Du läser just nu gratis innehåll

Ditt stöd hjälper oss bekämpa rasism och främja demokrati genom granskning och kunskapsspridning.

Försöken att förstå att Sverigedemokraternas framgångar fortsätter. Sedan valet har analyserna duggat tätt. I grunden är frågan egentligen enkel. Sverigedemokraternas väljare är som alla andra, de röstar på sitt parti för att de gillar politiken. SD-väljarna är inte lurade, de har inte förts bakom ljuset. De har erbjudits ett politiskt alternativ som de gillar. Väljarunderlaget har funnits där hela tiden. I alla väljarläger, i alla delar av landet. Men det är först nu de verkligen strömmar till, när Sverigedemokraterna har lyckats presentera sig som ett tillräckligt rumsrent alternativ och när kravet på att begränsa invandringen paketerats i en tillräckligt human förpackning.

Det är till synes enkla motiv. Och de är avgörande för att begripa hur Sverigedemokraterna lyckats bli landets tredje största parti. Men politik är samtidigt mer än så. Sverigedemokraterna spelar, som alla partier, en funktion och roll som går bortom sakpolitiska ställningstaganden.

För att kunna begripa partiets framgångar måste vi också förstå varifrån det hämtar sin kraft, Sverigedemokraternas energikälla. Finns den i arbetslöshetens frustration, i rädslan för det främmande eller i misstron mot samhället? Eller handlar det om något annat.

Det finns många sätta att undersöka detta. I Expos kortfattade valanalys som lanseras under bokmässan presenterar vi ett av dem. Det betyder inte att den säger allt. Men det är ett försök att komma lite närmare en förklaring på vad som gör att Sverigedemokraterna växer.

Vi ville veta vad som präglar de kommuner där Sverigedemokraterna ökade mest i valet. Vi har tittat på de tre kommuner i varje län, totalt 60 kommuner som vi här för enkelhetens skull kallar topp-tre-kommuner, där partiet ökade mest, mätt i procentandelar, i både riksdagsvalet och kommunvalen. Gotland räknas inte med på grund av att länet bara har en kommun. Vissa kommuner tillhör dem där Sverigedemokraterna ökade mest i såväl riksdagsvalet som kommunvalet.

För att få svar på om det finns någon gemensam nämnare för dessa kommuner har vi sammanställt data över andelen arbetslösa, högskoleutbildade, antal mottagna flyktingar per 1 000 invånare mellan 2006 och 2013 och enbart för 2013, medianinkomsten, samt kommunens befolkningsutveckling - om det är en inflyttnings- eller avflyttningskommun. Detta har vi ställt emot snittet för hela landet, och även för länet. När det gäller befolkningsutvecklingen har vi noterat om kommunerna har en negativ eller positiv befolkningsutveckling, och dessutom jämfört dem med hur befolkningsutvecklingen ser ut i länet. Tanken med att även jämföra med länen är att en kommun också starkt präglas av dess geografiska närområde.

Undersökningen säger inget om väljarna i sig, men det säger något om de platser där stödet för partiet skjutit i höjden.

Till att börja med att går det att konstatera att kommunerna skiljer sig avsevärt från varandra. Här finns välmående kommuner med lågt flyktingmottagande och sargade samhällen med hög arbetslöshet, negativ befolkningsutveckling som samtidigt har en stor flyktingmottagning. I vissa kommuner har flyktingmottagandet under det senaste året minskat drastiskt, i andra har den ökat.

Det tydligaste sambandet finner vi i utbildningsgraden.
I 59 av de 60 kommunerna där SD ökade mest i riksdagsvalet är andelen med högskoleutbildning 2013 lägre än medeltalet för hela landet. Det ser likadant när vi jämför med medeltalen för respektive län. Samma mönster återfinns bland de kommuner där partiet ökade mest i kommunvalen.

Det andra tydliga sambandet är medianinkomsten. I 53 av de 60 kommuner där SD ökade mest i riksdagsvalet låg medianinkomsten under 2012 under medeltalet för hela landet. Det ser likadant ut när det gäller kommunvalet. Jämfört med hur det ser ut i länet är det några färre kommuner. Men skillnaden är marginell.

