Du läser just nu gratis innehåll

Ditt stöd hjälper oss bekämpa rasism och främja demokrati genom granskning och kunskapsspridning.

EU är i kris. De senaste årens utveckling av det skakiga europeiska samarbetet går inte att beskriva på något annat sätt. Siffrorna talar sitt tydliga språk.

2013 konstaterade Röda Korset att andelen människor som är beroende av Röda Korsets matbistånd ökat med 75 procent mellan 2009 och 2012, i 22 av EU-länderna. I alla utom åtta EU-länder upplever invånarna att korruptionen har ökat mellan 2012 och 2013.

EU-invånarnas förtroende för sina nationella parlament är på den lägsta nivån sedan EU-kommissionens mätningar började 2004. I april 2013 rapporterade den brittiska dagstidningen Guardian att förtroendet för EU har nått rekordlåga nivåer.

Det är ett EU, och ett Europa, som står inför monumentala strukturella förändringar, kanske bäst illustrerat av krisen i Portugal, där landet 2011 tvingades vända sig till sin forna koloni Angola för att låna pengar. Paulo Gorjão, chef för Institutet för internationella relationer i Lissabon, beskrev det för vad det var.
"Ett postkolonialt rollbyte i den här skalan har aldrig förekommit tidigare.

Det är i detta missnöje och denna djupa misstro som högerextrema och högerpopulistiska partier nu försöker mobilisera väljare. I ett Europa som inte vet vart det ska, som sakta ser sin dominans glida ur händerna.

Vid första anblick framstår det som ett gyllene läge. Ändå har de högerextrema och högerpopulistiska partierna svårt. Expos och Svenska Dagbladets granskning "Det slutna Europa" visar att partierna har svårt att gå i takt. De är ingen homogen politisk kraft som vinner mark var den än drar fram. Räknat i antal mandat ser de tillsammans ut att göra sitt bästa val någonsin. Men det är framför allt franska Front National som står för ökningen. I flera östeuropeiska länder har partierna tappat i popularitet.

Att förklara framgångarna och bakslagen är svårt. Men det ligger mycket i den nederländske statsvetaren Cas Muddes kommentar till vår granskning.
Att det paradoxalt är den ekonomiska krisen som gör det svårt för högerextremister och högerpopulister att just nu skörda stora framgångar.
– När människor är oroliga för ekonomin röstar de på partier de har förtroende för i ekonomiska frågor, och det har de inte för extremhögern. Men när ekonomin stabiliseras kommer fler människor att gå till partier som fokuserar på sociala och kulturella frågor och som försvarar nationell identitet.

Så valet handlar om vilket EU vi vill se efter den 25 maj, men också om framtiden.
Och en sak vet vi. Högerextrema och högerpopuliska partier har sin bild klar för sig. De vill stänga gränserna, trycka tillbaka minoriteter, låsa kvinnan vid spisen och avveckla EU.

Är då valet viktigt? Spelar det någon roll vad vi röstar på? Svaret är enkelt. Där rasismen riskerar att få starkare fäste måste också antirasismen vara. Därför kommer Expo
fram till valet att granska och bevaka de högerpopulistika och högerextrema partier som kandiderar i EU-valet.

Följ vår bevakning här på Expo Idag, på Facebook och på Twitter fram till och med valnatten.