Historiskt många aktiva grupper i den svenska extremhögern

I dag publicerar Expo sin årliga rapport över den rasideologiska miljön i Sverige. Antalet aktiviteter ökar, från 1 172 dokumenterade aktiviteter under föregående år till 1 245 aktiviteter under 2024. En anledning till att aktiviteten ökar är att de rasideologiska grupperna blivit fler. Under 2024 dokumenterades aktiviteter knutna till 29 aktiva grupper. Det är det största antalet grupper som noterats sedan vår dokumentation inleddes 2008. 

Ur ett historiskt perspektiv ligger aktiviteten inom miljön på en låg nivå. Men ökningen visar på ett trendbrott. Den rasideologiska miljön ser ut att ha tagit en ny form med fler aktörer som etablerat egna strategiska och politiska nischer. 

Under 2024 genomfördes aktiviteter i 140 av landets kommuner, jämfört med 118 föregående år. På regional nivå ökade aktivitetsnivån i majoritetens län. Den mest markanta ökningen skedde i Stockholms län. Där ökade antalet aktiviteter med 59 procent – från 203 under 2023 till 323 under 2024. 

Läs även

Hatet har blivit vardag – våldet nästa steg

Expos årsrapport: En extrem rörelse har radikaliserats ytterligare.

En diversifierad miljö

Nordiska motståndsrörelsen var den mest aktiva aktören, trots att antalet genomförda aktiviteter av organisationen minskade för sjätte året i rad. Ökningen av det totala antalet aktiviteter beror på att det i skuggan av NMR växt fram en bred och alltmer aktiv miljö. 

– Den rasideologiska miljön växer och har blivit en diversifierad, svåröverblickbar, mer våldsam miljö som lockar in en ny generation unga pojkar med stor hjälp av sociala medier. De inspireras av att den politiska utvecklingen, enligt deras sätt att se det, går i rätt riktning. Och de ser det som sin roll att skynda på utvecklingen – med våld om så krävs, säger Daniel Poohl, vd Stiftelsen Expo och redaktör för årsrapporten.

Rasism blir vardag

En av trenderna som lyfts fram i rapporten är normaliseringen av några av den rasideologiska miljöns idéer under året. Islamofobin och antisemitismen i spåren av kriget i Gaza, Sverigedemokraternas tal om ”folkutbytet” och ökningen av hatiskt, rasistiskt, antisemitiskt eller annat högerextremt innehåll på X har flyttat gränserna i det offentliga samtalet för vad som är normalt att diskutera. När politiken drar åt höger följer den rasideologiska miljön med. I och med normaliseringen framstår den rasideologiska miljöns idéer som mindre extrema och utvecklingen har lett till att den redan extrema rasideologiska miljön radikaliseras ytterligare.

Lyssna på Studio Expo:

Miljön fortsätter samtidigt att locka unga män och kvinnor. Vissa in i formella och etablerade organisationer, andra i lösa sammanslutningar på sociala medier, till exempel 764-nätverket. Ökad gemenskap, hypermaskulina ideal och våld är vanliga teman som används i propagandan för att locka unga in i miljön. Rekryteringen möjliggörs av sociala medier, och under året har flera aktörer ökat sin närvaro på Tiktok. Där rekryteras unga intresserade in i mer avlägsna, dolda digitala rum på Telegram och Discord. I de stängda chattarna blir budskapet mer extremt och under året har vi sett exempel på flera våldsdåd med koppling till miljön.

– Det är en alarmerande utveckling. Vi har inte sett den här tillströmningen av unga till extremhögern på många år. Kombinationen av att de här idéerna blir mer normaliserade och att flera av de mest extrema grupperna försöker hålla sig under myndigheternas radar innebär nya utmaningar för alla som på olika sätt arbetar med att förebygga våldsbejakande extremism, säger Daniel Poohl.

Rapporten finns att ladda ner här.