Polishatet

”Leve Malexander!” Slagorden mötte en utsänd polispatrull som kallats till en klubb i Södertälje där bråk och stök utbrutit i anslutning till stängningsdags.

Ett 15-tal personer försökte förhindra polisen från att omhänderta en person. Någon skrek ”Hell seger” (Sieg Heil). Situationen eskalerade, men polis på plats lyckades få kontroll. Ett halvår senare dömdes en man för våldsamt motstånd.

Totalt visade polisens internrapportering att fyra arbetsskador inrapporterats efter ingripandet.

Varför urartade ett fyllebråk till en nazistisk manifestation där polismördare hyllades?

Det visade sig att flera av de närvarande och den dömde var aktiva i Nordiska motståndsrörelsen, NMR. En av USA terrorklassad nazistorganisation som i decennier i sin propaganda lyft fram polisen som sin fiende. Nya medlemmar skolas in i polishatet.

Artikeln är hämtad ur tidskriften Expo #2-2025

Inom manosfären samlas män som har tröttnat på feminismen och vill se mannen som samhällets hjälte igen. Förklaringsmodellerna stämmer väl överens med det högerextrema narrativet. I det här numret fördjupar vi oss i manosfären, dess historia och framväxt, rörelsens idévärld och språkbruk och med hjälp av en rad experter tittar vi på hur en rörelse som attraherar och radikaliserar allt fler unga män kan bemötas och motverkas. Det och mycket mer kan du läsa om i numret ...

👀 Läs mer om numret här.

🗞 Prenumerera på tidskriften här.

Det finns otaliga exempel där aktivister från NMR varit involverade i attacker mot polis. I vissa fall har det skett i organiserad form, som till exempel i Stockholm 2016. 

En grupp NMR:are marscherade då i de centrala delarna av staden med fanor och sköldar. När gruppen kom till Södermalm möttes de av polis som spärrade av deras väg. Nazisterna svarade med att gå till en samlad, våldsam attack mot poliserna.

De återkommande attackerna ligger i linje med organisationens syn på polisens roll i samhället. I NMR:s handbok för aktivister står att den som är en del av organisationen ska veta att ”polisens främsta uppgift är att vara ett maktredskap åt systemet och att polisen uppdrag, vad oss beträffar, är att bekämpa oss”.

I övrigt beskrivs även i detalj hur en medlem ska agera om den grips, förhörs och fängslas.

Polisingripande mot organisationen betraktas i allmänhet som trakasserier och polisen anses vara ett ”hot mot den egna befolkningen” och en ”politisk fiende till alla nationalister”.

Polisen förstås som en del av den konspirationsteoretiska och antisemitiska världsbild som NMR ideologiskt vilar på. En mångårig aktivist uttrycker det så här:

”Polisen är JUDE-maktens rövslickare och lakejer, men domen mot poliserna som deltar i förtrycket av sitt eget folk kommer att bli hård.”

polisers utsatthet har enligt polisförbundets ordförande Katharina von Sydow blivit något kåren alltmer måste förhålla sig till. Allt fler upplever hot kopplat till sin tjänsteutövning. Hon poängterar att det är en utveckling som kan knytas till flera olika grupper, från kriminella nätverk till politiska extremister.

– I vår undersökning visar det sig att merparten av poliser i yttre tjänst har upplevt hot och våld på olika sätt. Så vi pratar väldigt mycket om det, säger hon.

Katharina von Sydow menar att olika åtgärder, övningar och utbildningar som skapar trygghet är centrala för polisen, och påpekar att även om poliskåren är ansträngd och pressad på grund av bland annat den organiserade brottsligheten så kan förbundet inte acceptera att det tummas på medlemmarnas säkerhet.

Den 28 maj 1999 rånades en bank i Kisa av nazisterna Andreas Axelsson, Tony Olsson och Jackie Arklöv. Efter en biljakt sköts polismännen Olle Borén och Robert Karlström ihjäl. Morden kom omgående inom den nazistiska miljön att ses som något positivt. ”Rättvisa” basunerade nazistiska Info-14 ut och förklarade:

”De som dog var inte familjefäder, de var inte någons barn, de var inte oskyldiga. De har gjort sitt val precis som de som steg in på banken i Kisa. De har tagit på sig statens uniform för att upprätthålla dess kriminella lagar.”

Trots att det är drygt 26 år sedan händelsen så lever minnet av den kvar inom den nazistiska rörelsen. Och fortfarande hyllas mordet och mördarna i propagandan och bland aktivister på nätet. De var som påpekats de här mördarna som gruppen NMR:are i Södertälje hyllade.

Läs även

1999 – Året nazisterna gick från ord till handling

I år är det 25 år sedan Sverige skakades av en rad grova nazistiska våldsdåd.

Så sent som i maj i år fälldes en ledande NMR-medlem för olaga hot mot två poliser. Nazisten hade efter en husrannsakan hos honom namngivit poliserna i en av organisationens poddar. I sändningen uppgav han att han inte vill säga för mycket eftersom han i så fall kommer att hylla Malexandermorden.

Rätten gjorde bedömningen att uttalandet var att se som ett förtäckt hot mot poliserna. Att hotet dessutom sker i ett sammanhang där andra aktivister inom den våldsbejakande organisationen kan komma att utgöra ett hot mot poliserna ses som en försvårande omständighet.

De båda poliserna vittnade om att de upplevde obehag och oro efter de tagit del av hotet.

Katharina von Sydow menar att det inte är någon tillfällighet att högerextremister öppet hyllar polismorden i Malexander.

– Det handlar ju om att skrämmas såklart. Det är precis samma modus som den grova organiserad brottsligheten har. Man gör det i syfte att se till att polisen inte utför sitt arbete. Och det är ju fullständigt oacceptabelt.

