Så fördomsfulla är vi

I KORTHET:

• Att ha fördomar är att ogilla någon på grund av hens grupptillhörighet.

• Alla människor har fördomar, både medvetna och omedvetna.

• En person som är fördomsfull mot en viss grupp, tex kvinnor, uttrycker ofta fördomar även mot andra grupper, som invandrare eller homosexuella. Det kallas för generaliserad fördomsfullhet.

  ---

   

FAKTALABBET. Vad skulle du tycka om att få en muslim till granne? Gör invandrare ditt land bättre eller sämre? Är invandrare bra eller dåliga för ekonomin?

Dessa frågor, och andra liknande, har hundratusentals människor fått svara på i olika internationella undersökningar som gjorts under mycket lång tid. Syftet har varit att studera människors fördomar, det vill säga negativa attityder till en person baserat på den grupp hon eller han uppfattas tillhöra.

I det här sammanhanget definieras fördomar alltså som något mer än en förutfattad mening; Det är att ogilla personer på grund av deras grupptillhörighet.

Fördomar skulle kunna riktas mot vilka grupper som helst, som journalister, Sverigedemokrater eller Expoläsare. Men i de internationella undersökningarna är det attityder mot olika minoriteter och kvinnor som undersöks – grupper som har varit föremål för diskriminering i närtid. Fördomar som kan beskrivas som rasism, främlingsfientlighet, homofobi, sexism, islamofobi, antisemitism och antiziganism, bland annat.

LÄS ÄVEN: Alternativmedier förstärker känslan av "vi och dom"

Svaren i undersökningarna används för att studera hur fördomar skiljer sig åt mellan länder och hur de har ändrats över tid. Forskarnas slutsatser bildar en del av pusslet som nu läggs om människors fördomsfullhet – ett pussel som sysselsatt akademin under cirka 100 år.

Det finns en stark önskan om att bättre förstå hur, när och varför fördomar uppstår. För när människor agerar utifrån sina fördomar kan det resultera i en stigande skala av våld, från hatfulla kommentarer till diskriminering, konflikt, krig och folkmord. Det konstaterade den amerikanske psykologen Gordon Allport redan 1954 i The Nature of Prejudice, ett verk som alltjämt citeras flitigt.

Fördomarna minskar

Mikael Hjerm, professor i sociologi vid Umeå universitet, forskar om fördomar som de kommer till uttryck i de stora mätningarna. Han beskriver flera tendenser som framkommer i forskningen, såväl hans egen som andras. 

En tendens är att färre människor öppet uttrycker fördomar mot grupper som invandrare, kvinnor och homosexuella i dag jämfört med när mätningarna började. Även fördomar mot svarta invånare i USA har minskat över tid. Att det ser ut så här är förstås föga förvånande med tanke på historien – så sent som i mitten av 1960-talet avskaffades till exempel Jim Crow-lagarna i södra USA, det vill säga rasistiska lagar som upprätthöll segregation utifrån hudfärg. I takt med att lagar skrivs om och omgivningen förändras, gör också folks fördomar det, även om det sker med en viss eftersläpning.

– Om man tittar från andra världskriget är det otvivelaktigt så att vi har blivit mindre fördomsfulla. Det är enorma skillnader fram till i dag i hela västvärlden, säger Mikael Hjerm. 

Under de senaste tjugo åren har utvecklingen dock stannat av. Till exempel har främlingsfientligheten kommit att ”plana ut” i Sverige under 2000-talet. Den har varken ökat eller minskat i någon större omfattning utan legat kvar på en stabil nivå. 

Stödet för Sverigedemokraterna kan därmed inte knytas till något underliggande skifte i opinionen mot större främlingsfientlighet, som ibland görs gällande i debatten. SD har inte heller gått före opinionen och påverkat väljarna i en mer fördomsfull och främlingsfientlig inriktning. Åsikterna fanns redan och partiet har fångat upp dem. 

Med det sagt, är det inte omöjligt att Sverigedemokraterna och deras retorik kring invandring och svenskhet kommer att få konsekvenser för människors attityder på sikt. 

