Medborgarrättskämpe inspirerar antirasister
Människorättsaktivisten Carlos Saavedra lyckades med sin organisation DREAMers att få USA:s president att bevilja över en miljon papperslösa studenter laglig status. Nu turnerar han i Europa för att lära sig om immigranters situation och för och sprida sina erfarenheter.
Uppdaterad: 2018-01-31, 07:25
Publicerad: 2014-02-13, 15:01
Lästid: 5 minuter
Du läser just nu gratis innehåll
Ditt stöd hjälper oss bekämpa rasism och främja demokrati genom granskning och kunskapsspridning.
– Det är många likheter mellan de länder jag besökt. Invandrare behandlas dåligt på alla platser. De kommande åren kommer situationen förvärras. Förtrycket kommer att öka ytterligare. Jag ser invandrarnas problem som globalt och därför måste organiseringen för deras rättigheter också ske globalt, säger Carlos Saavedra till Expo Idag.
På onsdagen föreläste Carlos Saavedra i Stockholm för ett 40-tal lokala antirasister från flera håll i Sverige. Hans föreläsning behandlade antirasistiskt organisationsbygge och kampanjarbete. Saavedra lyfte fram vikten av att påverka normer, bilda opinion att mobilisera kring för att på så sätt få till stånd förändringar i samhället. Han poängterade att en antirasistisk organisation måste vara bred, skapa allianser för att tillsammans kämpa för ett samhälle där alla är välkomna.
– Våra mål handlar inte om politik, när det blir till politik förlorar vi oss själva, det handlar om människor.
Carlos Saavedra höll en liknande föreläsning i Lund på tisdagen. Innan dess har han föreläst i England, Ungern, Grekland, Spanien. På torsdagsmorgonen satte han sig på flyget till Frankrike.
Saavedra, som är uppväxt som papperslös i USA, har varit kampanjledare för organisationen United we Dream, även kallad DREAMers. Namnet anspelar på lagförslaget Dream Act som först lades fram i senaten 2001. Syftet med lagen är att ge uppehållstillstånd till ungdomar som flytt till USA. Terrorattentatet den 11 september samma år förändrade dock klimatet i landet.
– Invandrare blev synonymt med terrorist, säger Saavedra om det stämningsläget som rådde efter attacken.
2009 väcktes lagförslaget till liv igen. Saaveedra med sina DREAMers började kampanja för att lagen skulle gå igenom. Organisationen mobiliserade hundratals ledare och lokalavdelningar runt om i landet. Trots ihärdiga försök att påverka politiker blev resultatet en besvikelse. För att få igenom lagen krävdes 60 röster, men bara 55 senatorer ställde sig bakom Dream act. 2010 röstades lagförslaget ned. Det var en besvikelse och ett nederlag för DREAMers. Men Någonting hade dock hänt. DREAMers hade fått landsomfattande uppmärksamhet och organisationen växte. Presidentvalet 2012 såg de en ny chans. Barack Obama hade under sin första mandatperiod deporterat fler människor än George W Bush gjort under sina åtta år vid makten.
DREAMers gjorde frågan om papperslösa till den viktigaste frågan för latinamerikanska väljare, som utgör över 23 miljoner röster. Obama tvingades att lyssna och drev igenom en order om att papperslösa studenter skulle få laglig status.
– Nu är vår kamp att samla mer folk och driva igenom så att ytterligare elva miljoner papperslösa i Amerika också får legal status, säger Saavedra.
Saavedras vill sprida lärdomarna om arbetet i USA till Europa.
– Länderna i Europa sluter sig. Politiker letar efter någon att skylla sitt lands problem på och det är invandrare som får skulden. Jag vill möta de organisationer som motverkar detta. Jag vill lära mig om dem och jag vill kunna hjälpa till.
Carlos Saavedra menar att antirasister måste presentera visioner och beskriva vad man kämpar för.
– Tala om ditt lands värden och vad ditt land står för. När vi talar om invandring, berätta om människors drömmar och anledningen till invandringen.
Saavedra vill se ett globalt antirasistiskt nätverk som bygger på lokala aktivister.
– Det är viktigt att utbilda ledare som kan delta i demokratin. Mitt förslag är att bygga en organisation för att skydda invandrare och stödja de som organiserar sig. Så att de kan berätta sina historier och förändra samtalet.
En del i gemenskapen är att agera mot den splittring av lokalsamhällen som sker när medmänniskor utvisas.
– I Sverige är det en 16-årig flicka som ska utvisas på lördag. Jag är säker på att om detta sprids till USA så kommer människor där att tänka annorlunda om Sverige. Det leder till att svenskar förstår att Sveriges goda rykte skadas och det kan i förlängningen stoppa sådana utvisningar. Flickan har fått mycket stöd lokalt men kan hon också få det från andra platser. Det är ett sätt att agera globalt.
Flickan som Carlos Saavedra syftar på är Kainat Ali. Hon ska utvisas till Pakistan där hon riskerar tvångsgifte och könstympning. Migrationsverket beslutade om utvisning efter att hennes styvpappa avlidit. Han hade svenskt medborgarskap och planerade att adoptera henne.
Efter att Kainat Alis klasskamrater reagerat och händelsen uppmärksammat på sociala medier och spridits till traditionella medier har utvisningsbeslutet upphävts. Hennes ärende ska nu prövas på nytt.