Rasismen som kommer att eka i generationer

När Trump kandiderade till presidentposten 2016 pekade han ut somalier i Minnesota som en ”katastrof”. Tio år senare har han gett gruppen epitetet ”skräp”. I tio års tid har den somaliska minoriteten i USA gått från att, på vissa håll, ge upphov till lokala motsättningar till att bli en symbol i MAGA-rörelsens anti-migrationsagenda.

Enligt statistikmyndigheten Census Bureau lever omkring 260 000 människor med rötter i Somalia i USA. Den största koncentrationen av amerikansk-somalier finns i Minneapolis med omnejd, där cirka 84 000 av dem bor. De flesta där är amerikanska medborgare och närmare 60 procent är födda i USA. Av de som är födda i Somalia har nästan hälften kommit till USA efter år 2010.

Donald Trump har tagit upp somalier, och Somalia, en lång rad gånger sedan han tillträdde som president för andra gången – bland annat har han sagt att Somalia i princip inte ens är ett land och att de har en enda sak där, pirater. ”Vi tar alltid emot människor från platser som är en katastrof”, sa Trump vid ett framträdande i Pennsylvania i december förra året, och där Somalia var ett av exemplen: ”Smutsigt, äckligt, fullt av brottslighet. Det enda de är bra på är att jaga skepp”. Trump har sagt att somalier ”förstör vårt land” och att han vill ”skicka tillbaka” dem.

– Det pratas om somalier på nyheterna nu på grund av Trump. Det såg man inte för tio år sedan. Men Trump gör allt till en fråga om etnicitet. Han häller verkligen bensin på elden och ger rasistiska personer en plattform och stärker dem i deras övertygelser, säger Farhiya Iman.

Farhiya Iman är en 36-årig socialarbetare, trebarnsmamma och amerikansk-somalier som bott i St Cloud, en mindre ort en dryg timmes bilresa från Minneapolis, sedan hon var 14 år gammal.

– Jag visste inte vad rasism var förrän jag flyttade till St Cloud från en annan stad. Vi var den första generationen somalier som gick i skolorna där, vi var ett slags försökskaniner. Vi fick hela tiden höra att vi såg och var annorlunda och borde åka tillbaka till Somalia, säger hon.

Farhiya Iman beskriver somalier som sakliga och envisa, föräldragenerationen som kom till St Cloud vägrade att ge med sig och flytta någon annanstans. Men när barnen växte upp, de från Farhiya Imans generation, valde många att lämna. Hon är kvar för att vara nära sin familj – annars hade också hon alldeles säkert lämnat St Cloud bakom sig, säger hon.

Enligt Farhiya Iman började motsättningarna 2016. Det hade då flyttat många somalier till St Cloud, och det spreds ett rykte bland invånarna om att de skulle behöva betala mer skatt för att försörja de nyanlända via välfärd.

– Det finns fortfarande en bild av att alla somalier är arbetslösa och får sina bilar gratis från myndigheterna. Det stämmer verkligen inte. Och det är bara att googla, ingen får gratis bilar.

men varför just somalier? Varför Minnesota? Radioprogrammet och podcasten ”This American Life” noterade precis som Farhiya Iman förändringen. 2016 försökte de att hitta svar och sökandet ledde dem till St Cloud där inflyttningen av somalier skapat så stor upprördhet bland lokalborna att vissa på ett kommunmöte frågade sina folkvalda hur man kunde få de nya invånarna att flytta.

Och när en vit kvinna hörde en somalisk kvinna prata på ett främmande språk på en restaurang slutade mötet med att den somaliska kvinnan fick ett ölglas slängt i ansiktet, och tvingades att sy 17 stygn. De två händelserna står som symbol för den groende rasismen mot somalier i ”This American Life”-avsnittet för tio år sedan. Men sedan dess har angreppen mot och utsattheten för amerikansk-somalier fortsatt. De senaste åren har till exempel moskéer i Minnesota råkat ut för attacker och anlagda bränder. Council on American-Islamic Relations uppger att det handlar om ett 40-tal incidenter på tre år, däribland tre omfattande bränder. Sammantaget har notan för skadorna landat på över tre miljoner dollar.

Den största koncentrationen av amerikansk-somalier finns i Minneapolis med omnejd, där cirka 84 000 av dem bor

under kommunmötet i St Cloud som porträtteras i ”This American Life” kräver vissa av invånarna assimilering av somalierna. Farhiya Iman är skarp på rösten när det kommer på tal.