– Vi har studerat det och vi hittar inga sådana effekter. Men det betyder inte att det inte kommer att komma.

Tillsammans med kollegan Andrea Bohman undersökte Hjerm radikala högerpartiers påverkan på attityder till invandrare åren 2002–2012, men kunde alltså inte se att partierna lyckats driva på motståndet mot invandring (Bohman och Hjerm 2016).

LÄS ÄVEN: Minskar rasismen av mänskliga möten?

Politiken spelar roll

Samtidigt är det tydligt att omgivningen spelar roll för nivån på främlingsfientlighet. I länder med en öppnare och generösare migrationspolitik tenderar människor att vara mindre främlingsfientliga, enligt mätningarna. Och i länder där politiker uttrycker sig negativt om invandrare är nivån av främlingsfientlighet högre. 

Ett exempel på det sistnämnda är Ungern. Där har den högerextrema politiska diskursen sannolikt givit opinionen en skjuts till att bli mer främlingsfientlig. Det menar de belgiska forskarna Arno Van Hootegem och Bart Meulman efter att ha studerat attityder till asylsökande och invandrare i spåren av flyktingkrisen 2015. 

Hootegem och Meulman konstaterar också att det bara var i Östeuropa som främlingsfientligheten ökade markant efter 2015. Detta trots att länderna där tog emot få asylsökande. I de europeiska länder som tog emot ett stort antal asylsökande, påverkades attityderna mindre, noterar forskarna. 

Grupphotsteorin, som ofta används för att analysera varför fördomar uppkommer, var man inte hjälpt av i det här fallet. Teorin går i korthet ut på att fördomar uppstår när grupper konkurrerar med varandra eftersom den egna gruppen – ingruppen – upplevs hotad. När ett land tar emot många flyktingar skulle sådana känslor av hot kunna uppstå om invånare anser att det blir större konkurrens om resurser. Men i fallet med flyktingkrisen 2015 syntes inga tydliga sådana tendenser i mätningarna, varken vad gäller ekonomi eller kultur.

Politiken spelar alltså roll, men sambandet är inte givet alla gånger. Att högerpopulister är negativa till invandring är något folk snarast förväntar sig och deras påverkan på opinionen är många gånger begränsad, enligt Mikael Hjerm. När etablerade partier är negativa kan konsekvensen dock bli en annan, resonerar han.

– Det stora problemet uppstår när de etablerade partierna börjar använda deras retorik. Då börjar folk att lyssna.

Mindre främlingsfientlighet i rika länder

En annan generell trend är att invånare i rika länder överlag är mindre främlingsfientliga än invånare i fattigare länder. Det framgår av flera studier, bland annat Prejudice Against Immigrants Symptomizes a Larger Syndrome. I den undersöker forskarna M.D.R. Evans och Jonathan Kelley om britter är mer främlingsfientliga än andra med tanke på stödet för brexit. Men någon sådan tendens gick inte att se, konstaterade forskarna efter att ha jämfört 100 länder. Britterna svarade i stället att de inte har särskilt mycket emot att ha en invandrare eller annan religiös minoritet, som muslimer eller judar, till grannar. 

En annan tydlig tendens i de internationella mätningarna är hur stabila människors fördomar tycks vara över tid. De attityder som formas i tonåren eller i tjugoårsåldern bär vi med oss genom livet. Visst händer det att människor omprövar sina fördomar, men enligt den större bilden som träder fram i forskningen hör det till undantagen snarare än regeln. Den förändring som skett i fördomsfullhet i länder över tid tror forskare i stället hänger samman med att yngre generationer är mindre fördomsfulla än äldre – eftersom nya generationer föds och fostras in i samhällen där attityder, lagar och normer är andra än vad den åldrande generationen växte upp med. I takt med att befolkningen ändras, gör även fördomarna mot vissa grupper det.

