Du läser just nu gratis innehåll

Ditt stöd hjälper oss bekämpa rasism och främja demokrati genom granskning och kunskapsspridning.

Sverigedemokraterna bildades 1988, men partiets rötter går längre tillbaka än så. 1979 bildades kampanjorganisation Bevara Sverige svenskt, BSS. Genom att enbart fokusera på invandringsfrågan hoppas personerna bakom BSS skapa en opinion mot den rådande flyktingpolitiken. Med tiden ville BSS utvecklas. För att på allvar kunna ta plats i det politiska spelet behövdes en bredare plattform.

BSS slog sig samman med det populistiska och invandringfientliga Framstegspartiets Stockholmsavdelning och bildade Sverigepartiet. Men samarbetet varade inte länge. Sverigepartiet slets i stycken av interna strider. BSS-falangen lämnade projektet och bildade i desperation Sverigedemokraterna.

BSS har av Sverigedemokraterna beskrivits som en "tvärpolitisk lobbygrupp". I själva verket var det en samlingsplats för aktivister inom den svenska övervintrade fascismen och nazismen.

BSS gjorde allt för att knyta täta band till resten av extremhögern. Man lanserade ett samarbete med fascistiska Nysvenska rörelsen och högerextrema Sveriges nationella förbund. Det gick till slut så långt att medlemmarna i någon av de tre organisationerna automatiskt fickmedlemskap i de andra två.

1983 intervjuades den nyvalde ordföranden för BSS, Sven Davidsson, i BSS-nytt. Han fick frågan om hur han var rasist:
"Ja, i ordets positiva betydelse. Jag önskar att raserna skall utvecklas separat, efter egna förutsättningar. De verkliga rashatarna är liberalerna, som önskar förstöra raserna genom integration och rasblandning.

Så lät det då. Men genom att ständigt påpeka partiets förflutna skyms sikten för den rasism som får flöda i partiet idag.

Riksdagsledamoten Mikael Jansson var Sverigedemokraternas partiledare mellan 1995 och 2005. Hans tillträde beskrivs i Sverigedemokraternas egen historieskrivning som en brytning med det gamla Sverigedemokraterna – och de idéer som BSS:arna burit med sig.

Trots det var det ingen i partiet som då, eller senare, reagerat över det faktum att Jansson 1991 förklarade att "En del kulturella skillnader länder emellan torde ha rasmässig grund"

I den höstens valrörelse gjorde flera sverigedemokrater uttalanden som ligger helt i linje med den biologiska rasism som partiet svär sig fria ifrån. Veckorna innan valet rapproterade Stockholm City om en valarbetare vid partiets faluröda valstuga vid Sergels torg i Stockholm. Det var dagarna efter att partiet släppt sin våldtäktsrapport som pekade ut utomeuropeiska invandrare som våldtäktsbenägna. Samtalsämnet var med andra ord givet.
– Jag som svensk kan inte ens i min hjärna få för mig att våldföra mig på en kvinna. Det ligger inte i mina gener, sa den äldre mannen som kandiderade för partiet i valet till Stockholms kommunfullmäktige.

En vecka innan valet kunde Expo.se av avslöja att partiet toppnamn I Trollhättan på sin blogg hävdade att: "Det är dags att särskilja god kultur från dålig."
Han fortsatte sitt inlägg med att beskriva ett nytt inslag i samhället – att Sverige numera befolkas av människor "som starkt präglas av sin aggressiva "gen"".

Sverigedemokraternas reaktion?
I Dagens Nyheter beskrev partisekreteraren Björn Söder senare uttalandet som en "struntsak".

Vad säger Jimmie Åkesson om det?