Hitlerhälsningen inte första högerextrema utspelet | Expo.se

Hitlerhälsningen inte första högerextrema utspelet

Publicerad 2022-02-17 15:32

Angel Dzhambazki från ECR-partiet IMRO gör en hitlerhälsning i Europaparlamentet.

EU-politikern Angel Dzhambazki uppmärksammades under torsdagen efter att han gjort en nazistisk gest i EU-parlamentets plenisal. Expo ser tillbaka på tidigare exempel när politikern uttryckt sig högerextremt.

Den bulgariske EU-parlamentarikern Angel Dzhambazki sågs heila i Europaparlamentets plenisal i Strasbourg under onsdagen. Händelsen är en av flera gånger då politikern anklagats för högerextremism och hatbrott.

Under onsdagen drevs ett beslut igenom av Europeiska unionens domstol som tillåter blockering av medel till länder där det förekommer brott mot rättsstatsprincipen. Beslutet har bestridits av bland andra medlemsländerna Polen och Ungern.

EU-parlamentarikern Angel Dzhambazki från bulgariska nationella rörelsen (IMRO) kritiserade beslutet kraftigt i ett anförande innan han lämnade plenarsammanträdet. 

På väg upp för trapporna stannade han upp, vände sig om reste sin högerarm i en Hitlerhälsning.

Del av SD:s partigrupp

Europaparlamentets talman Roberta Metsola sa i ett utlåtande: ”En fascistisk hälsning i Europaparlamentet är oacceptabelt för mig – alltid och var som helst”. Hon la till: ”Det förolämpar mig och alla andra i Europa”, uppger nyhetssajten Euractiv. 

Angel Dzhambazki’s bulgariska parti IMRO är del av det anti-federalistiska EU-partiet Europeiska konservativa och reformister, ECR, där bland andra Sverigedemokraterna ingår. Under torsdagen uttalade sig Europaparlamentarikern Charlie Weimers (SD) och tog avstånd från Dzhambazki och kallade beteendet ovärdigt. 

– Jag tycker inte att han kan fortsätta ha den förtroendeposten, sa Weimers till Aftonbladet under torsdagsmorgonen.

Tidigare utspel

Men onsdagens nazistiska gest är inte första gången som ECR-politikern skapar oro i och med grova högerextrema utspel. Dzhambazki har ett rykte för skandalösa beteenden inom EU-politiken, där han fått tidigare varningar för homofobiska och antiromska utlåtanden, något som Expo tidigare berättat om

Redan 2017 skapades en digital namninsamling genom plattformen Avaaz som krävde Dzhambazkis avgång från Europapolitiken. Det som föranledde namninsamlingen var bland annat en kommentar som Dzhambazki hade skrivit på sociala medier efter att en bulgarisk tonåring blivit mördad av en vuxen man med romsk härkomst. Han skrev: 

Berätta för mig om integration. Om tolerans. Och liberalism. Om humanism…så kan jag berätta för er hur man använder ett rep”.

Under en debatt från maj 2021 som behandlade stöd och frågor kring romers rättigheter och inkludering, ansåg Dzhambazki i sitt anförande att EU borde sluta tala om rättigheter gentemot romer som enligt honom ”inte vill integrera sig”. Han menade att romer i stället borde ha krav på sig om att jobba och ”inte begå brott”, ”inte döda äldre personer” eller ”våldta äldre kvinnor”. 

Starka reaktioner

Den svenska parlamentarikern Abir Al-Sahlani (C) fanns också med i plenisalen på dagen av Dzhambazkis hitlerhälsning. Hon beskriver att händelsen gav henne en känsla av otrygghet.

– Om de här personerna vågar göra sånt i EU-parlamentets plenisal, vad skulle de kunna göra mot mig om jag träffade dem i en mörk gränd? Jag som inte ser speciellt europeisk ut, säger hon till Expo.  

Al-Sahlani känner till Charlie Weimers vilja att se Dzhambazki få en ”rimlig bestraffning” som han uttryckte det till Aftonbladet under torsdagen. Al-Sahlani tycker dock inte att händelsen borde komma som en chock för de SD-politiker som samarbetar med IMRO på EU-nivå. 

– Vi får se om de kan övertyga sin grupp. Men vi vet alla vad ECR är för grupp och vad SD är för parti, säger hon.


Vill du att fler ska kunna läsa artiklar som den här?
Hjälp oss att fortsätta granska och sprida våra artiklar utan betalväggar.
Stå upp för demokratin. Bli månadsgivare

 

Annons

Förstå och motverka rasistiska idéer?

Fyra nummer per år, fullspäckade med fördjupande reportage, granskande analyser och antirasistiskt motstånd, samt digital tillgång till alla tidskrifter från 1995 till i dag.

Annons