Alla har fördomar

Det som man däremot inte tror ändras över tid är människors benägenhet att hysa fördomar. Det råder stor samstämmighet bland forskare om att alla människor härbärgerar fördomar –fördomsfullhet är något universellt. Dels anses det ha funnits ett värde för grupper att ty sig till varandra och betrakta utomstående med ett visst mått av misstänksamhet – så tryggade människan sin överlevnad. Dels beskrivs det som mänskligt att arbeta utifrån stereotyper, att sammanfatta. Det krävs rentav för att vi ska kunna navigera i vår omvärld. När dessa stereotyper, som alltså ses som en kognitiv nödvändighet, sedan ges ett negativt värdeomdöme blir de till fördomar. Inom neurovetenskapen har forskare kunnat se att olika delar av hjärnan aktiveras när människor uttrycker stereotyper jämfört med fördomar (Amodio 2014).

Forskare har även identifierat en rad faktorer på individnivå som spelar roll för hur fördomsfull en person är och dessa faktorer är ofta desamma oavsett land. Högutbildade är mer positiva till invandrare i snitt, kvinnor är mer positiva än män och yngre mer positiva än äldre. Av de individuella faktorerna är utbildning den i särklass viktigaste (Delmi 2018). 

Även personlighet har visat sig vara kopplat till fördomsfullhet. En som studerat detta är psykologen Nazar Akrami, lektor vid Uppsala universitet. Han har bland annat kunnat konstatera att personer som får låga poäng på öppenhet och vänlighet när de skattar sin personlighet i frågeformulär, även ger uttryck för större fördomsfullhet.

Ett annat mönster som de kunnat belägga är det som kallas för generaliserad fördomsfullhet – att vissa individer tycks bära sin fördomsfullhet med sig och hysa negativa attityder mot många olika grupper som exempelvis muslimer, kvinnor och homosexuella. Här finns med andra ord en tydlig koppling mellan rasism, sexism, homofobi, antisemitism och andra slags fördomar. 

– En person som är fördomsfull mot en grupp är det också mot andra grupper – till och med mot sådana som inte ens existerar, säger Nazar Akrami.

I laboratorieexperiment har människor fått ta ställning till hur de värderar olika grupper, där även påhittade grupper ingått. Och det är bland annat då som mönstret med generaliserad fördomsfullhet trätt fram. 

Akrami och hans kollegor har dessutom kunnat visa att kvinnor som är fördomsfulla mot invandrare och homosexuella, också är mer sexistiska mot andra kvinnor (Bergh et al., 2016). Att det förhåller sig så stärker tesen om att det är personligheten som styr, snarare än grupptillhörigheten, resonerar Nazar Akrami.

När psykologer och socialpsykologer studerar fördomar sker det inte via de stora internationella attitydundersökningarna, utan med andra slags metoder. Och det man tvistar om inom fältet är i vilken grad individuella faktorer som personlighet styr och i vilken grad grupptillhörigheten gör det. Vi är gruppvarelser: vi bevakar den egna gruppens intressen, höjer den egna gruppen och sänker andra – det finns det gott om undersökningar och tester som visar. Dessa grupper kan vara stora och omfatta många, eller små och nära och vi ingår i flera gruppkonstellationer parallellt. 

Testa dina fördomar

Även Nazar Akrami uppfattar fördomsfullhet som relativt stabil över tid. Han lyfter en distinktion som görs i forskning mellan explicit fördomsfullhet, som människor ger uttryck för i fikarummet eller i undersökningar, och implicit fördomsfullhet som är omedveten men som ändå kan ligga till grund för diskriminering och ge konkreta efterverkningar för såväl individer som samhället i stort. 

Ett sätt att testa omedvetna fördomar är att göra ett IAT – implicit association test. Det har fått mycket stor spridning, men även betydande kritik för sin design. Testet går att göra på nätet här för den som är nyfiken.