Vad riskerar bli de värsta konsekvenserna av att poliser utsätts på det här sättet?

– Att det blir en självcensur, att man inte ingriper eller att man slutar som polis, säger hon och tillägger att det senare inte är något som de sett än.

I anslutning till att nazisterna på sina sajter och poddar rapporterar om sina egna aktioner framkommer polishatet med all tydlighet. Strax efter att två aktivister från NMR  i april i år greps, misstänkta för misshandel i anslutning till organisationens offentliga framträdanden, så diskuterades händelsen i en av deras poddar.

Polisens närvaro kommenteras med: ”Där växte vårt snuthat ytterligare”. Det beskrivs som att det finns ett samarbete mellan ”rödingar” och polisen”. Och de tillägger att de därmed ”måste slå tillbaka”.

Diskussion övergår till att bli allt mer misogyn. Kvinnliga polisers utseende hamnar i fokus. En av nazisterna säger ”alla brudsnutar är horor” och menar att de ”blivit snutar för de gillar batong”.

NMR har sedan 2015 varit den nazistiska grupp som oftast hållit offentliga aktioner. Men hatet mot polisen sprids av betydligt fler aktörer. Och då framför allt på nätet.

Begrepp som ACAB (all cops are bastards) eller samma budskap utskrivet som siffrorna 1312 är vanligt förekommenade – i propagandan eller som tatueringar.

Polishat med sådana slogans och andra likande budskap har dessutom kommersialiserats av rörelsen och säljs till exempel som tryck på tröjor och klistermärken i olika nazistiska nätbutiker.

Även Katharina von Sydow har noterat att polishat sprids på nätet, bland annat från högerextrema.

– I vårt öppna samhälle så är det också viktigt att poliser skyddas, alltså att identiteten för poliser skyddas i största möjliga utsträckning. Vi lyfter ju det ständigt och jämt när vi träffar politiker, att man måste fortsätta och se vad man mer kan göra. Utan att man för den saken skulle hota rättssäkerheten.

Frågan är vad de gör med en polis att behöva utstå hat och hot. 

– Min forskning har fokus på arbetsmiljö och det är klart att det är ett problem om poliser upplever stress, oro och psykisk ohälsa på grund av politisk propaganda riktat mot dem.

Det säger Mehdi Ghazinour, Sveriges första professor i polisvetenskap, som forskat om polisers hälsa och stress. Han är sedan tidigare professor i socialt arbete med en bakgrund inom forskning psykisk hälsa och resiliens.

I sin forskning har Mehdi Ghazinour inte specifikt undersökt hur den form av propagandistiskt och politiskt hat som Expo granskat påverkar poliser, men konstaterar att det här en parameter som kan adderas till den stress och oro som poliser möter i sitt arbete.

– Polisen är en profession som är utsatt för en massiv stress i sitt arbete. Propagandistiskt och politiskt hat strider dessutom mot den värdegrund som svensk polis arbetar med. Det kan i sin tur innebära en prövning och stressfaktor på individnivå för den polis som i tjänsten möter de här idéerna, till exempel vid en demonstration.

Tar myndigheten som organisation hand om den här problematiken på att bra sätt?

– Många upplever att man får stöd av kollegor. Men när det kommer till organisationen som helhet, så nej. Polismyndigheten måste bli mycket bättre på att ta hand om sina anställda och det här området som du lyfter ingår naturligtvis i det.

Mehdi Ghazinour delar bilden av att det på nätet finns ett utbrett hat mot polisen.

– Poliser som jag varit i kontakt med uttrycker oro över detta, sådant som sprids på sociala medier och som upplevs orättvist. Även här måste myndigheten ta ett större ansvar för sina anställda genom att öka på stödsystemet, ett exempel kan vara intensifiering av värdegrundsarbetet.

Anser du att hoten, hatet och våldet som polisen utsätts för får den uppmärksamhet som det förtjänar?

– Nej, och de här politiska miljöerna kommer sannolikt fortsätta med sitt riktade hat mot polisen. Vi måste bli bättre på att fånga upp vad det här för med sig för den enskilde polisen, som kan uppleva en maktlöshet.  Vi måste bli bättre på att debattera och diskutera det här mer.

Polisen ses av nazisterna som maktens förlängda arm. I propagandan och på sociala medier avhumaniseras polisens anställda och beskrivs som ”folkets” förrädare, som representanter för ett samhälle som nazisterna i grunden försöker krossa. Det pågår ett krig. Så här förklaras synen på polisen på NMR:s sajt:

”Vi har rätt och de har fel, moraliskt, mänskligt och rättsligt. Moraliskt för att vår kamp för att bevara vårt folk är en kamp med ett högre syfte än deras fega trakasserande av oliktänkande. Mänskligt eftersom det system polisen skyddar vill utrota dig och mig, våra barn och alla andra på vår jord med vit hy.”

– Sådan här yttringar är farliga och får konsekvenser. Och om det här fortsätter, eller till och med tilltar, så måste beslutsfattare och ansvarig myndighet adressera det här problemet och ta fram riktlinjer. I slutänden är det en demokratifråga, säger Mehdi Ghazinour.

Det är en bild som även polisförbundets ordförande Katharina von Sydow framhåller.

– Skydda demokratin, det är ju vårt uppdrag. Att se till att det finns både mötesfrihet, yttrandefrihet och trygghet i samhället.

Det är ju i sammanhanget något av en paradox …

– Ja, så kan man se det. De här grupperna använder sig av just de här fri- och rättigheterna för att nå ut och kunna synas på såväl nätet som gator och torg, samtidigt som poliser, de som är satta att försvara just de fri- och rättigheterna, ses som fiender.

Anders Dalsbro