Mannen i radiostudion, Dan Eriksson, är uppenbart uppretad.
– Jag ser någon som skriver i chatten: ”Då kan de ju börja med AFA”. Sluta. Sluta med det där.
Från Svenskarnas hus i Älgarås direktsänder vit makt-organisationen Det fria Sveriges ledare Magnus Söderman och sagda Dan Eriksson webbradioprogrammet Dagens Svegot några dagar efter att nazistiska Nordiska motståndsrörelsen (NMR), terrorklassats av USA sommaren 2024. Programmet, som sänds med både ljud och bild på Youtube, handlar den här dagen om organisationsförbud och föreningsfriheten i Sverige som Det fria Sverige anser vara hotad efter amerikanernas agerande. Det är en lyssnares kommentar i Youtubes chattfunktion som får Dan Eriksson att surna till.
Artikeln är hämtad ur tidskriften Expo #4-2024
SD och stora delar av svensk extremhöger har länge varit motståndare till lagen om hets mot folkgrupp. Med SD i Tidö-samarbetet är det läge att höja kunskapen om vad HMF-lagen är tänkt att motverka. I det här numret av Expo tittar vi närmare på såväl rättspraxis som på ursprunget till de bilder som Jomshof delat.
Dessutom: statsvetaren Cas Mudde analyserar Supervalåret 2024, vi följer upp frågan om förbud mot rasistiska organisationer och berättar om USA:s för tillfället mest aktiva nazistorganisation och hur den flera gånger har besökt Sverige och Europa.
– Jag hör folk säga: ”Vi måste förbjuda Hamas i Sverige”. Sluta, sluta! Ni håller på att förstöra allt. Alltså föreningsfriheten är grundläggande för att det ska kunna finnas en fungerande svensk opposition, säger han.
Resonemanget är han inte ensam om – han delar det med demokratiaktivister som reagerar mot inskränkningar i föreningsfriheten. Men Dan Erikssons ord speglar nog mer hur mycket den svenska extremhögern fruktar ett organisationsförbud likt det som drabbat NMR i Finland än hans personliga vurm för demokratiska fri- och rättigheter.
Frågan om att förbjuda rasistiska organisationer i Sverige har tidigare diskuterats av och till. Men ingen regering har tagit frågan så långt som Stefan Löfvens socialdemokratiska regering som 2019 tillsatte en parlamentarisk kommitté för att utreda den.
I oenighet landade kommittén 2021 i att föreslå införandet av två nya brottsrubriceringar – organiserad rasism och stöd till organiserad rasism. Brotten föreslogs ge mellan sex månaders och två års fängelse samt i fall av grov brottslighet upp till fyra års fängelse. Det föreslogs inte räcka med att en organisation var rasistisk för att kunna kriminalisera deltagande i den utan enligt förslaget krävdes det också att den i sin verksamhet ägnade sig åt hot och våld.
När förslaget gick på remiss mötte det kritik från tunga remissinstanser. Säkerhetspolisen underkände exempelvis förslaget med motiveringen att det innebar att alltför komplicerade förutsättningar måste vara uppfyllda för att någon skulle kunna dömas för de nya brotten. Vad är exempelvis en organisations eller sammanslutnings verksamhet och vad är i stället att räkna som en individs egna initiativ?
Åklagarmyndigheten såg positivt på lagstiftning som bekämpar rasistisk förföljelse men såg precis som Säpo svårigheter i att kunna bevisa när en person gjort sig skyldig till organiserad rasism och stöd åt organiserad rasism. Samma sak med Polismyndigheten. Människorättsorganisationer som Amnesty och Civil Rights Defenders var även de kritiska med hänvisning till de inskränkningar i föreningsfriheten en sådan ny lagstiftning skulle innebära. Organisationerna påpekade också att de såg en påtaglig risk för att förslaget, så som det är utformat, skulle skapa ett slags juridiskt råmärke för vad som är rasism och inte. På så sätt skulle de nya lagarna, enligt dem, kunna ha motsatt effekt än den avsedda och i stället för att bekämpa rasistisk förföljelse i själva verket bidra till att uttryck för rasism som i dag ses som oacceptabla skulle normaliseras med hänvisning till att de faktiskt inte är olagliga.
Liberalerna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna reserverade sig mot förslaget som kommittén lade fram och efter att det varit ute på remiss har Sverige fått ny regering. Förslaget ligger orört på samma plats i processen som 2021.
Ida Karkiainen sitter i dag i riksdagens konstitutionsutskott men var en av Socialdemokraternas representanter i kommittén. Hon menar att nuvarande regerings ointresse att driva frågan vidare stavas Sverigedemokraterna.
