppvigling till hat, förakt och hot mot journalister”.

Brasilien räknas som en av världens fem största tillväxtekonomier och trots stora naturresurser och rik export lever många i fattigdom på landsbygden och i städernas slumkvarter. Korruption, ekonomisk vanskötsel och låg andel högutbildade har skapat djupa ekonomiska klyftor.

– Presidentvalet 2022 är mycket viktigt i relation till den framtida vägen för autokratisering i Brasilien. Vinner Bolsonaro kan i värsta fall en ytterligare koncentrationen av makten resultera i ett demokratiskt sammanbrott, precis som andra toppautokratiserande makthavare i världen, inklusive Venezuela, Ungern eller Indien, varnar Yuko Sato.

– Bolsonaro kan genomföra reformer som ytterligare kommer att urholka de demokratiska institutionerna. Dessutom kan den redan förstärkta relationen mellan militären och regeringen påskyndas.

Anders Dalsbro

Tomas Jacobsson