Nationalistiskt våld i Turkiet

I november planeras nyval i Turkiet. Inför valet rapporteras om allt fler inskränkningar i yttrande- och tryckfriheten i landet. Presidenten Recep Tayyip Erdogan kämpar för att behålla makten och för att hans AK-parti ska få egen majoritet i parlamentet. Erdogans förhoppning är att med en egen majoritet så han driva igenom en ny grundlag som utökar presidentens befogenheter. I samband med valrörelsen har även motsättningarna i Turkiet eskalerat.

I juli kollapsade vapenvilan mellan Turkiet och den kurdiska PKK-gerillan. Turkisk militär har gjort räder mot PKK-baser och PKK-rebeller har genomfört sprängdåd som dödat poliser och soldater. Samtidigt har nationalister mobiliserat i Turkiet. I flera medier däribland BBC har det rapporteras om 400 attacker riktade mot det prokurdiska partiet HDP:s kontor under förra veckan. HDP anklagas för att ha kopplingar till PKK. En av de allvarligaste attackerna skedde 9 september mot HDP:s högkvarter när en mobb stormade lokalerna och tände eld på partiets arkiv och listor över kandidater till valet. Även tidningsredaktioner har utsatts för angrepp. Tidningen Hürriyet har attackerats flera gånger, rapporterar Todays Zaman.

Gemensamt för vittnesmålen om de olika attackerna är att polisen oftast stått passiva och när de väl agerat har de gjort det försent och halvhjärtat. De som står bakom stormningarna är turkiska nationalister och bland demonstranterna har den ultranationalistiska organisationen Grå vargarnas symbol synlig, rapporterar Todays Zaman. Grå vargarna har även hållit demonstrationer mot "terrorism" i Istanbul. Organisationen avsäger sig dock ansvar från våldet och menar att användandet av deras symboler i samband med våldsaktioner är den del av en "provokation" för att skada organisationen.

Grå vargarna är samtidigt ökända för sin våldsanvändning och vittnesmålen om en passiv poliskår när nationalister attackerar meningsmotståndare, främst kurder och vänsteranhängare, är heller inte unika.

När protesterna var starka mot president Erdogan under sommaren 2013 gav sig högerextrema medborgargarden kopplade till Grå vargarna sig ut på gatorna till presidentens försvar. Demonstranter hotades och en videofilm som fick stor spridning visade en man som attackerade demonstranter med machete. Polisen höll sig passiv, tillslut greps mannen, men så släpptes han överraskande och innan en arresteringsorder utfärdats hade mannen tagit sig till Marocko.

Återigen anklagas regeringen med president Erdogan och premiärminister Ahmet Davutoğlu i spetsen för att underblåsa nationalistiska grupper i landet mot den politiska oppositionen och kritiska medier.

Vid den första attacken mot tidningen Hürriyet var Boynukalin, ledare för AK-partiets ungdomsorganisationer, närvarande. Boynukalin har även hotat att fortsätta organisera protester om inte tidningen slutar sprida "felaktiga nyheter för att flytta fokus från PKK:s terror", rapporterar Todays Zaman.

HPD:s vice ordförande Selahattin Demirtas gick förra veckan till hårt angrepp mot AK-partiets ledarskap för att det, som han menar, sanktionerar våldet. Han menar att AK-partiets retorik om att HDP är kopplat till PKK-gerillan trissar upp stämningen och att Erodogan försöker locka till sig nationalistiska röster. Vice premiärminister Numan Kurtulmus har avfärdat anklagelserna som "totalt ogrundade", rapporterar Todays Zaman.

Efter våldseskalering mellan Turkiet och PKK-gerillan har Grå vargarna även varit aktiva utanför Turkiet. I Tyskland där organisationen är väletablerad har kurdiska demonstranter och Turkiska nationalister drabbat samman. Demonstranter kopplade till Grå vargarna ska ha varit drivande i sammandrabbningar med kurder i Berlin, enligt det kurdiska medienätverket Rudaw.

I söndags hölls en demonstration i Stockholm mot den kurdiska gerillan PKK, på bilder från demonstrationen syns demonstranter göra Grå vargarnas tecken.

Daniel Vergara