![](https://expo.se/wp-content/uploads/expo_migration/utr_frp_valet2011_464_02_0.jpg)
FRP backade i norska valet
Det blir regeringsskifte i Norge efter valet. Høyres ledare Erna Solberg tvingas efter åtta år vid makten erkänna sig besegrad och lämna statsministerposten till Arbeiderpartiets partiledare Jonas Gahr Støre. Fremskrittspartiet som suttit i regeringen backade och lägger skulden för nederlaget på tidigare samarbetspartier.
Publicerad: 2021-09-14, 10:43
Lästid: 2 minuter
Du läser just nu gratis innehåll
Ditt stöd hjälper oss bekämpa rasism och främja demokrati genom granskning och kunskapsspridning.
Det högerpopulistiska Fremskrittspartiet, FRP, backade i det norska valet till Stortinget (riksdagen) från 15,3 till 11,7 procent. Ett historiskt lågt stöd för partiet som med den tidigare partiledaren Siv Jensen i spetsen fram till i januari förra året ingick i en koalitionsregering.
Efter drygt sex år i regering lämnade Fremskrittspartiet den i protest mot att Norge hämtat hem en terrormisstänkt kvinna och hennes två barn från Syrien. Ett av barnen var fem år gammalt och allvarligt sjukt. Fremskrittspartiet hade krävt att endast barnet skulle hämtas hem till Norge. Partiet fortsatte dock att agera stödparti för regeringen.
Bytte partiledare
I maj, bara månader innan valet, avgick partiledaren Siv Jensen efter 15 år som partiledare. Avhoppet skedde efter dalande siffror i oppinionsmätningar. Hon ersattes av Sylvi Listhaug.
Listhaug var redan ett uppmärksammat namn i Norge. 2018 avgick hon som justiteminister, hotad av misstroendeomröstning på grund av ett kritiserat Facebook inlägg. I inlägget hävdade hon att Arbeiderpartiet bryr sig mer om terrorister än norska medborgare. Inlägget var särkillt känsligt i Norge, där minnet av Anders Behring Breiviks terrordåd lever starkt.
Lägger skulden på samarbetspartier
Efter måndagens valnederlag för Fremskrittspartiet tog Listhaug fasta på att de trots allt ökade stödet jämfört med partiets bottensiffror i opinionsundersökningarna inför valet. Under en period var partiet nere på omkring sju procent i väljarstöd.
Hon lade samtidigt skulden på de tidigare samarbetspartierna Venstre och Kristlig Folkeparti, som hon menade aldrig borde ha fått ingå i ett regeringsunderlag.
Valets stora vinnare blev istället Arbeiderpartiet, Senterpartiet och sosialistisk venstreparti som väntas bilda en koaltionsregering.