– Somalier i Minnesota har assimilerats. Vi pratar engelska och har tagit till oss den amerikanska kulturen – vi bakar bananbröd i våra kök numera, hur mycket mer assimilation behöver ni? En del hakar upp sig på att många av oss har hijab men den tänker jag aldrig ta av mig, det är min konstitutionella rätt som amerikansk medborgare att utöva min religion. Vi är så assimilerade att majoriteten av våra barn inte ens pratar vårt språk längre, vilket jag tycker är negativt, men det visar på hur assimilerade vi är. Många av oss är utbildade och jobbar och bidrar till samhället, vad mer kräver ni av oss?

Yusuf Abdulle, ledare för organisationen Islamic Association of North America (IANA), har bott i USA i 25 år, åtta av dem i Minnesota. Han kom dit som en ung man, studerade på college och vid universitetet, tog en master i företagande, arbetade med många organisationer. Han var också imam under en tid.

– Jag är ett exempel på somalisk ledare som kom hit ung och växte in i att hjälpa till i samhället. Mina barn är födda här, jag är både amerikan och somalier, en somaliamerikan, och det är inget som är fel med det. Jag är stolt över båda mina identiteter, som ingen kan ta ifrån mig. Ingen kan säga att jag är mindre amerikan än någon annan. Jag har rätt att rösta, och jag röstar, jag har yttrandefrihet som jag nyttjar, jag följer lagar … Jag är en stolt muslim, men respekterar mina grannar. Många av oss somalier har blivit framgångsrika, medelklass, våra barn studerar och skaffar sig yrken, säger han.

Yusuf Abdulle hämtar andan.

– Vi har inget problem med samhället här – vi är en del av det.

något som bidragit till en hård retorik mot amerikansk-somalierna i Minnesota är en serie uppmärksammade bedrägeriskandaler där personer med somalisk bakgrund har varit involverade i att tillskansa sig pengar från skattefinansierade organisationer som haft till uppgift att hjälpa fattiga barn och familjer genom olika sorters skyddsnät. Några av bedrägerierna uppdagades redan efter pandemin och var uppe i domstolar med start 2022, och enligt CNN är majoriteten av de 70-tal åtalade av somalisk bakgrund. Alla har ännu inte fått sina straff (men många har dömts som skyldiga), vissa riskerar upp till 30 års fängelse. Ytterligare amerikansk-somalier är misstänkta för bedrägerier, men fallen har ännu inte varit uppe i domstol.

Bedrägeriskandalerna är alltså inte nya men det som fått det hela att blossa upp just i vinter är en Youtube-video som postades i december av en relativt okänd MAGA-aktivist som kallar sig själv för ”självständig journalist”. I videon, som spreds vidare av bland annat vicepresidenten JD Vance, kom han med nya anklagelser om bedrägerier. Än så länge har dessa inte kunnat styrkas.

Yusuf Abdulle från IANA känner en bitterhet över att bedrägerierna enligt honom blivit politiserade.

– Jag förminskar verkligen inte allvaret med bedrägerier, men det är samtidigt viktigt att säga att det förekommer på många olika håll i samhället. Det ska utredas, absolut. Men det ska rättssystemet och domstolarna göra, inte politiker. Communities begår inte bedrägerier, det är individer som gör det. Jag tänker inte känna mig skyldig för att någon somalier gjort sig skyldig till bedrägeri.

att trump använder bedrägeriskandalen för att misstänkliggöra somalier som grupp förvånar inte Yusuf Abdulle, som menar att det i dag finns ett rasistiskt styre i USA.

– 100 procent. Det är rasism i dagsljus. Men Trump kan inte definiera oss, trots att han nu pratar om oss hela tiden och vi har blivit en av hans talepunkter. Han definierar sig själv genom det här. Han vill plocka politiska poänger.

Men det finns så många olika grupper migranter i USA – varför just somalierna? Och varför just Minnesota?

– Trump har en konflikt med Ilhan Omar (somalisk demokratisk kongressledamot från Minnesota, reds. anm.), det är en del av det. Men den riktiga anledningen är att Trump vill demonisera somalierna så mycket att andra i Minnesota hatar oss så mycket att de röstar emot oss – på det sättet skulle Minnesota kunna bli en röd, republikansk delstat. Trump förlorade alla tre val här och det finns de som säger att vi somalier är en av orsakerna till det. Nu vill han använda oss för att Republikanerna ska vinna nästa gång.

Yusuf Abdulle är bestämd när han säger att taktiken inte kommer att fungera.

