Ett ensamt parti
Diskussionerna om Lissabonfördraget skulle kunna ha inneburit en möjlighet för Sverigedemokraterna att hitta nya allierade. Men efter halva mandatperioden är partiet lika isolerat som innan valet 2006.
Uppdaterad: 2017-09-18, 07:20
Publicerad: 2008-11-20, 15:01
Lästid: 2 minuter
Du läser just nu gratis innehåll
Ditt stöd hjälper oss bekämpa rasism och främja demokrati genom granskning och kunskapsspridning.
Det hela blev så tydligt i dag i kylan vid Mynttorget utanför riksdagen. De mellan 20 och 30 övertygade sverigedemokrater som troget lyssnade på sina partikamraters tal under partiets manifestation mot Lissabonfördraget såg så förtvivlat ensamma ut.
Det där med ensamhet brukar ju vara en komplicerad fråga. Att vara själv är en sak, det väljer man själv. Att vara ensam, det är något annat, det blir man när andra väljer bort en eller ignorerar en.
Sverigedemokraterna kan allt om det där.
En central del i den sverigedemokratiska självbilden är underdog-perspektivet. Partiet närs av ett självvalt utanförskap där man ställt sig vid sidan av det politiska "etablissemanget". Det är utifrån den positionen man anklagar politiker och media för att förråda eller förinta det svenska folket.
Problemet för Sverigedemokraterna är att partiet nu nått en nivå där det för att växa ytterligare troligtvis behöver ta steget in gemenskapen, hitta nya vänner.
Sverigedemokraterna kan helt enkelt inte vara själva längre. Därmed blir det uppenbart hur ensamt partiet är.
Fortfarande utan vänner
Diskussionen om Lissabonfördraget skulle kunna ha varit en möjlighet för partiet att hitta nya vänner. De förändringar som föreslås i fördraget har oroat politiker och organisationer från höger till vänster. Det skulle kunna ha öppnat dörren för Sverigedemokraterna. Men trots att partiet ligger högt upp i opinionsmätningar och trots exponeringen i media är det ingen som tar i partiet med tång.
Jimmie Åkesson förklarade i dag att han tyckte att det var synd att ingen ville ta vara på det faktum att partiet har stöd av runt fyra procent av väljarna. Han antydde dessutom att det fanns de som inte vågade närma sig Sverigedemokraterna trots att de kanske ville det.
Jimmie Åkesson har delvis rätt. Om Sverigedemokraterna ska lyckas bredda sitt politiska nätverk eller inte beror i första hand på hur Sverigedemokraterna betraktas av andra partier eller intresseorganisationer.
Dagens manifestation blev ett tydligt exempel på att Sverigedemokraterna fortfarande betraktas som ett rasistiskt enfrågeparti, att Jimmie Åkesson misslyckats med att bredda partiets nätverk och att Sverigedemokraterna fortfarande är ett ensamt parti.