Orädd kamp för de ryska minoriteterna

Aleksandra Garmazjapova har ett fullspäckat schema. Med Prag som bas sedan sju år tillbaka arbetar hon som grävande journalist, föredragshållare, forskare och medborgarrättsaktivist för den ryska minoriteten burjater. Hon lämnade sitt hemland Ryssland i januari 2016.

– Jag upplevde allt oftare en rasism gentemot mig. Det var en av anledningarna till att jag flyttade. En annan var frustrationen jag kände efter Rysslands annektering av Krim. På den tiden var jag politisk journalist på Novaya Gazeta, vi gjorde antikorruptionsutredningar och jag var aktiv i att försöka stoppa valfusk. Jag var också med och gjorde den allra första undersökningen kring Jevgenij Prigozijns ”trollfabrik”, berättar Aleksandra Garmazjapova.

– Jag vill verkligen förändra Ryssland till det bättre, men efter Krim insåg jag att många ryssar betraktar modiga och ärliga journalister som förrädare och ”västerländska agenter”. De stöttade i stället den laglöshet och korruption som bredde ut sig.

Aleksandra arbetar för att Burjatien ska få en ökad självständighet inom den Ryska federationen. Målet är att regionen ska ingå i en framtida demokratisk federation, det handlar inte om en kamp för att Burjatien ska bli en självständig stat. Kreml har en annan uppfattning och har stämplat organisationen hon företräder som en del av en ”antirysk separatistisk rörelse”:

– Det gör mitt liv väldigt svårt eftersom jag inte kan resa till alla länder jag bjuds in till. Jag tar inga risker utan kollar först noga upp om landet jag ska besöka har utlämningsavtal med Ryssland innan jag tackar ja, säger Aleksandra Garmazjapova.

Hennes arbetsveckor kan bestå i att hålla tal och föreläsa för OSSE (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa), FN, Europaparlamentet eller i det tjeckiska parlamentet.

Sverige har hon besökt många gånger, både under studietiden och senast i december 2024, ofta inbjuden för att tala om situationen för etniska minoriteter i hennes tidigare hemland. I höstas kom Brev om det oryska (Ariel förlag) på svenska, ett häfte med en samling brev och inlägg från personer som upplevt rasism och våld inom den Ryska federationen.

– Under våren 2022 lanserade jag kampanjen ”Avnazifiering av Ryssland” på Instagram eftersom Kreml sa att deras mål med det storskaliga angreppet var att ”avnazifiera” Ukraina. Jag bjöd in mina följare att beskriva om de utsatts för rasism. På tre veckor fick jag in runt 4 000 berättelser. Det var otroligt smärtsamt att läsa, följare med olika etnisk bakgrund beskrev alla en utbredd rasism och våld. Där fanns så mycket smärta och tårar, beskriver Aleksandra.

– Ryssland är ett mycket xenofobiskt samhälle. Putin vinner på att upprätthålla ett splittrat samhälle där människor fruktar och vänder sig emot varandra i stället för att enas mot diktaturen. Främlingsfientligheten har fortsatt att öka det senaste året.

När Ryssland inledde sin fullskalig invasion av Ukraina 2022 blev det snabbt tydligt att Kreml ville visa upp propagandabilden att ett multietniskt Ryssland som stod enat i kampen mot det nazistiska Ukraina. Minoriteter som burjater framhölls ingå i invasionsstyrkorna vars mål var att ”avnazifiera Ukraina”.

Denna ryska propaganda fick Aleksandra och burjater över hela världen att agera redan samma vår. Hon och kollegorna spelade in en film med budskapet: ”Vi är burjater och vi är emot kriget!” Den fick på kort tid nära en miljon visningar på nätet.

– Fler och fler burjater hörde av sig och ville också spela in filmer med liknande budskap. Det var så vår kampanj ”Burjater mot kriget” startade, säger Aleksandra. Familjemedlemmar till burjatiska militärer kontaktade mig och mina kollegor. De frågade om vi kunde hjälpa soldaterna att säga upp kontrakten med det ryska försvaret. De visste inte vad de hade gett sig in på, hävdade deras anhöriga. Många burjater som deltog i invasionen av Ukraina i februari 2022 trodde på allvar att de bara var en del av en övning.

Aleksandra och hennes kollegor tog hjälp av advokater för att ge juridisk hjälp åt dem som inte ville strida i den ryska armén. Det blev startskottet för bildandet av organisationen Free Buryatia Foundation, det första etniska antikrigsinitiativet som också har fått ett dussintal etniska prodemokratiska efterföljare.

Rysslands krigsbrott och massakern i Butja i februari 2022 spelade en avgörande roll för Aleksandras fortsatta engagemang. När ukrainska styrkor några månader senare kunde avslöja vad som inträffat i Butja lade Kreml plötsligt skulden på den burjatiska minoriteten. Propagandan i alla ryska kanaler handlade om att ”de vilda burjaterna” låg bakom de massakrer som skett.

– Inte ens ukrainare eller de ryssar som var motståndare till kriget trodde att slaver, det vill säga deras eget folk kunde begå så monstruösa brott mot mänskligheten, säger Aleksandra. Otroligt nog bidrog även påven Franciscus till demoniseringen av vårt folk. Samma år kallade han tjetjener och burjater ”de mest brutala delarna av de ryska trupperna i Ukraina”. Det är oklart på vilka grunder han kom till den slutsatsen, säger Aleksandra torrt. Ukrainska myndigheter slog senare fast att grymheterna i Butja begicks av fallskärmsjägare från Pskov i nordvästra Ryssland.

Free Buryatia Foundation arbetar i dag också intensivt med att de burjater som lämnat Ryssland för att slippa delta i kriget ska få möjlighet till asyl i USA. Men redan innan Donald Trump tillträdde som president hade USA börjat neka burjater asyl. Hur framtiden ser ut med den möjligheten är omöjligt att förutspå. Men det är också det som sporrar Aleksandra att fortsätta kampen mot rasism, för mänskliga rättigheter och mot kriget i Ukraina. Hon har fullspäckade månader med arbetsresor inplanerade fram den 1 juni.

– Det är så viktigt att orka fortsätta. Men jag är trött, väldigt trött, avslutar Aleksandra Garmazjapova.