Du läser just nu gratis innehåll

Ditt stöd hjälper oss bekämpa rasism och främja demokrati genom granskning och kunskapsspridning.

Expos avslöjande i tisdags om SD-tjänstemannen i riksdagen med koppling till Det fria Sverige väckte många och starka reaktioner.

SD:s presschef Oskar Cavalli-Björkman beskrev beslutet att stänga av tjänstemannen som något givet: ”Självklart är det inte förenligt att vara delaktig i högerextrema miljöer och samtidigt vara aktiv inom partiet”.

Partisekreteraren Richard Jomshof förklarade att partiet inte tillåter den här typen av kontakter med ”ideologiskt avvikande” organisationer. Jomshof påpekar att tjänstemannen snabbt stängdes av och att ett uteslutningsärende väckts.

Det är lätt att få intrycket att SD alltid reagerar så här när deras företrädare och anställda uppmärksammas för kopplingar till den rasideologiska miljön. Men så är inte fallet, vilket en titt på ett par exempel från de senaste åren visar.

Ett fall är välkänt och färskt i minnet för många. I slutet av september beslutade SD att behålla sin toppolitiker Jörgen Fogeklou, trots att partiet konstaterar att det finns ”starka indicier” som knyter honom till ett flashbackkonto som skrivit ”Sieg heil”, ”jag skulle gladeligen deportera varenda svartskalle”, ”Juden är roten till allting ont” och ”ett par Zyklon-B burkar hade sparat oss 1,3 miljarder”.

SD:s reaktion på den här typen av avslöjanden avgörs både av huruvida personen står nära partiledningen och bedöms som viktig och av hur stort tryck debatten kring ett avslöjande sätter på partiet. Fogelklou, som enligt Jimmie Åkesson "har en viktig roll i vårt parti", bedöms vara värd att behålla trots att frågan fått stor uppmärksamhet och beslutet fullständigt undergräver partiets tal om en rågång mot rasism och extremism.

Ett mindre omdebatterat exempel är Jimmie Åkessons tonårsidol Ulf Hansen, trummis i Ultima Thule och sverigedemokratisk kommunpolitiker i Nyköping.

Sedan Ultima Thule bildades har bandet åtskilliga gånger delat scen med öppet nazistiska band och Ulf Hansen själv poserar i närtid på bilder tillsammans med kända nazister och personer som bär nazistiska t-shirts. Hansen har delat högerextrem propaganda om ett pågående folkmord på vita i Europa och har i SD-ägda Samtiden skrivit krönikor där han försvarat de amerikanska högerextremister och nazister som samlades i Charlottesville 2017 som ”patrioter” som inte har något att göra med extremism att göra. Mycket av detta var känt före Hansen kandiderade för SD.

Ulf Hansen, Jimmie Åkesson, Ultima Thule
Ulf Hansen (th) står Jimmie Åkesson nära och tillåts företräda partiet trots att han delat högerextrem propaganda och delat scen med öppet nazistiska band. Foto: David Lagerlöf/Expo

Debattören Richard Sörmans kulturstiftelse får bidrag av en sverigedemokratisk stiftelse och Sörman fick nyligen jobb på partiets youtubekanal Riks där han bland annat diskuterar den svenska befolkningssammansättningen med utgångspunkt i en nationalism baserad på etnisk grund, så kallad etnonationalism. I texter på sajten Det goda samhället lyfter Sörman fram den, enligt honom, ”kloke och insiktsfulle” högerextremisten Robert Almgren. På Twitter har Sörman, uppmuntrande och bekräftande, interagerat med Almgren vid över 60 tillfällen.

Robert Almgren har sin bakgrund i Nationaldemokraterna. I dag sitter han i styrelsen för bolaget bakom Logik förlag, som ger ut nazistisk, fascistisk och antisemitisk litteratur. Förlaget var tidigare nära kopplat till Nationalsocialistisk front och Svenskarnas parti men är i dag en del av Det fria Sveriges verksamhet.

När det gäller lokalpolitiken blir uppmärksamheten i regel mindre och SD väljer ofta att tiga ihjäl avslöjandet och låta problematiska politiker sitta kvar.

I början av året avslöjade Expo att kommunpolitikern i Uppsala, Simon Pettersson, parallellt med uppdragen för Sverigedemokraterna är chefredaktör för Exakt24 Insikt, en systertidning till högerextrema Nya Tider med starka band till partiet Alternativ för Sverige.

I slutet av förra året uppmärksammades Latifa Löfvenberg, ledamot i Gävles kommunfullmäktige och med plats i regionfullmäktige för Sverigedemokraterna, av Arbetarbladet och Expo för sitt samröre med det högerextrema så kallade Nätverket, som i flera år arrangerat föreläsningar med ökända, nazister, rasideologier och förintelseförnekare. Löfvenberg har tagit emot ett pris från grupperingen och även deltagit i aktivism med en av Nätverkets frontorganisationer, Blågula korset. Löfevnberg har, trots sina engagemang, fortfarande Sverigedemokraternas förtroende och i år har hon fortsatt att delta Nätverkets aktiviteter.

Dessa och andra exempel visar att SD inte har någon konsekvent rågång mot högerextremism. De agerar snarare som en slags ögontjänare. Blir uppmärksamheten kring högerextrema kopplingar ingen riksnyhet ligger det nära till hands för partiet att tiga ihjäl det hela och låtsas som ingenting. Blir uppmärksamheten och belastningen stor kan det däremot gå snabbt att kasta ut en anställd eller företrädare, så länge denne inte står nära partiets toppskikt.

Jonathan Leman är researcher på Expo.

Ämnen i artikeln