Antisemitismen är inte ett ordkrig utan ett reellt hot

Under förra veckan nåddes vi av den fruktansvärda nyheten om terrordådet mot en synagoga i Manchester. Församlingsmedlemmarna hade samlats på morgonen för att fira den judiska högtiden Yom Kippur. Samtidigt som församlingsmedlemmarna anlände kraschade en bil in i grindarna. En svartklädd man hoppade ut ur bilen och började knivhugga alla han kom åt. Han tog sig över gårdsplanen för att försöka ta sig in synagogan. Församlingsmedlemmarna barrikaderade dörrarna medan angriparen högg och skar mot synagogans fönster. Inom några minuter var polisen på plats. De sköt mannen. När han fallit till marken upptäckte förbipasserande att han såg ut att ha en bomb fastvirad runt kroppen. Genom synagogans fönster såg församlingsmedlemmarna mannen göra ett försök att resa sig upp. Då avlossade polisen ett sista dödligt skott.

En av församlingens medlemmar mördades av mannen. Ytterligare en kan enligt medieuppgifter i skrivande stund ha dött av polisens kulor i samband med ingripandet. Ytterligare tre är skadade.

Staden Manchester är i chock. Den judiska församlingen är i sorg.

Idag är det två år sedan den Hamas-ledda massakern och terrordådet. Efter den 7 oktober 2023 har judar runt om i världen vittnat om en allt mer alarmerande utsatthet. Det kan röra sig om alltifrån glåpord till hatbrott. I verkliga livet och på nätet. I sin mest allvarliga form handlar det om massmord. Antisemitismen har fäste i flera politiska sfärer, och dess nidbilder och troper sitter djupt rotad i vår kultur. I andra delar av världen är antisemitismen helt öppen och en naturlig del av det politiska språket, inte minst från ledare som gärna förleder sin befolkning in i konspirationsteorier och syndabockstänkade som ett sätt att hålla fokus borta från deras egen korruption och misskötsel.

Läs även

Varför så svårt att definiera antisemitism?

Störst oenighet gäller det töjbara och högaktuella begreppet ”Israel-kritik”.

Men antisemitismen kommer inte från ingenstans. Den uppstår liksom inte bara av sig själv. Det krävs att någon eldar på den.

Det gäller för de vanligast förekommande konspirationsteorierna om judisk makt och inflytande. Men också när det kommer att till att hetsa och uppmana till terror.

Att högerextremismen har antisemitism som sin grundpelare vet vi. Men även extremislamistiska grupper som Islamiska staten (IS) hetsar sina anhängare att ge sig på judiska mål.

Vi vet ännu inte det exakta motivet bakom terrordådet i Manchester, men medieuppgifter gör gällande att han ska ha genomgått en radikalisering och tittat på IS-videos.

Men om vi ska tala om risken för att judar ska drabbas av massmord och terror så behöver vi förstå att islamistiska krafter just nu är en motor som driver på hotet.

Ta bara Tyskland som exempel. Situationen där är talande. Där hotas landets judar av en aggressiv antisemitism både från extremhögern och våldsamma radikalislamister.

2019 attackerade en högerextremt inspirerad gärningsman en synagoga i Halle. Efter han misslyckats med att ta sig in fortsatte han sin attack mot andra förbipasserande. Han mördade två personer och skadade två.

Parallellt med det finns hotet från islamistiska grupper och individer. Det senaste fallet uppdagades för mindre än en vecka sedan. Då rapporterade tyska medier om att polisen gripit tre misstänkta Hamas-anhängare. De misstänkta ska ha försökt skaffa vapen och ammunition för attentat riktade mot israeliska och judiska mål. Vid gripandena hittades bland annat en AK-47:a, flera pistoler och stora mängder ammunition.

Det är långt ifrån det enda fallet under de senaste två åren.

Den 21 februari 2025 knivhöggs en spansk turist vid Förintelsemonumentet i Berlin. Den 19-årige gärningsmannen agerade enligt åklagaren utifrån en radikalislamistisk och antisemitisk övertygelse, inspirerad av IS. Han hade i veckor planerat att ”döda judar” men bedömdes inte ha kopplingar till någon organisation.

Den 24 oktober 2023 greps en 29-årig man för att ha planerat en attack mot en pro-israelisk demonstration. Han hade tidigare rest till Syrien 2013 och anslutit sig till Islamiska staten och medverkat i flera propagandafilmer. Efter att ha återvänt till Tyskland dömdes han 2016 till ungdomsfängelse och deltog i ett avhopparprogram, där man bedömde honom som en ”lyckad exit”. Trots detta planerade han att köra en skåpbil in i en demonstration. Planerna avslöjades genom tips från en utländsk underrättelsetjänst och han dömdes senare till åtta års fängelse.

I april 2024 greps fyra tonåringar, två flickor och två pojkar mellan 15 och 16 år för att ha planerat ett islamistiskt motiverat attentat. Gruppen hade radikaliserats via IS-propaganda på nätet och kommunicerade via Telegram, Session och Discord. De diskuterade attacker under Ramadan mot polisstationer, kyrkor och synagogor, där de planerade att använda molotovcocktails, skjutvapen och knivar för att döda så många som möjligt. Säkerhetstjänsten slog till efter att en av dem visat intresse för att resa till Syrien.

I maj 2024 greps en 18-åring och en 24-åring för att ha planerat knivattacker mot synagogor i Heidelberg eller Frankfurt. Den äldre hade tidigare försökt ansluta sig till den islamistiska gruppen HTS i Syrien men tvingats återvända efter att familjen angivit honom. De hade via chatt diskuterat att dö som ”martyrer” genom att bli skjutna av polis. Vid husrannsakan attackerade 24-åringen poliser med kniv och besköts. Under rättegången uttryckte båda ånger och berättade att de radikaliserats via sociala medier.

Den 20 september 2024 greps en 15-årig pojke misstänkt för att ha planerat attacker mot judiska institutioner. Säkerhetstjänsten uppmärksammade honom i samband med ett tidigare attentat i augusti 2024, men kunde då inte hitta direkta kopplingar till det dådet. 15-åringen hade haft kontakt med en islamist utomlands via chatt och uppmuntrats att genomföra en knivattack. Dessutom hade 15-åringen publicerat innehåll med Islamiska statens flaggor på Tiktok och radikaliserats online.

Detta är exempel hämtade från ett land i vår närhet. Men IS propaganda och deras rekryterare finns på alla platser där potentiella anhängare kan finnas.

Diskussionen om den ökande antisemitismen tenderar ibland att låta som att vi diskuterar mer eller mindre passande ordval. Det är förvisso en viktig debatt. Vi ska vara uppmärksamma på hur rasistiska tankefigurer fortplantar sig i vårt språk – oavsett vem som drabbas. Men den judiska utsattheten grundas i mer än så. Den härrör från att det finns extremistiska grupper som vill se dem dö. Och att dessa grupper just nu utnyttjar tillfället för att mobilisera sina anhängare, grooma ungdomar och hjärntvätta nyfikna, sårbara och sökande personer.

Vi vet som sagt ännu inte exakt vad som ligger bakom attacken i Manchester. Men dådet är hur som helst en påminnelse om att för den som söker så finns rum där antisemitiskt våld hyllas och uppmuntras, allt för att så splittring och öka polariseringen.

Daniel Poohl är vd på Expo.

Daniel Poohl