Analys

Handke försvarar de som inspirerar till högerextrem terror

Publicerad 2019-12-10 10:35

Haris Grabovac

Den serbiska nationalismen under 1990-talet har varit en viktig inspirationskälla för den högerextrema miljön i Europa. Krigsförbrytare och folkmordsdömda har i dessa miljöer fått en hjältestatus i kampen mot muslimer och islam. En av de starkaste rösterna för att relativisera brotten som begicks av serbiska nationalister under kriget i forna Jugoslavien är Peter Handke. I dag får han Nobelpriset i litteratur.

Srbija jaka (Starka Serbien) är en militärisk sång som 1993 komponerades för att stärka de serbiska styrkornas moral. Refrängen i låten går: ”Karadžić led dina serber, visa att de inte fruktar någon”.

Radovan Karadžić som hyllas i låten var bosnienserbernas ledare under kriget i Bosnien-Hercegovina. 2016 dömdes han till 40 år fängelse för folkmordet i Srebrenica och brott mot mänskligheten. Peter Handke, årets Nobelprisvinnare i litteratur, träffade Radovan Karadžić i smyg 1996 i Bosnien, samtidigt som denne höll sig undan rättvisan efter att han åtalats för folkmord vid den internationella krigsförbrytartribunalen i Haag.

I bandet bakom inspelningen av Srbija jaka återfinns dragspelaren Novislav Đajić. Novislav, en krigsförbrytare som i tysk domstol dömdes för delaktighet i mord på 14 civila muslimer under kriget i Bosnien-Hercegovina. På Đajićs bröllop var Peter Handke hans bestman.

Låten föll i glömska, men 2006 fick den nytt liv när dök upp i högerextrema nätmiljöer under nytt namn, ”Remove Kebab”, vilket blev ett kodat högerextremt begrepp om den etniska rensningen och utrotningen av muslimer i Bosnien-Hercegovina. Men också om en kommande utrotning och etnisk rensning av muslimer från Europa.

Brenton Tarrant spelade låten i sin bil när han tidigare i år körde mot moskéerna i Christchurch, Nya Zeeland, där han kallblodigt mördade 51 personer. På ett av hans vapen stod ”Kebab Remover” och i sitt manifest kallar hans sig för en ”kebab removalist”. Men Brenton Tarrant var inte den första högerextrema terroristen med referenser till händelserna i Bosnien-Hercegovina under kriget.

Radovan Karadžić var en av förebilderna för den högerextrema terroristen Anders Behring Breivik. Om Karadžić skrev Breivik: ”för hans insatser att rensa Serbien på Islam, kommer han att förbli ihågkommen som en ärofull korsriddare och europeisk krigshjälte”.

Ideologisk källa för högerextremister

Den serbiska nationalismen har sedan 1990-talet varit en viktig inspirationskälla för den högerextrema, antimuslimska miljön i Europa. I den serbiska propagandan beskrivs kriget i Bosnien-Hercegovina som den kristna kampen mot islam.

De serbiska nationalisterna kallade bosniaker under kriget för turkar, det vill säga anspelade på att bosniakerna skulle utgöra fortsättningen på den osmanska ockupationen (1300–1800-talet) av Balkanhalvön. För de serbiska nationalisterna var inte ockupationen över förrän bosniakerna utrotades. Den folkmordsdömda bosnienserbiska militära överbefälhavaren Ratko Mladić sa exempelvis timmarna innan folkmordet i Srebrenica ”att tiden äntligen var inne för att hämnas på turkarna”.

Den serbiska nationalismen erkänner fortfarande inte bosniaker som en folkgrupp, utan som serbiska muslimer. Ett språkbruk som under kriget användes för att anklaga bosniaker för att vara förrädare, vilka valde bort den kristna tron för islam och därmed saknade existensberättigande.

För några veckor sedan översatte akademiledamoten Horace Engdahl en intervju med Peter Handke till svenska, där Handke bland annat kallar bosniaker för serbiska muslimer.

Antimuslimska konspirationsteorier

De antimuslimska uttrycken inom den serbiska nationalismen under 90-talet anspelade ofta på demografi. En konspirationsteori om att muslimer födde många barn för att bli i majoritet i Bosnien-Hercegovina.

En person som anammade dessa idéer och spred dem var den egyptiskfödda författaren Bat Ye´or.

1995 talade Bat Ye’or på en konferens i Chicago. Hon var inbjuden av Lord Byron Foundation for Balkan Studies, en organisation med nära band till den bosnienserbiska krigsmaskinen.