– Minnesota har visat resiliens, enighet, kraft och kamratskap. I demonstrationer och protester har människor gått samman, trots hård kyla. Majoriteten som tågat i Minneapolis är inte somalier. Renee Good och Alex Pretti, som båda sköts ihjäl, gav sina liv för samhället och gemenskapen i Minnesota. Vad det visar är att Trumps försök till splittring har misslyckats, och kommer att fortsätta att misslyckas.

Det är få amerikansk-somalier som röstar på Trump, men det saknas exakta data. Bayan Research Center har genomfört en onlineenkät med knappt 350 svarande. 23 procent av dem röstade på Trump i det senaste valet, att jämföra med cirka 13 procent år 2020.

Yusuf Abdulle känner ett fåtal amerikansk-somalier som varit republikaner, och vittnar om att de väljarna nu är ”förbannade”.

– De trodde att de röstade för en bättre ekonomi och bättre värderingar, istället har Trump inom loppet av ett år smutskastat varje somalier. Han kan vara säker på att aldrig få en somalisk röst igen.

småföretagaren salman fiqy har bott i Minnesota i 18 år och fick upp ögonen för den nuvarande presidenten efter valet 2020. Salman Fiqy blev inte bara republikan; han kampanjade för Trump inför valet 2024.

– Jag ville engagera mig, för det republikanska partiet går delvis i linje med våra somaliska värderingar, som bygger på en muslimsk och konservativ grund. Men vår konservatism har ändå ofta inte varit ”rätt” konservatism för dem på högerkanten, och det har funnits mycket islamofobi. Jag kände att det fanns mer att göra här, och att det är bättre att ha somalier representerade och aktiva på båda sidor än bara en.

Jag träffade Trump när han hade ett kampanjmöte i Minnesota och han pratade väl om somalier. Och nu har han kallat oss skräp …

Salman Fiqy

Republikanerna i Minnesota var i behov av mångfald, säger Salman Fiqy, som vid valet 2024 kandiderade till representanthuset i delstaten (men förlorade primärvalet). Han jobbade samtidigt aktivt med att få amerikansk-somalier att gå med i partiet, och rösta på Trump.

– Vi jobbade med Trump-kampanjen och gjorde allt för honom, jag träffade Trump när han hade ett kampanjmöte i Minnesota och han pratade väl om somalier. Och nu har han kallat oss skräp … Jag är väldigt besviken och vill inte associeras eller stötta ett parti som vilar på splittring. Kanske kan en ny generation republikaner komma med en fräsch agenda, men just nu känns det långt bort.

Läs mer av Adrianna Pavlica

Kan USA reparera sitt rasistiska arv?

En nödvändighet och en möjlig lösning på strukturell rasism – eller identitetspolitik där svarta blir passiviserade i en offerroll. I USA jobbar just nu flera kommissioner med att utreda hur staten ska kunna kompensera för slaveriet och landets rasistiska historia. Åsikterna om ”reparations”, kompensation till rasismens offer, går kraftigt isär.

Det har enligt Salman Fiqy alltid förekommit attacker mot amerikansk-somalier i Minnesota – som det kastade ölglaset mot kvinnan på restaurangen 2015 – men han ser hur Trump har styrt MAGA-basen mot en ”gemensam fiende”, bland annat genom att rikta så mycket ljus mot bedrägerihärvan.

– Jag var på ett café och kaffet kostade 5 dollar. Kvinnan i kassan gav mig ett högre pris och sa att ”du som är somalier och har pengar kan ju betala”. Jag gjorde ingen stor grej av det, sa bara att hon måste skämta. Sådana saker sker och många migrantgrupper i USA har gått igenom den här typen av problem.

Ahmed Samatar är professor i internationella studier vid Macalester College. Han kom från Somalia till USA redan på 1970-talet.

– De flesta kom hit i samband med inbördeskriget i Somalia, som tog slut 1991. När somalierna kom till Minnesota fanns det mycket sympati för dem, men det har skett en dramatisk förändring efter att bedrägerierna uppdagats, nu är det tvärtom en hel del ilska mot gruppen.

Han beskriver det som att bedrägerierna har fått ”en annars slumrande och overksam rasism” att flamma upp. Till skillnad från många andra amerikansk-somalier är Ahmed Samatar av åsikten att de som grupp behöver be om ursäkt för bedrägerierna.

Det är inte bara bedrägeriskandalen som används för att mobilisera ett motstånd mot somalier i Minnesota. Gruppens socio-
ekonomiska utsatthet används också i den rasistiska diskursen för att utmåla somalier som en tärande grupp i samhället.