En av många studier som gjorts på temat beskriver utvecklingen av explicita och implicita fördomar bland amerikaner mellan åren 2007 och 2016. När forskarna Tessa Charlesworth och Mahzarin Banaji undersökte attityder till sexuell läggning, hudfärg, etnicitet (eng. race), ålder, funktionsnedsättning och övervikt såg de att de explicita fördomarna mot samtliga grupper minskade. Under samma period minskade också de implicita fördomarna om sexuell läggning, etnicitet och hudfärg. Däremot sjönk inte fördomarna om ålder och funktionsnedsättning. Tvärtom ökade de implicita fördomarna om övervikt. 

Med viss reservation för den kritik som finns mot testerna av implicita fördomar, är resultatet intressant eftersom det har funnits en idé om att de öppna fördomarna minskar för att i stället bli dolda eller implicita. En idé som motsägs av Charlesworth och Banajis studie.

Går att påverka

Fördomar ses alltså som stabila över tid, samtidigt finns utrymme att påverka dem. Mikael Hjerm och hans forskargrupp undersöker för tillfället hur fördomar utvecklas – hur vänner, föräldrar och skola påverkar attityder och fördomar i tonåren och tjugoårsåldern eftersom det antas vara under denna tid de stora förändringarna sker och attityder utkristalliserar sig. 

– Om man tänker att höga nivåer av främlingsfientlighet är dåligt för samhället, är det framförallt unga människor som går att påverka, säger han.

Genom att utbilda i värdegrundsfrågor och ha lärare som är skickliga på att skapa goda relationer kan fördomar stävjas. Det handlar också om att lära unga logiskt-kritiskt tänkande, så att de inte hamnar i atomistiska felslut av typen ”jag känner en invandrare som begick brott, alltså är alla invandrare brottslingar”. Den som står stadigt i logiken kan skjuta ett sådant felslut i sank. 

Även Nazar Akrami lyfter fram kunskap om kognition, alltså hur vi lär, tänker och bearbetar information, som en möjlig väg framåt.

– När vi vill göra något åt fördomsfullhet är det bra att veta vad den beror på. Personlighetskomponenterna är svårt att göra något åt, men vi kan påverka andra faktorer som våra kognitiva processer. 

Genom att känna till att vi kategoriserar människor och vara uppmärksamma på när vi gör det, kan vi stärka våra kognitiva filter, anser han. 

Även sociala faktorer går att påverka, som hur vi betraktar vår ingrupp och vilka som räknas till denna. De vi uppfattar delar våra värderingar tycks vi vara mindre fördomsfulla mot. 

– Om jag ser dig som lik mig blir det mindre friktion oss emellan. Genom att framhäva våra likheter kanske man kan minska fördomar, säger Nazar Akrami.

LÄS MER: ALLA FAKTALABBETS ARTIKLAR HITTAR DU HÄR.

KÄLLOR:
Amodio, DM. The neuroscience of prejudice and stereotyping. Nature Reviews Neuroscience. 2014: 670-682.

Bergh, Robin, Akrami, Nazar, Sidanius, Jim and Sibley CG. Is group membership necessary for understanding generalized prejudice? A re-evaluation of why prejudices are interrelated. Journal of Personality and Social Psychology. 2016.

Bohman, Andrea och Hjerm, Mikael. In the wake of radical right electoral success: a cross-country comparative study of anti-immigration attitudes over time. Journal of Migration and Ethnic Studies. 2016: 1729-1747.

Charlesworth, Tessa och Banaji, Mahzarin. Patterns of Implicit and Explicit Attitudes: I. Long-Term Change and Stability From 2007 to 2016. Psychological Science. 2019: 174-192.

Strömbäck, Jesper och Theorin, Nora. Attityder till invandring – En analys av förändringar och medieeffekter i Sverige 2014-2016. Rapport/Delmi. 2018:4.

Van Hootegem, Arno och Meulman, Bart. Asylum seekers and immigrant threat: Is there a link? The Conversation. 2019-10-28.

Lär dig mer

Expo Wiki

Sverigedemokraterna (SD)

Nationalistiskt riksdagsparti, bildat 1988. SD grundades av veteraner inom svensk nazism och fascism och har lyckats göra sig till den svenska radikalnationalismens breda, pragmatiska alternativ.

Läs mer