Lord Byron Foundations medgrundare och direktör, Srđa Trifković, arbetade som rådgivare och talesperson för utbrytarregionen Republika Srpska, RS, i Bosnien. Han hade själv befunnit sig i Bosnien vid tidpunkten för folkmordet i Srebrenica och där träffat RS-ledaren Radovan Karadžić.

Titeln på Bat Ye’ors föreläsning var Myter och politik: Ursprunget till myten om ett tolerant och pluralistiskt islamiskt samhälle”. Hon menade att turkiska muslimer i århundraden förslavat och förtryckt de kristna på Balkan. Om Srebrenica och den pågående etniska rensningen av muslimer sa Bat Ye’or ingenting. Däremot menade hon att kriget som drabbat Balkan var ett resultat av den farliga myten att muslimer och kristna kunde leva i fred tillsammans.

2005 publicerade hon verket Eurabia: The Euro-Arab Axis där hon påstår att Europa medvetet erövras av muslimer genom att de flyttar till Europa för att ta över kontinenten som en del av ett ”jihad”. Detta har enligt henne pågått sedan 1973.

Eurabiateorin har i sin tur inspirerat andra tongivande islamofober och antimuslimska förespråkare som Mark Steyn, som försvarar de serbiska ledarna under kriget. Han menar att de serbiska ledarna förstod vad andra ledare kommer att förstå, nämligen att i demografins tidsålder kan fienden bara besegras genom att man antingen föder fler barn än dem eller att man dödar dem.

Försvarar den serbiska nationalismen

Mark Steyn och Eurabiateorin har hyllats i sverigedemokratiska kretsar. Riksdagsledamoten Josef Fransson översatte bland annat delar av Steyns bok America Alone, och hyllade den.

Nu har Nobelstiftelsen beslutat att inte bjuda in SD till årets Nobelfest, på grund av partiets människosyn. Det hade upplevts logiskt om det inte vore för att Svenska Akademien samma dag delar ut Nobelpriset i litteratur till Peter Handke. Handke som försvarar den serbnationalistiska ideologiska miljö som i sin tur ger näring åt den västerländska högerextrema terrorn, förnekar folkmordet i Srebrenica och använder sig av samma begreppsvärld som de serbiska nationalisterna. Hans vänner är inspirationskällorna till de värsta högerextrema terroristerna.

Förnekar folkmordet i Srebrenica

Handke har också varit en viktigt akademisk gestalt i dessa kretsar för att formulera den moderna förnekelsen av folkmordet i Srebrenica utifrån en akademisk ansats genom att fokusera på tillämpningen av begreppet folkmord.

2004 upphörde i princip de serbiska nationalisterna att förneka folkmordet och antalet döda i och med att ledningen i den bosnienserbiska delen av Bosnien-Hercegovina erkände Srebrenicakommissionens utredning om händelserna i Srebrenica 1995.

Efter detta började förnekelsen av folkmordet i Srebrenica istället att byggas upp kring en berättelse om att 8372 döda är för få för att kallas ett folkmord. Istället kallas det i dessa kretsar för en massaker. Men folkmordskonventionen tar inte ställning till hur många som dödats utan att förövarna genom massmord hade för avsikt att utrota en befolkningsgrupp, vilket flera domstolar, inte minst den internationella krigsförbytartribunalen i Haag, fastställt att de serbiska förövarna hade.

Syftet med att förneka begreppet folkmord i Srebrenica handlar om att revidera historien och göra den till något annat. Om det inte var ett folkmord, vad var det då? Handke kallar det till exempel för hämnd. Det handlar också om att förminska betydelsen av de domar som utfärdats. Domar mot personer som Handke själv säger sig stå nära.

En av dessa befann sig på toppen av hierarkin som styrde konflikten, Slobodan Milošević, Jugoslaviens dåvarande president. Han åtalades för folkmord men han dog innan rättegången slutfördes. Peter Handke var en av talarna på Milošević begravning.

Men det är inte bara folkmordet som förnekas.

De serbiska nationalisterna satte upp koncentrationsläger under kriget, vilket var de första koncentrationslägren som uppförts i Europa efter Förintelsen. Det var platser för ohyggliga övergrepp och massmord. Fångarna tvingades även ofta att sjunga serbiska patriotiska och religiösa sånger. Sånger likt Srbija jaka. Årets Nobelprisvinnare i litteratur förnekar att dessa läger skulle ha varit koncentrationsläger.


Vill du läsa fler texter som den här? Stöd vårt arbete genom att swisha valfritt belopp till 123 2710 259. Tillsammans utmanar vi rasismen!

Coronakrisen

Hur reagerar extremhögern på coronakrisen? Är pandemin ett hot mot demokratin? Läs alla våra artiklar om coronakrisen här.