Det tredje vanligaste sambandet, beroende på hur man räknar, är befolkningsutvecklingen. Drygt hälften av kommunerna där Sverigedemokraterna växte som mest hade en negativ befolkningsutveckling. Men jämfört med medeltalet för länet så ser annorlunda ut. Bland de kommuner där SD växte mest i riksdagsvalet når 53 av 60 inte upp till respektive läns befolkningsutveckling, motsvarande siffra för de kommuner där växte mest i kommunvalen är 48 av 60 topp-tre-kommuner.

Det är också vanligare att flyktingmottagandet är större än genomsnittet och arbetslösheten högre än i resten av landet, även om sambandet inte är lika tydligt. Det svagaste sambandet, tillsammans befolkningsutvecklingen, är faktiskt arbetslösheten.

Sverigedemokraterna frodas på platser med lågt ekonomiskt och kulturellt kapital och som har svårt att hänga med i länets befolkningsutveckling. Det är bland de bortglömda och osynliga, som Åkessons budskap verkar ge bäst effekt.
Många gånger är det kommuner med ett, i jämfört med landet i övrigt, högt flyktingmottagande. Men inte alltid. Vissa kommuner har ett påtagligt lågt flyktingmottagande.
Ibland, men långt ifrån alltid präglas kommunen av en hög arbetslöshet.

Vi vet sedan tidigare att Sverigedemokraternas väljare har ett exceptionellt lågt förtroende för politiker. Det innebär inte att alla som är missnöjda röstar på Sverigedemokraterna. Enligt vallokalsundersökningen vann Sverigedemokraterna 18 procent av väljarna med lågt förtroende för politiker. Nu var förvisso partiet undervärderat, som i alla typer av opinionsmätningar. Men faktum kvarstår. De flesta som inte litar på politiker röstar på ett annat parti än Sverigedemokraterna.
Samtidigt vet vi att Sverigedemokraternas viktigaste fråga är invandringen. Oftast brukar det där hållas isär. SD-väljaren är inte rasist eller invandringsfientlig, hen är missnöjd. Som om de gick att skilja åt. Tvärtom hänger de ihop.

När politisk hopplöshet och misstro flätas samman med den så kallade invandringsfrågan får den högerpopulistiska maktanalysen fäste. Den erbjuder en politisk blick som tycker sig se eliten gå hand i hand med minoriteterna och ett etablissemang som omhuldar det mångkulturella öppna Sverige. Och i kläm kommer folket. Den lilla människan som tycker sig se sin röst bli ignorerad av alla, utom Jimmie Åkesson. Det är utgångspunkten där man slår uppåt, mot Stockholm och "pk-eliten", för att sedan låta släggan falla neråt, mot det man ser som hotande och tärande minoriteter och flyktingar. Allt i ett slag. Det är inte bara misstro, det är inte bara rasism. Det är en ideologisk hemvist, som gjord för periferins politiska hopplöshet. Den får näring när de politiska partierna flyter samman i mitten, när ens vardag blir osynliggjord, när ingen talar för en.

Det är en maktanalys med långa anor. Den formulerades och politiserade av efterkrigstidens högerextrema övervintrare. Demokratin anklagades för att i själva verket vara en åsiktsdiktatur där eliten tystade alla försök att opponera sig mot det skenande mångkulturella experimentet. Och istället för att lyssna vände eliten folket ryggen till förmån för Den andre, för muslimen, flyktingen, invandraren.
För populistiska skattemissnöjespartier kunde tankefiguren enkelt fogas in i protesterna mot maktmissbruk och socialdemokratisk hegemoni.
Idag är den utgångspunkten för alla framgångsrika högerpopulistiska och vissa fall högerextrema partier. Den pumpas ut på SD-vänliga bloggar och nyhetssajter.
Och nu tycks den har fått fäste bland delar av befolkningen. För Sverigedemokraternas erbjuder inte bara sakpolitiska lösningar. De erbjuder ett sätt att se på världen. Och det tycks vara på platser som få politiker någonsin talar om och till som högerpopulismens blick i allra största grad gör världen begriplig.

