Kollektiv skuld: Brå-rapport synliggör antisemitism

Rasism, homofobi och andra hatbrott pågår hela tiden och påverkar på djupet människors liv och vardag. 2022 gjordes närmare 5 000 sådana polisanmälningar enligt Brottsförebyggande rådets data. Det är en sorglig läsning.

En Brå-rapport som kom under torsdagen visar dessutom hur snabbt kollektivt skuldbeläggande drivs på av händelser i världen. Hur snabbt hat, hot och i värsta fall våld aktiveras.

Våren 2024 gav regeringen Brå i uppdrag att kartlägga den judiska minoritetens utsatthet. Uppdraget gavs till myndigheten efter flera rapporter om ökad utsatthet för judar i såväl Sverige som internationellt efter Hamas attack mot Israel den 7 oktober förra året.

Resultatet är nedslående om än inte förvånade – tyvärr. Under perioden 7 oktober till 31 december 2023 var antalet identifierade anmälda hatbrott med antisemitiska motiv närmare fem gånger så många som motsvarande period året innan. I faktiska tal en ökning från 24 anmälningar till 110.

En stor del av anmälningarna, närmare 40 procent, rubriceras som hets mot folkgrupp. Skadegörelse utgör närmare 30 procent. Det ligger i linje med hur det sett ut tidigare. Så skillnaden består i mängden anmälningar.

Och det konstateras i rapporten att situationen i Israel och Gaza påverkat. 22 procent av anmälningarna under den mätta perioden kan kopplas till att judar pekas ut som medskyldiga till Israels agerande – endast för att de är judar. En del av anmälningarna rör plakat och uttalanden som skett i anslutning till demonstrationer, men även direkta meddelanden till enskilda med liknande budskap.

Lyssna på Studio Expo

Det påpekas i rapporten att anmälningsbenägenheten ökar när en fråga hamnar i debattens och mediernas fokus. Men för den som följt den antijudiska retoriken på sociala medier och bland antisemitiska grupperingar så är det inte svårt att även dra slutsatsen att mörkertalet lär vara stort.

Att hatbrott påverkas av händelser och skeenden är såklart inget nytt. Vi har sett samma kollektiva ansvarsutkrävande mot muslimer efter islamistiska terrordåd – ett parti som Sverigedemokraterna bygger en stor del av sitt politiska projekt på den rasistiska tankefiguren.

Nästa vecka drar Eurovision Song Contest i gång i Malmö. Israels medverkan har ifrågasatts av många – en ståndpunkt man kan ha rimliga grunder att ställa sig bakom. Samtidigt kan vi konstatera att redan innan har många judar uttryckt oro för att deras utsatthet ska öka när Eurovision drar igång. Inte minst Brås rapport visar att det är en oro som behöver tas på allvar.

Anders Dalsbro