– De somalier som är i olika ledarpositioner, som i moskéerna till exempel, behöver be om ursäkt till delstaten Minnesota och det amerikanska folket. Det är viktigt att erkänna det som ens community har gjort sig skyldig till men samtidigt understryka att det som hänt inte gäller alla.

I december publicerade Center for Immigration Studies en rapport om amerikansk-somalier i Minnesota. Center for Immigration Studies är en partipolitiskt obunden tankesmedja vars mål är att verka för att USA ska ha mindre migration och rapporten målar upp en dyster bild:

Över hälften av de amerikansk-somaliska hushållen tar emot ”food stamps” (ett biståndsprogram som hjälper människor att köpa mat), att jämföra med 7 procent i den övriga populationen. Av de som är i arbetsför ålder har endast omkring 60 procent gått ut high school. Hälften av dem som bott i USA i mer än tio år kan fortfarande inte engelska ”väldigt bra”. Och 89 procent av hushållen där det finns barn tar emot någon typ av bidrag.

Siffrorna publicerades en vecka efter att Trump kallat somalier för skräp.

Rapportförfattaren Jason Richwine, som doktorerade i samhällspolitik från Harvard 2009 och i dag är politisk kommentator och författare, säger att han ville ge den uppblossande debatten en statistisk bakgrund.

Somalier har blivit 'en reservoar för rasistiska idéer' i USA, något som Trump använder på ett 'giftigt' sätt

Det som bekymrar honom mest, men som han inte är särskilt förvånad över, är att mer än hälften av de somaliska barnen i Minnesota lever i fattigdom (motsvarande siffra för andra barn i delstaten är 8 procent).

– Det är ett symptom av de låga nivåer av skills som somaliska migranter generellt tar med sig till landet. Det är också något som blir en börda för skattebetalarna, särskilt i en delstat som Minnesota. Du kan nog knappt någonstans hitta en större skillnad i socioekonomisk status som mellan människor i Minnesota, natives i delstaten versus somaliska migranter. Det är en kraftig och störande kontrast.

– Att de skulle vara i hög grad assimilerade, det stämmer inte överens med den data som jag tittat på statistiskt, säger han.

Siffrorna i rapporten från Center for Immigration Studies anser Ahmed Samatar står för en sanning med modifikation.

– De på högerkanten överdriver alltid. Det finns många somalier som är framgångsrika inom medicin, juridik, ingenjörskap … Men det stämmer att en signifikant grupp har fastnat i samhällets botten. Det tar generationer att ta sig ur den positionen.

Ahmed Samatar vill inte tala om assimilering, utan integration, som han tycker är ett bättre ord för att beskriva den uppgift som amerikansk-somalierna har; att behålla sin kultur men samtidigt omfamna det nya. Han är kritisk till att så många i gruppen har misslyckats med just detta, enligt hans mening.

– Det beror på att de flesta har kommit hit som flyktingar utan utbildning, eller kunskap om USA. Det ligger i flyktingars natur att inte vara redo för ett nytt land, det saknas historia, kultur, språk. Om somalierna inte blir bättre på kulturell anpassning kommer de som grupp alltid att vara isolerade och attrahera fientliga attityder från människor som letar efter en syndabock.

Somalier har blivit ”en reservoar för rasistiska idéer” i USA, något som Trump använder på ett ”giftigt” sätt, enligt Ahmed Samatar. Han tycker att amerikansk-somaliers svar ska vara att uppvisa en framgångsrik anpassning till det amerikanska samhället.

– Integrationsprocessen för somalier som grupp går långsamt och gör somalier mer sårbara och utsatta när det gäller attacker från personer som är fulla av hat, eller de som – helt korrekt – förväntar sig att vi ska bli amerikaner. Jag tycker att man ska anstränga sig för det, varför vill man annars vara i USA?

Farhiya Iman i St Cloud bor i dag i ett medelklassområde där majoriteten grannar är vita, något som oftast inte är något problem. Under några år drev hon ett café med somaliskt te och kaffe och bakverk, och där de flesta kunder var vita amerikaner. Själva idén med caféet var att det skulle vara en mötesplats, kunderna fick ställa vilka frågor de ville till Farhiya Iman och hon höll också i kurser och föreläsningar om somalisk kultur och språk.

– Folk kom dit och frågade allt möjligt, om min hijab till exempel, jag hade inga problem med det. Många kom dit gång på gång och lärde sig att älska vårt te och våra samtal.

Hon suckar över att de utförda bedrägerierna har fått så stort utrymme.