Resultatet i undersökningen

Arbetslöshet
I 39 av de 60 kommuner (65%) där SD ökade mest i kommunvalen var andelen arbetslösa 2013 högre än medeltalet för hela landet.
I 36 av de 60 kommuner (60%) där SD ökade mest i kommunvalen var andelen arbetslösa 2013 högre än medeltalet för respektive län.
I 34 av de 60 kommuner (57%) där SD ökade mest i riksdagsvalet var andelen arbetslösa 2013 högre än medeltalet för hela landet.
I 33 av de 60 kommuner (55%) där SD ökade mest i riksdagsvalet var andelen arbetslösa 2013 högre än medeltalet för respektive län.

Utbildningsgrad
I 59 av de 60 kommuner (98%) där SD ökade mest i kommunvalen var andelen med högskoleutbildning 2013 lägre än medeltalet för hela landet.
I 55 av de 60 kommuner (92%) där SD ökade mest i kommunvalen var andelen med högskoleutbildning 2013 lägre än medeltalet för respektive län.
I 59 av de 60 kommuner (98%) där SD ökade mest i riksdagsvalet var andelen med högskoleutbildning 2013 lägre än medeltalet för hela landet.
I 58 av de 60 kommuner (97%) där SD ökade mest i riksdagsvalet var andelen med högskoleutbildning 2013 lägre än medeltalet för respektive län.

Kommunalt flyktingmottagande 2006-2013
I 42 av de 60 kommuner (70%) där SD ökade mest i kommunvalen var andelen mottagna flyktingar per 1000 invånare mellan 2006 och 2013 högre än medeltalet för hela landet.
I 39 av de 60 kommuner (65%) där SD ökade mest i riksdagsvalet var andelen mottagna flyktingar per 1000 invånare mellan 2006 och 2013 högre än medeltalet för hela landet.

Kommunalt flyktingmottagande 2013
I 40 av de 60 kommuner (67%) där SD ökade mest i kommunvalen var andelen mottagna flyktingar per 1000 invånare under 2013 högre än medeltalet för hela landet.
I 40 av de 60 kommuner (67%) där SD ökade mest i kommunvalen var andelen mottagna flyktingar per 1000 invånare under 2013 högre än medeltalet för respektive län.
I 40 av de 60 kommuner (67%) där SD ökade mest i riksdagsvalet var andelen mottagna flyktingar per 1000 invånare under 2013 högre än medeltalet för hela landet.
I 40 av de 60 kommuner (67%) där SD ökade mest i riksdagsvalet var andelen mottagna flyktingar per 1000 invånare under 2013 högre än medeltalet för respektive län.

Medianinkomst
I 53 av de 60 kommuner (88%) där SD ökade mest i kommunvalen låg medianinkomsten under 2012 under medeltalet för hela landet.
I 51 av de 60 kommuner (85%) där SD ökade mest i kommunvalen låg medianinkomsten under 2012 under medeltalet för respektive län.
I 53 av de 60 kommuner (88%) där SD ökade mest i riksdagsvalet låg medianinkomsten under 2012 under medeltalet för hela landet.
I 50 av de 60 kommuner (83%) där SD ökade mest i riksdagsvalet låg medianinkomsten under 2012 under medeltalet för respektive län.

Befolkningsutveckling
I 33 av de 60 kommuner (55%) där SD ökade mest i kommunvalen var befolkningsutvecklingen mellan 2010 och 2013 negativ.
I 48 av de 60 kommuner (80%) där SD ökade mest i kommunvalen var befolkningsutvecklingen under medeltalet för respektive län.
I 37 av de 60 kommuner (62%) där SD ökade mest i riksdagsvalet var befolkningsutvecklingen mellan 2010 och 2013 negativ.
I 53 av de 60 kommuner (88%) där SD ökade mest i riksdagsvalet var befolkningsutvecklingen under medeltalet för respektive län.

Ämnen i artikeln