– En närliggande slutsats är att det handlar om regeringsunderlaget med Sverigedemokraterna. Det har varit mycket mer intressant för den här regeringen att peka ut organisationer med människor med en annan bakgrund, invandring och yttre hot. De inre hoten i form av rasism eller nazism, det har inte regeringen valt att uppmärksamma, säger hon till Expo.
Samtidigt tycker hon att kritiken om att lagstiftningen skulle kunna bidra till att normalisera rasism är relevant. Hon säger också att det, i enlighet med vad Sveriges rättsvårdande myndigheter angav i sina remissvar, skulle kunna vara svårt att leda eventuell brottslighet till följd av de nya brottsrubriceringarna i bevis. Däremot menar hon att kriminalisering skulle utgöra en viktig signal för vad ett demokratiskt samhälle kan acceptera.
– Samtidigt som man kan fundera på alla de här farhågorna med förslaget så är det också svårt att i förhand utvärdera hur en sådan lagstiftning skulle slå. Därför menar vi att även om vi också ser de här svårigheterna så tycker vi att det är värt att samhället prövar det här förslaget och sedan utvärderar det för att se vad det ger för effekter, säger Ida Karkiainen.
– Det är viktigt att man på något sätt skickar en signal från samhällets sida och det är väl det som är min största kritik mot regeringen just nu – att de inte gör det mot just rasistiska organisationer.
Hon tar det finska organisationsförbudet, som är mer långtgående än det förslag som gått på remiss i Sverige, som ett framgångsrikt exempel.
– Även om de här farhågorna fanns i Finland så har man kunnat se att det ändå fått positiva effekter i form av att det blivit svårare för de här organisationerna att finnas.
Tommi Kotonen, docent vid universitetet i Jyväskylä och medarbetare på International Centre for Counter-Terrorism (ICCT) håller inte med. Enligt honom försvagade förbudet NMR som organisation eftersom den finska grenen var organisationens näst största – men generellt har det haft begränsad effekt på den övriga högerextrema miljön.
– Det finns inte några NMR-aktivister i Finland längre, av uppenbara skäl. Till en början sjönk det generella antalet aktiva nationalsocialister i Finland, men i dag är antalet aktivister inom extremhögern minst lika många som innan förbudet. Detsamma gäller antalet högerextrema aktiviteter också, säger han.
Läs mer om extremhögern i Finland
Under processen för att förbjuda NMR i Finland pekade åklagaren som drev målet på att organisationen är våldsbejakande till sin natur och återkommande gjort sig skyldig till grova våldsdåd. De nya grupper som uppstått till följd av att Nordiska motståndsrörelsen förbjöds har inte varit lika våldsamma eller våldsbejakande, enligt Tommi Kotonen.
– På så sätt kan man säga att förbudet i viss mån har pacificerat dem. Men om syftet med förbudet var att skicka en signal om vad för typ av aktivism som samhället kan acceptera så har det inte fungerat särskilt väl med tanke på att den aktivism vi ser nu är ganska lik den från NMR.
I Sverige står frågan still. Förslaget som den parlamentariska kommittén lade fram 2021 ligger av allt att döma i malpåse.
Socialdemokraterna vill gärna kritisera regeringen för att den inte driver frågan – samtidigt medger de att det finns frågetecken i det förslag till kriminalisering som i dag existerar och säger att det främst skulle tjäna som en viktig signal.
Efter att NMR terrorklassades av USA i juni i år så höjdes röster för att också EU skulle föra upp nazistorganisationen på sin terrorlista som är den som Sverige tillämpar. För Ida Karkiainen skulle en sådan lösning också kunna vara ett alternativ för att komma åt NMR specifikt:
– Det spåret är också intressant. Jag vet inte hur diskussionerna gått när det gäller NMR på den europeiska nivån.
Hur regeringen i dag ser på det liggande förslaget och hur de tänkt agera i frågan får vi inte svar på. Expo har sedan i början av oktober upprepade gånger sökt justitieminister Gunnar Strömmer (M), men han har inte gått att nå för en kommentar. Senast justitieministern talade om ett förbud mot NMR var 15 juni, kort efter USA:s terrorklassning. Då uppgav han för nyhetsbyrån TT att regeringen ser över möjligheten att begränsa föreningsfriheten för ”kriminella organisationer”, vilket enligt ministern exempelvis ”skulle kunna träffa nazistiska, eller andra extrema, sammanslutningar som begår brott”.
