Murarna mot islam

Vem var Alan Kurdi? Var den tre-åriga pojken som livlös spolades i land på en Medelhavsstrand i Turkiet ett oskyldigt offer i en desperat kamp för ett värdigt liv i trygghet i Europa. Var han som, någon politiker sa efter att bilden på den döde pojken spreds över världen, ett barn som lika gärna skulle kunna vara ens eget?
Eller var Alan Kurdi en potentiell terrorist, ett hot mot Europa?

Det kan låta som en hjärtlös och absurd fråga. Men det är den frågan som just nu skär genom Europa? För det högljudda motståndet mot flyktingmottagandet handlar inte bara om ekonomi, hur mottagandet ska fördelas mellan länder eller var hjälpen bör sättas in. Det handlar också om demografi. Om att stänga muslimer ute från Europa.

Idén om att Europa är hotat av islam och muslimer är långt ifrån ny. Efter murens fall har den växt fram som en av de centrala tankefigurerna inom radikalnationalismen. I en tid där antimuslimska föreställningar dessutom har fäste i bredare lager har talet om muslimen som hotet mot vår civilisation blivit en effektiv metod för att locka och mobilisera väljare.

Och nu slår den till med full kraft.
Från de mest radikala högerextrema grupperna till regeringspartier.

På den nyfascistiska sajten Motpol beskrivs flyktingströmmen till Europa som en konsekvens av "kolonisationspropaganda". Det är inga flyktingar som kommer, menar den högerextreme mångsysslaren Daniel Friberg, det är stridbara unga män som ger sig av på imamers order. En masskolonisering. Och Europa låter det bara ske.

På den andra sidan av det radikalnationalistiska spektrat varnar Ted Ekeroth, kommunfullmäktigeledamot för SD i Lund, för att Europa är på väg att begå kollektivt självmord. Mörkret lägger sig och snart är "Eurabia" här.
Eurabia är konspirationsteorin om att det pågår en sinnrikt planerad folkförflyttning av muslimer i syfte att på sikt kunna infoga Europa i ett världsomspännande kalifat, allt påhejat av en landsförrädisk elit. Nu spridd av en företrädare för ett parti på gränsen till att vara Sveriges största.

Även regeringar i Östeuropa håller muslimerna borta. I slutet av augusti meddelade den slovakiska regeringen att de kommer att ta emot 200 flyktingar från Syrien - så länge de är kristna.
Enligt en talesperson från Inrikesdepartementet handlar det inte om diskriminering.
– Vi skulle kunna ta in 800 muslimer men vi har inga moskéer i Slovakien så hur skulle muslimerna kunna integreras, sa talespersonen Ivan Metik till BBC

I Ungern är retoriken en annan. Premiärministern Viktor Orban förklarade i ett tal i somras att hela Europas framtid står på spel.
"Frågan nu är inte bara vilket slags Europa vi ungrare vill leva i, utan om Europa som vi känner det alls kommer att överleva"

För den som undrar vem som hotar Europa är det bara att lyssna på Orbans partikamrat Antal Rogan, parlamentsledamot för Fidesz. Den första september rapporterades det om ett uttalande han gjort. Budskapet gick inte att ta miste på: 
"Vill vi att våra barnbarn ska växa upp i ett förenade europeiska kalifatet. Jag svarar nej"

Så Ungerns gränsstängsel är inte bara ett sätt att skydda EU.s yttre gräns. Det är en mur mot islam. Och med den logiken förvandlas Alan Kurdi till en potentiell terrorist, ett splitter från den demografiska bomben.

Ett kommande kalifat? En invasion? Man undrar ju, hur många muslimer kommer det egentligen till Europa? I EU bor det cirka 500 miljoner människor. Enligt de senaste siffrorna från UNHCR så kan upp emot en miljon människor komma att söka asyl i Europa under 2015 och 2016. Närmare bestämt 850 000. Det motsvarar 17 promille av EU:s hela befolkning.
17 personer på tusen. Hur många av dem som är muslimer har jag inte kunnat hitta data om, men troligtvis en stor andel. Så ser invasionen ut. En liten klick människor som nu alltså bara genom sin blotta existens hotar att rasera Europa som civilisation.

Det bör nämnas att till synes trovärdiga medieuppgifter uppger att det bland dessa hundratusentals flyktingar finns IS-anhängare som tar sig tillbaka till Europa för att besöka sina familjer eller vänta på order. Det är i sammanhanget inte många, men ändå ett säkerhetsproblem som måste tas på största allvar. De drömmer om ett kalifat på riktigt. Och de är beredda att slåss för det.
Många av de andra flyr ju från skiten, från terrorn och skräcken. Det sista de vill är att ha samma sak i Europa.

Men den logiken går inte in hos muslimhatarna. De är fångade i sin feberdröm, där människor med muslimsk identitet förvandlas till den europeiska civilisationens dödgrävare. Och det är den feberdrömmen som just nu riskerar står i vägen för de lösningar som behövs för att ge verkliga människor med drömmar, mardrömmar och samma grundläggande behov som oss alla möjligheten till ett tryggt och värdigt liv.

Daniel Poohl