Derek Chauvin skyldig till George Floyds död

Det var den 25 maj förra året i Minneapolis i Minnesota som den dåvarande polismannen Derek Chauvin vid ett ingripande hade sitt knä mot George Floyds hals i nio minuter och 29 sekunder innan han dog. Händelsen filmades av förbipasserande och Floyds död följdes av en våg av protester mot polisvåld och rasism i USA och kom även att delvis prägla presidentvalet. Black lives matter-protesterna spreds även till andra länder inklusive Sverige.

Det är ovanligt i USA att poliser fälls för hur de agerat under tjänsteingripanden. Rättegången mot Derek Chauvin har pågått i två veckor. 45 vittnen har hörts. Derek Chauvin döms för samtliga av de tre punkter han stod åtalad för  – på engelska second-degree unintentional murder, third-degree murder och second-degree manslaughter.

Påföljden meddelas om åtta veckor och den 45-årige Derek Chauvin riskerar att få tillbringa resten av livet i fängelse. Maxstraffen för dessa brott är fängelse i 40 år, 25 år respektive 10 år.

Efter domen kommenterade president Joe Biden utfallet och menade att den ska ses som ett steg framåt mot ett rättvisare USA.

– Det var ett mord i fullt dagsljus och det slet bort skygglapparna för hela världen. Strukturell rasism är en fläck på nationens själ, säger Biden, rapporterar Aftonbladet.

Rasismen inom rättsväsendet

Problemen med rasismen inom det amerikanska rättsväsendet har länge varit omvittnat. Men lite har förändrats. 2018 publicerade till exempel The Washington Post en lista med hundratals bevis på att landets rättssystem är rasistiskt – en lista tidningen sedan har uppdaterat. Listan visar bland annat på polisens sätt att ”rasprofilera” personer och hur det påverkar ett ingripande.

Nedan ett antal exempel ur listan:

• En studie från 2019, publiceraded av National Academy of Sciences, baserad på databaser med polisskjutningar visade att mellan 2013 och 2018 var svarta män cirka 2,5 gånger mer sannolika att dödas av polisen än vita män. För svarta kvinnor var risken att dödas 1,4 gånger större än för vita kvinnor.
• En rapport från 2020 fann att svarta och latinamerikanska personer var mer sannolika än vita att stoppas, sökas och arresteras trots liknande "träffsatser" för olagliga droger bland dessa grupper.
• 2018 hade Missouri i 18 år sparat uppgifter om trafikstopp. Siffrorna visade konsekvent att svarta människor riskerade att stoppas oftare än vita människor. Uppgifterna från 2017 visade att problemet faktiskt blev värre över tid, då var en svart person 85 procent mer sannolik att stoppas. En studie från 2015 av fyra städer i New Jersey fann att svarta människor var 2,6 till 9,6 gånger mer sannolika att gripas än vita människor för så kallade småbrott.
• 2018 visade data från New York City att svarta människor arresterades för marijuanainnehav åtta gånger så ofta som vita. På Manhattan är det 15 gånger så ofta.
• Enligt siffror från National Registry of Exonerations är det ungefär fem gånger mer sannolikt att svarta människor fängslas för droginnehav än vita människor.
• En studie av brottmål från 1983 till 1993 visade att åklagare i Philadelphia avlägsnade 52 procent av potentiella svarta jurymedlemmar mot endast 23 procent av icke-svarta jurymedlemmar.
• En undersökning av sju dödsstraff i Columbus, GA, visade att åklagare valde bort 41 av 44 möjliga svarta jurymedlemmar. Sex av de sju rättegångarna innehöll helt vita juryer.
• Medan vita människor utgör mindre än hälften av landets mordoffer, fann en studie från 2003 av Amnesty International att cirka 80 procent av de dödsdömda i USA hade mördat en vit person.
• En studie från 2004 rörande Illinois, Georgia, Maryland uppskattade att ”en fjärdedel till en tredjedel av dödsdömda där offret var vita skulle ha undvikit dödsstraff om deras offer hade varit svarta.”
• En studie från 2016 visade att mördare av vita offer i Louisiana var 14 gånger mer sannolikt att avrättas än mördare av svarta offer. Svarta män som dödade vita kvinnor var 30 gånger mer sannolika att få dödsstraff än svarta män som dödade en annan svart man.
• En studie från Women Donors Network 2015 visade att det inte finns en enda svart åklagare i tre femtedelar av de stater där åklagare väljs.
• En analys från 2008 visade att svarta åtalade, med flera tidigare fällande domar, är 28 procent mer benägna att anklagas som ”återfallsförbrytare” än vita tilltalade med liknande straffregister.
• Medan vita amerikaner utgör 60 procent av USA:s totala befolkning har de som domare en representation på 83 procent i statsdomstolarna för första instans och utgör 80 procent av domarna i statsdomstolarna för andra distans prövning.
• I en forskarrapport från 2017 framkom att av 10 000 händelser som hanterades av offentliga försvarare i San Franscisco satt svarta och latinamerikaner som misstänktes för brott i högre grad häktade i väntan på rättegång, fick vänta längre tid på att deras fall skulle prövas i domstol och löpte mindre chans att få sina straff reducerade än andra åtalade.
• Trots att över hälften av personerna som registrerats som ”gängmedlemmar” i Mississippis samverkanssatsning mot gängbrottslighet var vita, var samtliga som dömts för brott mot statens anti-gäng-lagstiftning mellan 2010 och 2017 afroamerikaner.

Läs hela The Washington Posts lista över fall och studier här.

Anders Dalsbro