– I vår religion är det en stor synd med bedrägeri, och jag vet ingen som inte fördömer det. I en av bedrägerierna var det en vit kvinna som var en av ledarna (en domstol bedömde henne i mars förra året som skyldig, men kvinnan har ännu inte fått sitt straff, reds. anm.), men det vet de flesta inte ens om. Det här är rasistiskt motiverat, vi har blivit en nationell måltavla.

I dag måste Farhiya Iman i stället ha svåra konversationer med sina tre barn, som alla är under tio år gamla.

I Trumps jakt på illegala migranter har Minnesota stått i centrum. Under vintern har cirka 3 000 agenter från migrationspolisen ICE (Immigration and Customs Enforcement) och gränspolisen CBP (Customs and Border Protection) skickats dit, främst till Minneapolis-området. Stora protester har hållits mot de rättsosäkra ingripanden som gjorts och mot de federala agenternas metoder. Det var också här i Minneapolis som två demonstranter, Renee Good och Alex Pretti, sköts ihjäl vid olika tillfällen i januari. ”Operation Metro Surge” är enligt Trump-administrationen den största anti-migrantinsatsen i historien.

– Det är inte ett alternativ att inte prata med våra barn om ICE och det som händer i Minnesota. Min systerdotter har gråtit av rädsla för att de ska ta hennes mamma. Min treåring har lärt sig att säga ”It’s ICE, open the door”(”det är ICE, öppna dörren”) – det är så sorgligt, säger Farhiya Iman.

Det finns ingen god anledning till varför jag ska ha mitt pass i jackfickan i min egen hemstad. Men ICE ägnar sig åt etnisk profilering

Farhiya Iman

Enligt henne förstår de äldre barnen att ”vi som somalier är marginaliserade måltavlor nu”.

– Min nioåring frågade om ICE vill ta henne för att hon är somalier, jag svarade att hon är född här och har medborgarskap. Men jag tvekade ärligt talat för vad jag skulle säga, för i slutändan är hon ändå somalier, och att vara amerikan är bara för vita just nu känns det som.

de största protesterna har hållits i Minneapolis, men även i St Cloud har ICE och demonstranter drabbat samman. Det har också kommit obekräftade rapporter om amerikansk-somalier som gripits av ICE och tagits till förvar, trots medborgarstatus. Farhiya Iman säger att framför allt många äldre under vintern blivit rädda för att lämna sina hem. Många amerikansk-somalier som har verksamheter, som exempelvis restauranger, har fått det ännu tuffare ekonomiskt – de anställda vågar inte komma till jobbet och även kunderna uteblir.

Farhiya Iman säger att hon själv liksom många andra ser till att ha bevis på medborgarskap med sig när hon går utanför dörren.

– Det finns ingen god anledning till varför jag ska ha mitt pass i jackfickan i min egen hemstad. Men ICE ägnar sig åt etnisk profilering, jag vet att jag ser annorlunda ut och därför kommer de kanske att stoppa mig. Det är sanslöst.

Yusuf Abdulle delar Farhiya Imans bild av profilering.

– ICE skulle komma till Minnesota för kriminella, odokumenterade, illegala migranter. Men de riktar in sig på vanliga medborgare, till exempel för att de hör att någon har en somalisk accent. Kan en amerikan inte få ha en accent längre? Människor har dött på grund av det här och det kommer att ta tid innan samhället kan läka det här såret. Det är inte covid eller en naturkatastrof, det är en man made disaster, av politiska skäl.

för tio år sedan fick en somalisk kvinna ett ölglas kastat i ansiktet. Expo har sökt kvinnan, som i dag bor i en annan delstat och kallar sig aktivist, men har inte kunnat få en intervju. Vid rättegången 2016 sa hon följande till den åtalade:

”Jag vill bara att du i slutändan ska förstå att vi alla är desamma. Det spelar ingen roll vad jag har på huvudet, vilken hudfärg jag har. Vi är alla människor. Vi kämpar för samma rättigheter”. 

Kvinnan med ölglaset dömdes till sex månaders fängelse och fem års skyddstillsyn.

Rädslan för olika typer av attacker kvarstår bland amerikansk-somalier. I början av 2026 blev kongressledamoten Ilhan Omar attackerad under ett framträdande i Minnesota: en man rusade fram med en stor spruta och sprayade en okänd substans på politikern. Det visade sig senare vara äppelcidervinäger.

Oavsett hur hatet mot somalier utvecklar sig och hur retoriken låter framåt så är Yusuf Abdulle vid IANA orolig för långtgående konsekvenser.

– Våra barn kommer att få bära allt det här – att höra att man är skräp och att vara rädd för att gå ut, det går inte att radera. Det som händer amerikansksomalier nu kommer att eka genom generationer.