Du läser just nu gratis innehåll

Ditt stöd hjälper oss bekämpa rasism och främja demokrati genom granskning och kunskapsspridning.

Den fråga de vill ha svar på är vår “inställning” till mordet på James Waite i Sollentuna. Till denna kö skall även fogas redaktören för den “oberoende” hemsidan 3000.tk, som både ringt och skrivit och krävt att få ett formellt uttalande från Expo.

Okej. Ett sådant är inte svårt att formulera.

Mordet på 14-årige James Waite är en förfärlig händelse. Det är i alla avseenden en tragedi.

Flera e-mail skäller på Expo därför att vi inte kommenterat mordet på vår hemsida. De undrar om vi av någon anledning inte vågar skriva om mordet eftersom vi “håller tyst” om det. Nåväl, eftersom frågan ställs så får vi väl besvara den. Orsaken till att Expo inte uppdaterat hemsidan beror på att Expos medarbetare varit sysselsatta med annat. Vi har gjort en tidning som kommer om någon vecka och som har en helt ny layout med allt vad det inneburit i merarbete. Vi har arbetat på en ny bok som kommer senare i höst. Och vi har ägnat oss åt att kartlägga sönderfallet i de nationaldemokratiska leden, hållit föredrag och varit bortresta.

MEN PÅSTÅENDET ATT Expo varit tyst i Sollentunadebatten är trams. Ett flertal medarbetare har kommenterat mordet. Under de förvirrade timmarna på morgonen efter mordet led massmedia av föreställningen att dådet hade något med “rasistbråk” att göra. Då spreds ett rykte som hävdade att Jaimes Waite i själva verket var nazist.

Expos Mikael Ekman gav det enda svar som kan ges på den frågan. Han citerades i Svenska Dagbladet dagen efter mordet. "Hallå – James Waite är en 14-årig kille och därmed knappast organiserad nazist. Det är ett barn och ett offer. Punkt slut."

Och till detta kan möjligen fogas att det inte hade spelat ringaste roll om James Waite hade varit nazist. Han ska lika förbannat ha rätt att röra sig på gatorna utan att riskera att bli ihjälslagen.

Andra medarbetare i Expo har också uttalat sig. Redaktionssekreteraren Richard Slätt satt i direktsändning tillsammans med kommunalrådet i Sollentuna och sa precis samma sak. Så någon tystnad från Expos sida har aldrig funnits.

Mordet på James Waite en tragedi, precis som alla liknande meningslösa tragedier, vare sig det handlar om Daniel Wretström i Salem 2001 eller den turkiske invandrargrabben Sahli Uzel som knivmördades av skinnskallar i Skogås på nyårsaftonen 2000. Och dussintals andra våldsdåd de senaste decennierna.

SVÅRARE OCH MER KOMPLICERAT än så behöver inte kommentaren vara. Det är den självklara attityden hos alla som anser sig vara demokrater i Sverige. En 14-årig pojke måste kunna gå ut en kväll utan att riskera att bli ihjälslagen. Föräldrarna som sitter hemma måste kunna känna sig trygga i förvissningen att deras tonåringar är säkra ute på gatorna.

Dessvärre vet vi att så inte är fallet. Varken att gatorna är trygga eller att alla är demokrater. Det sistnämnda avspeglas i en del av den korrespondens vi fått på Expo. Här är några exempel:

“Är ni nöjda nu? Ytterligare en svensk har mördats av främlingarna.”

“Nu har ni ju fler "nazistiska" demonstrationer att skriva om. Inte bara Salemmarschen utan även Sollentunamarschen. Om jag vore en av er skulle jag ha vett att begå självmord. Om jag vore en av er men inte hade vett att begå självmord så skulle jag bara kalla på en utlänning så fixar den det.”

“Varför skriver ni ingenting om mordet i Sollentuna? Som vanligt har ni en konstig journalistik. Men ni tycker kanske att det är okey, precis som Israel mördar folket i Palestina.”

Den märkligaste, men kanske också mest ideologiskt ärliga nationella kommentaren fick vi i måndags i denna vecka.

“Det är bara horor som tror på demokrati och mänskliga rättigheter!”

MORDET PÅ 14-ÅRIGE James Waite är dessvärre ingen unik händelse. Hot om våld och ond bråd död är en del av uppväxtvillkoren bland ungdomar. Det är ingen ny företeelse. Även om samhället satsar aldrig så mycket pengar i upplysningskampanjer och skolprojekt och bistår med nattvandrare och föräldragrupper på stan och liknande, så kommer den sortens tragedier att inträffa. Det finns en lång lista på namn.

Ronny Landin, Nickstabadet 1986. Mördad av fem skinnskallar som hoppade upp och ned på hans huvud. Ronny Öhman, skinnskalle som samma år slogs ihjäl med en planka i huvudet på Södermalm i Stockholm.

Eller John Hron, 14 år gammal, torterad till döds av fyra skinnskallar vid en Badsjö utanför Kungälv. Eller Gerard Gbeyo, som sökte politisk asyl i Sverige och knivskars till döds av ledaren för nazigruppen Riksfronten i Klippan. Eller Peter Karlssson, hockeyspelare i Västerås, som knivhöggs 62 gånger av ledaren för den lokala nazigruppen Västra Aros SA. Och inte bara ungdomar. Varför inte nämna Björn Söderberg, skjuten till döds av tre nazister med anknytning till Nationell Ungdom. Och så Daniel Wretström, en skinnskalle som slogs ihjäl av det enda skälet att han var skinnskalle och stod och väntade på en buss i Salem då fel gäng passerade.

