Vad ligger bakom
 framgången?

1. Partiet

Ett steg i "städningen" av partiet togs 1995, då det ansågs nödvändigt att ta ett beslut om att symboler med "koppling till andra världskrigets fasor" inte var tillåtna. Idag benämns heilande skinnskallar av partiet som "barnsjukdomar". Men även om partiet varit framgångsrikt i att klä det i en mer respektabel skrud, så har det varit trogen sin kärnfråga att "bevara Sverige svenskt".

2. Intolerans

En betydande del av svenskarna har en negativ syn på invandring, även om tendensen över tid är att vi blir mer positiva. I SOM-institutets årsrapport över trender i Sverige uppger 45 procent av de tillfrågade att de vill ta emot färre flyktingar.

Självklart är inte Sverigedemokraterna det givna partiet att rösta på för alla invandringskritiska väljare. Men det är samtidigt i den gruppen som partiet finner sitt stöd. Bland Sverigedemokraternas sympatisörer vill 95 procent ta emot färre flyktingar. En liten minoritet i Sverige är dessutom väldigt negativa till invandring och mångfald.

I Mångfaldsbarometern 2010 som sammanställs av Uppsala universitet uppges 5,7 procent av de tillfrågade hysa extremt negativa attityder till etnisk mångfald.

Det finns med andra ord ett potentiellt väljarunderlag för ett främlingsfientligt parti som Sverigedemokraterna. För att kunna fånga upp dessa väljare är det viktigt för partiet att invandringsfrågan politiseras och blir en del av den offentliga debatten.

3. Ideologins död

Höstens val blev en strid mellan två block som båda var på jakt efter mittenväljarna. Det är ingen slump. De så kallade mittenväljarna har blivit partiernas viktigaste målgrupp. Socialdemokraterna har länge varit på jakt efter en formel som ska få den urbana medelklassen att omfamna partiet.

Det finns de politiska strateger som säger att mittenväljarnas sympatier är nyckeln till framgång. Enligt andra är jakten på mittenväljarna ett tecken på ideologins död. Och en anledning till att partier som Sverigedemokraterna har gjort entré på den politiska banan.

I sin essä Om det politiska tecknar den belgiske vänsterfilosofen Chantal Mouffe bilden av ett debattklimat som kvävts av en samförståndspolitik ordinerad av liberaler runt om i Europa. Jakten på mittenväljarna är en av konsekvenserna. Oviljan att erkänna konflikter i samhället har suddat ut gränsen mellan höger och vänster. I stället ställs vi inför en kamp mellan rätt och fel. Moral i stället för ideologi. Väljarna får ett snävare spektrum av politiska identiteter att välja mellan och i det tomrum som uppstår kan radikala högerpopulistiska partier träda in och erbjuda ett alternativ.

4. Missnöjet

Förtroendet för riksdagen och de politiska partierna ökar. Enligt den årliga förtroendebarometern har det inte varit högre sedan mätningarna började 1997. Samtidigt finns en klyfta i det svenska samhället. En liten grupp känner stort missnöje med politiker och media. För dem är Sverigedemokraterna ett lockande alternativ.

I vallokalsundersökningen från höstens val sticker Sverigedemokraternas väljare ut. Bara var fjärde SD-väljare uppgav att de har mycket eller ganska stort förtroende för svenska politiker. Mönstret är tydligt även i andra undersökningar.

Sverigedemokraterna spelar effektivt rollen som underdog och utmanare till det politiska etablissemanget. Även om det inte finns något som tyder på att det är missnöjet i sig som får väljarna att gå över till Sverigedemokraterna är det en faktor.

Sverigedemokraterna kan utnyttja känslan av utanförskap och bli en röst för de som vill göra uppror mot etablissemanget, och dess invandringspolitik.

5. Illojala väljaren

Lojaliteten mot de etablerade partierna har minskat och allt färre personer identifierar sig i dag med ett specifikt parti. Detta leder i sin tur till att sakfrågor får större betydelse för vilket parti väljarna lägger sin röst på. En utveckling som verkar ha gynnat det starkt profilerade Sverigedemokraterna. Forskarna Henrik Oscarsson och Sören Holmberg har analyserat partibyten över tid. 1956 var det 11,4 procent av väljarna som bytte parti mellan valen. 2006 hade partibytarna ökat till 37,1 procent.

Även om partibyten är vanligt bland väljarna så rör de flesta sig fortfarande inom höger- eller vänsterblocket. Sverigedemokraterna som presenterar sig som ett mittenparti, som varken är höger eller vänster, lockar dock väljare från båda blocken. Enligt vallokalsundersökningen i senaste valet var det framför allt Socialdemokraterna och Moderaterna som tappade väljare till Sverigedemokraterna. Men det handlar inte om ett enkelriktat väljarflöde. Även Sverigedemokraterna tappade till andra partier och då främst till Socialdemokraterna.

6. Politiska klimatet

Alla partier är beroende av att deras profilfrågor diskuteras. Sverigedemokraterna är inget undantag. Invandringen blev aldrig någon stor valfråga. Men samtidigt har vi de senaste åren haft en rad debatter rasa som har placerat Sverigedemokraternas frågor på kartan. Gömda flyktingbarn, brinnande bilar i förorter och gängbrottslighet. Bara genom att finnas till som ett tydligt politiskt alternativ i dessa frågor har partiet blivit en aktör att räkna med.

Samtidigt får partiet stor hjälp av de andra riksdagspartierna. Partiet brukar klaga på att man inte får diskutera invandringens negativa konsekvenser. I själva verket är det tvärtom. Själva utgångspunkten i debatten om svensk integrationspolitik är att den har misslyckats. Och hos många partier har lösningen varit att ställa hårdare krav. Därmed behöver inte Sverigedemokraterna övertyga väljarna om sin världsbeskrivning. De behöver bara kroka fast sina förslag i en redan etablerad debatt.
Och på sätt kunna övertyga väljarna om att invandringen är roten till allt ont.

Anders Dalsbro

Daniel Poohl