Det tyska nazistpartiet gjorde hakkorset till sin officiella partisymbol 1920.

Hakkorset har genom åren prövats i domstol vid ett stort antal tillfällen. I det betänkande om rasistiska symboler som kom våren 2019 (SOU 2019:27) konstaterades att det är den symbol som oftast förekommer i praxis. I samma betänkande fastställs också att sammanhanget symbolen spridits påverkar om den utgör hets mot folkgrupp. Det går därför inte att bestämt säga att en viss symbol är olaglig att använda. Detta gäller även för hakkorset. Dock framhålls det i betänkandet att hakkorset är en symbol där domstolarna närmast utgår från att användningen är olaglig, om inte omständigheterna talar emot det.

I svenska nazistiska kretsar finns en medvetenhet om att hakkorset kan vara straffbart, trots det förekommer den. Inte minst i sociala medier. I samband med årsdagen för Adolf Hitlers födelse, den 20 april, brukar nazister varje år hissa hakkorsfanor i flaggstänger runtom i landet. Symbolen förekommer därför inte bara i äldre praxis, utan blir i princip föremål för rättslig prövning flera gånger per år.

Symbolen är straffbar att använda även i flera andra länder. I de länder som saknar sådan lagstiftning, som exempelvis USA, används dock hakkorset öppet av diverse nazistorganisationer.