Attacken mot RFSL var ingen slump

I förhör med polisen förklarar 30-åringen hur han under 10 års tid märkt hur samhället i allt större grad tagit ställning för homosexuella. Han uppger att han månaderna innan attacken smed en plan för att "få samhället att reagera". Han sa upp sin lägenhet, gick till Clas Ohlsson och köpte en yxa, lade den i en väska och satte sig på en buss från Göteborg till Stockholm.

Vid två-tiden den 28 maj steg 30-åringen av bussen och begav sig iväg emot RFSL:s kontor.

Den första kvinnan han mötte inne i RFSL:s lokal på Sveavägen förmådde han inte attackera. Hans offer blev i stället en kvinna på första våningen. När hon vände ryggen åt honom fick han chansen. Han berättar i förhöret hur han tvekade, men att han samtidigt kände hur inte skulle kunna förlåta sig själv om han han gick därifrån utan att "att ställa till en scen". Sedan högg han henne i ryggen.

Gick själv till polisen
Attacken följdes av tumult där 30-åringen och kvinnan hamnade på golvet. Medan kvinnan ropade på hjälp gjorde 30-åringen allt för att komma åt yxan som hon lyckats ta från honom. Han dunkade hennes huvud i golvet men blev till slut övermannad av personal från RFSL som hört kvinnans rop på hjälp.

Mannen flydde ut på gatan. Men inte för att komma undan polisen. Han gick runt i Stockholms centrala delar tills han hittade en polispatrull. Han frågade om de hade hört något om ett bråk på RFSL:s kontor, när de svarade ja förklarade han lugnt att det var han som hade ställt till med "bråket".

Inga skuldkänslor
Tre timmar senare satt 30-åringen i förhör med polisen. Medan kvinnan han attackerat låg på sjukhus försökte polisen att få fram vad som drivit honom.

Inser du att attacken hade kunnat döda kvinnan eller gett henne livshotande skador?

- Jo, men det är inget jag reflekterar över i detalj, men inser att värsta utgången har kunnat varit döden.

Inser du att kvinnan kanske är skadad för resten av livet?

- Ja, samma svar som innan.

Gör frågorna dig känslomässigt påverkad?

- Jag är ingen sadist. Det var en desperat handling för att få samhället att reagera.

I ett PM daterat två dagar efter förhöret konstaterar förhörsledaren att 30-åringen inte visat några skuldkänslor - att de hade överskuggats av det som drev honom till dådet.

Inte ensam
Historien om attacken mot RFSL handlar om en man med ambitionen att "få samhället att reagera".

Han har, enligt egen uppgift, inte varit med i någon organisation.

Han utförde dådet på egen hand.

Men han är inte ensam.

Under tio års tid hade han stört sig på hur homosexuella fått fler rättigheter i samhället. Hans beskrivningar om hur samhället omhuldar homosexuella och slår tillbaka all kritik mot RFSL går hand i hand med propagandan från både religiösa fanatiker och extremhögern. Hetsen mot homosexuella som sprids från båda dessa grupper kan inte ses som något annat än ett indirekt stöd till 30-åringens dåd.

Den besinningslösa attacken är även en smärtsam påminnelse om att våldet mot HBT-personer utförs av långt fler än de som rör sig i vit makt-rörelsens värld.

30-åringen är inte nazist. Han verkar inte heller vara en religiös fanatiker. Fram till dagen han åkte till Stockholm var han en homofob utan jobb i en smutsig och ostädad lägenhet.

En ögonöppnare
Han drömde om att "få samhället att reagera". Förhoppningsvis får han rätt.
Förhoppningsvis blir det en annan reaktion än vad han tänkt sig.

För alla de som valt att blunda för misshandelsfall mot HBT-personer, hot och krossade rutor borde åtminstone attacken mot RFSL få dem att inse att vi lever i ett land där man riskerar att bli huggen med en yxa mitt på ljusa dan för att man strider för rätten att älska vem man vill.

Daniel Poohl