Järnkorsets ursprung, en symbol för mod och ära, går att spåra ända tillbaka till 1100-talet. Från början användes symbolen av tyska korsriddare men så småningom övergick järnkorset till att bli en militär utmärkelse.
Uppdaterad:
2019-12-19
Järnkorset var ett förtjänsttecken i den kejserliga tyska krigsmakten, och började delas ut under Napoleonkrigen tidigt 1800-tal. Det återinstiftades vid nya stora krig, bland annat av kejsar Wilhelm när första världskriget inleddes 1914, och av Adolf Hitler 1939.
När Hitler återinstiftade järnkorset, som han själv för övrigt dekorerades med under första världskriget, lades ett hakkors till mitt på korset, och bandet som hör till fick samma färger som hakkorsfanan, svart-vitt-rött.
Under första världskriget delades ungefär fem miljoner järnkors ut till tyska soldater, under andra tre och en halv miljon. Veteraner från andra världskriget är sedan 1955 förbjudna att bära järnkorset med hakkorset, men fick byta in sina förtjänsttecken mot nya med ett eklöv på hakkorsets plats. De behövde dock styrka hur de fått utmärkelsen från början.
Från 1955 är korset återigen symbolen för Tysklands väpnade styrkor på bland annat stridsflyg och pansarfordon, efter att under nazisternas regim ersatts av hakkorset.
I dag används järnkorset flitigt i högerextrema sammanhang – även om det egentligen enbart är versionen med hakkorset som har en direkt koppling till nationalsocialismen. Men även i sammanhang där den inte har en politisk laddning, som till exempel inom MC-kulturen och andra subkulturer, bland annat på tröjor och som tatueringar.
Järnkorset har blivit föremål för prövning i domstol vid ett antal tillfällen. Av den utredning om rasistiska symboler som kom under våren 2019 (SOU 2019:27) framgår dock att den alltid prövats tillsammans med andra symboler och att det därför är svårt att avgöra hur järnkorset hade bedömts ensamt. I likhet med andra symboler torde sammanhanget den förekommer i vara avgörande.
