På Facebook sprids hatet helt öppet

Expos granskning visar att av totalt 222 identifierade hets mot folkgrupp-domar mellan januari 2015 och juni 2018 så skedde brottet i 119 fall på nätet. Och i de flesta fallen rör det kommentarer i några av Sveriges största flyktingfientliga och högerextremt präglade grupper och sidor på Facebook.

Expo har kontaktat personer bakom några av de sidor och grupper som fungerar som näthetsens epicentrum. I Sverige har det ännu inte prövats om de som grundat och administrerar de här sidorna och grupperna på Facebook har ett juridiskt ansvar för den rasism som sprids. Själva ser de sig som yttrandefrihetens försvarare.

De tre Facebookgrupper och -sidor som sedan 2015 oftast förekommer i hets mot folkgrupp-domar är Stå upp för Sverige, Politikfakta och Stoppa islam.

180 000 medlemmar

Stå upp för Sverige är den grupp där det flest gånger publicerat kommentarer som fällts för hets mot folkgrupp. Gruppen hette tidigare Stå upp för Peter Springare och startade i början av 2017 som ett stödinitiativ för den kontroversiella polisen. Gruppen är offentlig och har idag närmare 180 000 medlemmar. Den som startade gruppen och fortfarande driver den är Patrik Markström.

Den 22 juli 2017 gjorde Patrik Markström ett inlägg i sin Facebookgrupp, en länk till en Aftonbladet-artikel med rubriken ”Läkare: ’Somalier har en IQ på 70’”. I sitt inlägg skrev Marklund ”Kan denna läkare ha rätt?”. Inlägget triggar flera användare i gruppen.

En dryg månad senare lämnade Näthatsgranskaren in sex separata anmälningar mot personer som kommenterat inlägget. En som senare döms för sin kommentar var 63-årige Torbjörn:

”Dom knullar ju varandra i arslet, dom jävlarna, babianska inavel”, skrev han i sin kommentar.

Expo har vid ett flertal tillfällen sökt Patrik Markström och lämnat meddelanden på hans telefonsvarare för att få svar på hur han ser på sitt eget ansvar för den rasism som sprids. Han har valt att inte återkomma.

”Vi skriver bara vad som sker”

Nicole Ekstam är en av de personer som ligger bakom sajten Politikfakta. Det är på sajtens Facebooksida som brottsliga kommentarer publicerats, en sida med runt 85 000 följare. Där beskrivs till exempel ”zigenare” som tjuvaktiga och lata, och afghaner som ”perversa, äckliga”. Flyktingar kallas ”jävla kamelbögar” och muslimer anklagas för att vara notoriska våldtäktsmän.

– Vi skriver bara vad som sker. Om det får någon att uttrycka det de känner och tycker så är det bra. Vi tror på åsiktsfrihet och yttrandefrihet, säger Nicole Ekstam.

Till Expo säger Nicole Ekstam att syftet med Facebooksidan är att ”bryta vänsterns partiska nyhetsrapportering”.

Upplever sig politiskt förföljda

I den betydligt mindre, närmare 5 000 medlemmar, och slutna gruppen Stoppa islam hetsas det kontinuerligt mot muslimer.

”Vad är anledningen meningen med detta besinningslösa och oprovocerade våld som dom invällande muslimska lycksökande skäggbarnen ’förnöjer’ sig med hela tiden????? Det är dags att rensa i dom muslimska leden och skicka hem ohyran NU!!!!”, skriver till exempel en användare som senare dömdes till dagsböter och villkorlig dom.

Mikael Smidholm är en av administratörerna för gruppen. Han menar att åklagarna är ”politiskt lagda” och därför ”inriktar sig på just de här folken”. Enligt Mikael Smidholm så har rättsväsendet och politikerna ett bakomliggande syfte med att granska deras sidor. Han menar att de representerar röster som ”makten” vill tysta:

– De vill inte samhället väl. De vill ju mer eller mindre bryta ned samhället och upplösa det. De skapar motsättningar i samhället. Sedan vill de bygga på de motsättningarna tills landet är mer eller mindre i kollaps verkar det som.

Svarar inte på frågor

Det är Facebook som erbjuder en plattform till sidorna och grupperna som hatet och hetsen sprids ifrån. Vi har försökt komma i kontakt med någon på företaget som kan svara på hur det här kan fortgå. Någon direktkontakt får vi inte, i stället får vi ett skrivet svar, som till stora delar är kopierat från företagets policy i frågan.

Anton Fagerhem, Spotlight PR för Facebook i Sverige, skriver i sitt svar att företaget anser att ”hatiskt innehåll” skapar ”rädsla och exkludering och kan i vissa fall leda till våld i verkliga livet”. Han menar att det är något som inte Facebook tillåter. 

Mängden fällande domar som kan kopplas till Facebook ger en annan bild. Men på frågan om varför grupper där kommentarer vid upprepande tillfällen har fällts för hets mot folkgrupp ändå tillåts vara kvar på plattformen ges inget svar.

Hela Expos granskning av hatbrott på nätet finns att läsa i tidskriften Expo #4-2018.

Anders Dalsbro