Du läser just nu gratis innehåll

Ditt stöd hjälper oss bekämpa rasism och främja demokrati genom granskning och kunskapsspridning.

Hur behandlar massmedia invandrare och hur speglas ämnen kring invandring och rasism? I essäsamlingen Mörk magi i vita medier försöker åtta journalister, däribland Birgitta Lewander, Håkan Hvitfelt och Anna-Lena Lode-nius, besvara frågan.

Ylva Brune, redaktör för boken, definierar i inledningen problemet på många mediaredaktioner i dag, och konstaterar att »en etnisk blandad redaktion utgör inte en garanti för en icke-segregerad journalistik. Nyhetsvärderingen sitter inte i generna, den sitter i väggarna«.

Det är inte ovanligt att tidningsredaktioner inte förmår att ta tillvara den kvalité och kunskap som finns hos flyktingar och invandrare – än mindre anställa dem. Christian Catomeris kapitel Som att förflyttas 20 åt tillbaka i tiden - om etnisk enfald på redaktionen konstaterar att detta också skapar svårigheter för svensk nyhetsjournalistik att utvecklas.

Per Markko Ristilammis granskar i Den svarta poesin - förorten som allmän genre bland annat inslag i nyhetsrapporteringen från våren 1993, då det plötsligt blev legitimt att identifiera icke-svenskars härkomst i kriminaljournalistiken. Ristilammi gör experimentet att byta ut nationaliteten för knarklangarna på Plattan i Stockholm till att härstamma från olika landskap i Sverige. Ett bra grepp för att illustrera hur absurd nationalitskopplingen egentligen är.

Det finns orsak, inte minst för mediafolk och journaliststudenter, att läsa Mörk magi i vita medier.

My Kaufmann/Expo
© Expo 1999
(Expo/Svartvitt nr 1 - 1999)

Ämnen i artikeln