Du läser just nu gratis innehåll

Ditt stöd hjälper oss bekämpa rasism och främja demokrati genom granskning och kunskapsspridning.

Under våren har begreppet ”kulturkrig” fått förnyad relevans och det har larmats om försök till ökad politisk styrning av verksamheter som politiken av tradition håller armlängds avstånd till. Utvecklingen är inte ny. Sverigedemokraternas analys är att större politiska förändringar måste föregås av skiften i normer och värderingar för att flytta opinionen. Det är en syn som delas av ytterhögern globalt. Nu riktas blicken med akademin och skolväsendet och den internationella ytterhögern arbetar aktivt för att utmåla normkritiska och progressiva teorier och pedagogik som något extremt. Och USA ligger som vanligt före.

Moralpanik i kulturkriget

I USA har man levt med en högljudd och infekterad debatt om så kallad kritisk rasteori och det nya PK-begreppet ”woke” i flera år. Nu börjar det märkas även i en rad lagar som, förment påstås skydda barn och unga mot diskriminering och olämpligt innehåll i undervisningen, i praktiken har lett till censur. Skolpersonal har tvingats sluta. Som rektorn på en skola där Michelangelos David-staty  visats för elever under bildlektionen, böcker har plockats från klassrum och bibliotek och perspektiv på antirasism och sexism har bannlysts från undervisningen. En av de som gått i främsta ledet är Florida-guvernören och Trump-utmanaren Ron DeSantis. I det här numret tittar vi närmare på vad bråket kring ”woke” egentligen handlar om och om det finns tendenser på en liknande utveckling i Sverige.

Barn i propagandan

Oskyldiga, rena och tillitsfulla – så används de minsta i ytterhögerns tjänst. Barnen blir en effektiv projektionsyta för politiska projekt. Expo tittar närmare på hur barn används i propaganda och vilka som sprider den.

Dessutom granskar vi resultatet av en grundlagsändring 2019. I praktiken verkar den nya lagen inte ha kommit åt problemet som man var satt att lösa, utan i stället möjliggjort för organiserade nazister att sprida hets mot folkgrupp ostraffat. Och frågan är om det över huvud taget fanns ett verkligt problem från första början eller om lagstiftaren snarare ser ut att ha skaffat sig ett.

Tidningen finns att köpa i butik från och med i dag. Teckna en prenumeration för att få digital tillgång till numret genom vår app och e-tidning. Där hittar du dessutom samtliga tidskriftsnummer, från starten 1995 fram till i dag.