Extremhögern förändras – nya grupper lockar unga
Under 2025 ökade antalet aktiviteter i den rasideologiska miljön. Samtidigt genomgår extremhögern en förändring: traditionella organisationer tappar kraft medan nya, mer löst organiserade grupper växer fram och lockar en ny generation unga. Det visar Stiftelsen Expos årsrapport om den svenska rasideologiska miljön.
Publicerad: 2026-03-10, 06:32
Lästid: 4 minuter
Du läser just nu gratis innehåll
Ditt stöd hjälper oss bekämpa rasism och främja demokrati genom granskning och kunskapsspridning.
Under året dokumenterade Stiftelsen Expo 1 465 aktiviteter, jämfört med 1 245 året innan. Även om miljöns aktivitetsnivå ökar för andra året i rad är den fortfarande betydligt lägre än under extremhögerns mest aktiva år under 2010-talet.
En viktig förklaring till ökningen är framväxten av Aktivklubb Sverige, som snabbt vuxit till en av de mest dynamiska aktörerna i miljön. Gruppens aktivitetsnivå mer än fördubblades under året. Den lockar framför allt unga genom kampsport, social gemenskap och en lågtröskelversion av politiskt engagemang. Samtidigt fortsätter flera etablerade organisationer att tappa fart.

– Den svenska extremhögern befinner sig i en omvandling. De traditionella organisationerna har svårt att engagera nya aktivister, samtidigt som nya löst organiserade nätverk växer fram och attraherar unga. Det skapar en mer fragmenterad och svåröverblickbar och potentiellt farlig miljö, säger Daniel Poohl, vd för Stiftelsen Expo.
Internationella frågor, särskilt Donald Trumps politik och kriget i Ukraina, har skapat djupa motsättningar inom miljön. Bristen på en gemensam linje försvagar miljöns förmåga till bredare nationell mobilisering. Dessutom har de etablerade grupperna svårt att enas i synen på strategi och framtoning, vilket bland annat manifesterades i samband med Salemmarschen i december, då flera grupper valde att inte delta.
Fler aktiva aktörer
Under 2025 dokumenterades aktiviteter från 31 olika aktörer, det högsta antalet sedan mätningarna började 2008. Den ökande mångfalden innebär att extremhögern i Sverige i dag består av ett virrvarr av organisationer och nätverk – snarare än några få dominerande aktörer.

Nordiska motståndsrörelsen (NMR) är fortfarande den mest aktiva organisationen, men genomförde 676 aktiviteter – den lägsta nivån på tio år. Även om organisationen börjat locka nya unga aktivister är NMR pressat av bland annat USA:s terrorklassning av organisationen.
Samtidigt har Det fria Sverige haft svårt att väcka medlemmarnas engagemang och partiet Alternativ för Sverige har svårt att växa.
När det kommer till det så kallade Nätverket har det lagt mindre kraft på aktivism i den fysiska världen, och alltmer på opinionsbildning via sin sajt. Under 2025 stod gruppen dock bakom en av årets två stora demonstrationer – en protest mot Bilderberggruppen i Stockholm i juni.
Alternativ för Sverige fortsätter att i teorin fungera som miljöns parlamentariska gren. Men de senaste valen har visat att partiet har svårt att entusiasmera resten av miljön.

Stor spridning runt om i landet
Den rasideologiska miljön var under 2025 aktiv i 160 av Sveriges 290 kommuner, jämfört med 140 året innan. På regional nivå ökade aktivitetsnivån i majoriteten av landets län, med en särskilt tydlig ökning i Stockholms län.
En stor del av aktiviteterna bestod av propagandaspridning i form av klistermärken, affischer och klotter i det offentliga rummet. Den typen av aktivism står för merparten av de dokumenterade aktiviteterna och används framför allt för att marknadsföra organisationerna och locka nya sympatisörer.
En ungdomskultur växer fram
Rapporten visar också att en bredare högerextrem ungdomskultur håller på att växa fram. Unga män uttrycker högerextrema identiteter och idéer både online och offline, ofta utan att vara formellt knutna till en organisation.
Utvecklingen drivs till stor del av sociala medier där extremistiska idéer, konspirationsteorier och antisemitism sprids i hög takt. Den digitala miljön kan fungera som en inkörsport till mer organiserade grupper – men också bidra till att radikalisera individer som senare begår våldsdåd på egen hand.
Samtidigt finns en växande oro för att unga dras in i mer extrema och våldsbejakande nätverk. Under året dokumenterade Expo flera fall där personer inspirerats av den så kallade 764-miljön – en utveckling som utgör en helt ny typ av hot.
– När extremhögern förändras på det här sättet blir hotbilden mer komplex. Fler små aktörer och lösa nätverk gör det svårare att identifiera och förebygga radikalisering, säger Daniel Poohl.

Om rapporten
Stiftelsen Expos årsrapport om den rasideologiska miljön bygger på en sammanställning av högerextrem aktivitet i Sverige från 2008 till 2025.
Materialet baseras på systematisk granskning av öppna källor, gruppernas egen rapportering samt Expos egen research.
Rapporten ger en bild av miljöns mobiliseringsförmåga, organisationer och centrala trender.
Rapporten finns att läsa och ladda ner här.


