Hatet ett klick bort
Podden har blivit extremhögerns nya propagandagrepp. Men bolagen som tillhandahåller tjänsterna som sprider programmen inser inte att de har blivit en avgörande mellanhand för spridandet av hat.
Uppdaterad: 2018-01-31, 07:23
Publicerad: 2015-06-07, 07:06
Lästid: 4 minuter
Du läser just nu gratis innehåll
Ditt stöd hjälper oss bekämpa rasism och främja demokrati genom granskning och kunskapsspridning.
Under veckan har Expo granskat extremhögerns nya propagandagrepp - podden. Granskningen visar att allt fler grupper använder sig av poddar för att sprida sitt budskap. Bland de som ligger bakom programmen finns flera våldsdömda personer och en som fällts för hets mot folkgrupp. I sändningarna sprids uppmaningar till våld, rasistiska utfall och hat mot minoriteter och politiska motståndare.
Det brukar sägas att radikalnationalistiska grupper och aktivister är bland de första att utnyttja ny teknik och kommunikationskanaler. Det är delvis sant. Under 1980-talet blev närradion en viktig kanal. Under internets barndom upprättades chatkanaler för vit makt-anhängare.
När sociala medier slog igenom var den högerextrema miljön däremot avvaktande. Det säger sig själv. För en delvis paranoid politisk miljö befolkad av människor som föredrar att verka i det dolda kan sociala medier vara ens värsta fiende.
Intressant nog tycks den avvaktande attityden nu förbytts mot en ny form av öppenhet. Den miljö som tidigare höll sig skuggan gör nu allt för att ta sig in i våra flöden.
På Twitter och Facebook träder aktivister och politiska entreprenörer i marginalen fram med sina egna namn. De diskuterar och söker kontakt med etablerade opinionsbildare och diskuterar öppet interna angelägenheter med varandra. Som om de tillhörde vilken politisk rörelse som helst.
Och det är förstås en del av en strategi. För den som vill bli av med stigmat det ofta innebär att vara öppen med sina högerextrema sympatier finns det bara en väg ut. Bygg relationer. Försök påvisa att du är "normal". Gör nazisten till vem som helst.
Podden är den yttersta formen för denna öppenhet. När det gäller att bygga relationer med sina följare är podden kanske den mest effektiva mediekanalen som finns. Och för den som för första gången kommer i kontakt med extremhögerns idévärld genom en podd blir man inbjuden till många gånger lättillgängliga och lättsamma resonemang.
Dessutom visar vår granskning att extremhögern kan nå ut. Företag som Youtube och Soundcloud, och för delen Facebook, erbjuder en infrastruktur som extremhögern för tio år sedan bara kunde fantisera om.
Tyvärr tycks inte de nya mediebolagen inse att de har förvandlats till en avgörande mellanhand för spridandet av hat. Vi vet sedan tidigare att Facebook ser allvarligare på nakna bröst än rasism. På Youtube finns hatet ett klick bort. Företagets policy är att dra gränsen vid hets mot folkgrupp. Vilket i praktiken fångar upp en promille av den högerextrema propaganda som finns att hitta på sajten.
När det gäller Soundcloud, där podden Motgift ligger, så har de en mer omfattande policy. Det är inte tillåtet att sprida innehåll som är rasistiskt, etniskt eller kulturellt provocerande, eller som uppmanar till våld. Inte heller är det tillåtet med innehåll som uppviglar till hat på grund etnicitet, kön eller sexuell läggning.
Att då Motgift kan fortsätta lägga upp sina sändningar där är ett mysterium.
Det är en komplicerad fråga att avgöra var gränsen ska gå. Vi vill ha ett internet där många idéer kommer till uttryck. Men om ett kommersiellt bolag ställer krav på sina användare vore det klädsamt att om de åtminstone såg till att deras användare följde företagets riktlinjer.
Allt annat är tomma ord.