Tankesmedjan GRECE grundades år 1968 av en krets franska intellektuella nyfascister. Namnet är en förkortning för Groupement de recherche et d'études pour la civilisation européenne, Forsknings- och studiegruppen för europeisk civilisation. Förkortningen uttalas som det franska ordet för Grekland vilket speglar gruppens idealisering av den grekiska antiken. Kretsens verksamhet och ideologiska riktning började benämnas som Nya högern (Nouvelle Droite) av media. En etikett som de med tiden själva anammade.

GRECE beskriver sig som ”inte en politisk rörelse, utan en tankeskola”. Deras bidrag till den högerextrema idéhistorien har varit att ompaketera gamla fascistiska idéer i en ny form. Deras rasism är inte främst biologisk utan kulturell; deras ultranationalism är inte exempelvis fransk eller tysk, utan pan-europeisk; deras reaktionära polemik riktar sig inte främst mot en judisk världskonspiration utan mot liberal, kapitalistisk modernism. De säger sig också vara emot jämlikhet, mot ”kristen ideologi” som de menar har förklenat den europeiska civilisationen och mot ”amerikansk imperialism” som sägs fördärva europeisk kultur.

Ny kultur är förutsättningen för GRECE:s fascism 

Trots att GRECE vänder sig mot marxismen, har de själva hämtat inspiration från vänstern och från den italienske kommunistiska teoretikern Antonio Gramsci. Utifrån dennes idéer har de utvecklat en metod som de kallar ”metapolitik”. Den nya högern menade att de, i den nya demokratiska eran efter andra världskriget, inte skulle lyckas uppnå en fascistisk politik igen utan att först ha skapat förutsättningarna för detta på det kulturella planet. 

I korthet innebär det att föra en långsiktig kulturkamp, att utmana rådande normer för att indirekt påverka politiken. GRECE säger sig vilja främja ”en ny kultur”.

GRECE har konsekvent förespråkat idén om ”differentialism”, som går ut på att alla etniska folkgrupper utgör särarter som har en ”rätt till skillnad”, det vill säga att skyddas från uppblandning och integrering. Detta leder vidare till konceptet ”etnopluralism”, en sorts högerextrem identitetspolitik som innebär att alla ”folk” utgör särarter som ska hållas rena och separata.

Viktig för identitärer

På 1980-talet uppstod splittringar inom Nya högern. Statsvetaren Guillaume Faye, lämnade GRECE 1986. Han ville renodla gruppens idéer till en mer aggressiv rasideologi, och ansåg att muslimer snarare än USA var det huvudsakliga hotet mot den europeiska ”identiteten”. Faye och GRECE:s grundare Alain de Benoist har sedan splittringen företrätt två olika tendenser inom Nya högern, med de Benoist som fortsatt företrädare för GRECE. Båda har varit inflytelserika för en ny generation av fascister, såsom Richard Spencer, Aleksandr Dugin, Daniel Friberg och den identitära rörelsen.

Med deras egna ord

”Pluraliteten och varieteten av raser, etniska grupper, språk, traditioner, till och med religioner har karaktäriserat mänsklighetens utveckling från begynnelsen (…) Världens sanna rikedom är först och främst dess mångfald av kulturer och folk.”

— Från Manifest för en europeisk renässans, Alain de Benoist och Charles Champetier, 2012

 

”Invandring som den ser ut idag i Europa utgör ett onekligen negativt fenomen. (…) Invandringen är inte heller fördelaktig för värdbefolkningen (…) som konfronteras, mot sin vilja, med stundtals brutala modifieringar av sina mänskliga och urbana miljöer.”

— Från Manifest för en europeisk renässans, Alain de Benoist och Charles Champetier, 2012

Ämnen i artikeln