DANIEL WRETSTRÖM VAR naturligtvis inte nazist, även om Nationaldemokraterna, Nationell Ungdom, Blood & Honour och Nationalsocialistisk Front varje år gör sitt bästa för att inkorporera honom i den nationella rörelsen som dess martyr. Han kanske hade rakat huvudet och klädde sig i “nationella kläder”, men en grabb som är 17 år gammal har naturligtvis inte hunnit forma sin politiska världsbild särskilt långt. Vad han hade varit då han var 27 eller 37 kommer vi aldrig att få veta, men det hade med stor sannolikhet varit en helt annan sak än den identitetssökande grabben som stod vid en busshållplats i Salem.

Men för nazisterna är Daniel Wretström nödvändig. Rörelsen behöver en martyr – någon som de kan beskriva som en svensk Horst Wessel och som de kan framhålla som symbol för det “svenskfientliga våldet” och som kan utnyttjas för att piska upp mer våld och fler dödsoffer.

Nu vill nationaldemokrater och andra grupper exploatera James Waite på precis samma sätt. Sollentuna ska bli ett andra Salem. Att familjen Waite helt tog avstånd från sådana dumheter och vädjade till antidemokraterna att inte hålla en marsch spelade naturligtvis ingen roll. För dem är våldet nödvändigt. Den är den propaganda de behöver.

DEN NATIONELLA PROPAGANDAN är fascinerande i sin ynkedom. För bara några veckor sedan utsattes en 42-årig man i Alingsås för en synnerligen brutal misshandel. Han försökte avstyra ett gängbråk och Nationaldemokraterna gick omedelbart ut med en text om incidenten. De “fördömde” våldet.

Men texten passade inte in i Nationaldemokraternas propaganda. Några dagar senare kunde Expo avslöja att det var tre välkända aktivister i Blood & Honour som utfört misshandeln. Då slutade Nationaldemorkaterna fördöma våldet. Då plockades texten bort från deras hemsida. Den slutsats vi kan dra därav är att i Nationaldemorkaternas värld är visst sorts våld bra och visst sorts våld olämpligt att nämna.

DEN POLITISKA PROPAGANDAN är lätt att genomskåda. Nationaldemokraterna försöker i vanlig ordning omvandla mordet på James Waite till hets mot invandrare, men de försöker även vinna politiska poäng på att hetsa mot demokratin. Så här skriver dom:

“Det besinningslösa våldet mot svenskarna har eskalerat sedan makthavarna legitimerat det genom symboliska straff, bland annat för Daniel Wretströms mördare som dömdes till böter, samhällstjänst respektive vård. Manifestationen är därför inte bara en sorgemarsch för James, utan för alla som mördats och alla dem som kommer att mördas medan makthavarna tyst ser på.”

Jo, så kan man naturligtvis uttrycka det. Och Nationaldemokraterna har naturligtvis rätt i att straffen är på tok för låga i Sverige.

Det är tröttsamt att behöva påpeka det, men i propagandans värld är allt så enkelt. För kvinnomisshandel bör ovillkorligt 18-årigt fängelsestraff införas istället för de ynkliga 18 månader som Tor Paulsson dömdes till. Och ND:s ungdomsledare Marc Abramsson dömdes på tok för milt. Sexton års fängelse för överfallet på Pridefestivalen hade varit lämpligt i stället för sexton månader. Faktum är att om myndigheterna inte passivt suttit vid sidan och tittat på hur det nazistiska våldet fått breda ut sig i Sverige så hade väl förmodligen halva den nationella rörelsen suttit bakom lås och bom idag.

Naturligtvis är det ingen lösning på problem med vare sig våld mot kvinnor eller våld mot homosexuella att döma Tor Paulsson och Marc Abramsson till strängare straff. Lika lite som problem med gängbildning och ungdomsvåld skulle lösas om vi följde Nationaldemokraternas råd och ökade straffskalan. Det vet redan även de nationaldemokratiska propagandisterna som ställer kravet. De ställer det endast för att hälla mer bränsle på en redan infekterad situation.

MORDET PÅ 14-ÅRIGE James Waite hade inget med politik att göra. Mordet hade med stor sannolikhet kunnat undvikas om någon tagit larmrapporterna som fältarbetarna i Sollentuna flaggat för de senaste månaderna på större allvar. Fältarbetarna – två stycken var ute i Sollentuna under lördagskvällen då James Waite mördades – är de som oftast allra först vet och slår larm om vad som är på gång bland ungdomsgängen.

Sollentuna är en välmående kommun. De senaste tre-fyra åren har det varit väldigt lugnt. Det har funnits gängbildningar, men situationen har varit hanterlig och det har inte förekommit grovt våld och motsättningar av det slag som fältarbetarna började flagga för under våren.

Det kan vara väl värt att notera att Sollentuna varit en av de kommuner där det heller inte funnits någon nämnvärd “nationell” propaganda under senare år. Den kom i gång efter årsskiftet med flygbladsutdelningar och hatpropaganda på skolorna. Och helt plötsligt polariserades situationen. Vi fick gäng av “rasister” och “antirasister”. Och därmed banades den väg som för två veckor sedan ledde till mordet på James Waite.

De enda som någonsin tjänar på våldsdåd av det slaget är just de som nu gråter krokodiltårar över James Waite. De behöver hans död för att kunna existera.

Ämnen i artikeln