Du läser just nu gratis innehåll
Ditt stöd hjälper oss bekämpa rasism och främja demokrati genom granskning och kunskapsspridning.
De senaste åren har lärare runtom i USA fått plocka bort böcker från undervisningen eftersom de inte ansetts lämpliga. Av samma anledning har de på vissa håll fått sluta prata om hbtqi-frågor med elever under en viss ålder och kritisk rasteori (Critical Race Theory) har blivit den kanske yttersta symbolfrågan i amerikansk skolpolitik. Enligt de högljudda kritikerna har kritisk rasteori kommit att genomsyra det amerikanska skolsystemet och undervisningen, även i lägre årskurser. Andra menar att påståenden om ”indoktrinering” är alarmism och ett påhittat problem i syfte att öka den politiska styrningen av undervisningen. Helt klart är att skolan har blivit en självklar spelplan i det amerikanska kulturkriget.
Kort sammanfattat är kritisk rasteori ett teoretiskt ramverk som bygger på att föreställningar om ras har stor inverkan på USA:s invånare och att systematisk rasism är inbyggd i samhällets olika funktioner, institutioner och lagstiftning. Många förespråkare av teorin anser att vita amerikaner i dag har ett moraliskt ansvar att göra något åt den rasism som man anser finns genom historiskt arv.
Det finns ingen data på hur mycket kritisk rasteori som faktiskt undervisas i skolor och på universitet, ändå rasar debatten och lagstiftare ägnar sig åt frågan.
Enligt statistik från Wisevoter, som gör opinionsundersökningar samt samlar data åt väljare, har 16 av USA:s 50 delstater – bland annat Alabama, South Dakota, Idaho och Texas – förbjudit kritisk rasteori i statligt finansierade skolor. Ofta är lagarna brett formulerade och reglerar hur lärare kan diskutera rasism, sexism och ojämlikhet i klassrummet, men vissa nämner kritisk rasteori explicit. Ytterligare 20 delstater är på gång med förbud. Sex delstater har misslyckats att få igenom lagstiftning kring ämnet – så i praktiken är det bara åtta delstater som hittills inte försökt att stoppa att kritisk rasteori lyfts i klassrummen.
Kritisk rasteori är egentligen ingenting nytt, det hela började på 70- och 80-talen med professorer som Kimberlé Crenshaw, Richard Delgado och Derrick Bell.
Kritisk rasteori är alltså ett ramverk för att förklara ojämlikhet och maktstrukturer utifrån föreställningen om ras, på engelska race, det vill säga att göra skillnad utifrån hudfärg, etnisk och nationella bakgrund eller religion.
– Kritisk rasteori kommer ursprungligen från juridiken, där man försökte att förklara bakslaget för medborgarrättsrörelsen. Men andra discipliner plockade snabbt åt sig aspekter av teorin och har använt det för att analysera den typen av problem, säger Victor Ray, filosofie doktor och universitetslektor i sociologi vid Iowas college för humaniora och vetenskap.
Victor Ray är aktuell med boken On Critical Race Theory: Why It Matters & Why You Should Care och har i sin forskning och undervisning främst fokuserat på kritisk rasteori. Bakgrunden till det är djupt personlig.
– Jag är mixad, min pappa är svart och mamma vit. När jag var två år gammal var jag på en parad i Pittsburg i Pennsylvania med min farbror. Polisen kom fram och ifrågasatte honom, de trodde att min farbror hade kidnappat mig. Den här typen av incidenter skedde många gånger. När jag och min pappa lekte på bakgården till huset och han jagade mig trodde någon att jag var i fara och ringde polisen. De här händelserna bär jag med mig, jag har levt sida vid sida med den amerikanska rasismen, säger han.
Dessutom kände han att samtiden krävde en bok som kunde klargöra vikten av kritisk rasteori.
– När jag har sett moralpaniken kring kritisk rasteori, och hur människor ljuger rakt ut om en del av forskningen som är väldigt viktig, har det blivit tydligt att ras och rasism i allra högsta grad är verkliga problem i USA i dag.
Även om kritisk rasteori är en teori som funnits i decennier, med syfte att förklara varför medborgarrättsrörelsens framgångar började vända tillbaka under Nixon och senare Reagans presidentskap, är den infekterade debatten om teoribildningen och dess inflytande relativt ny.
Enligt Victor Ray väcktes kritiken mot kritisk rasteori i kölvattnet av de antirasistiska protesterna efter George Floyds död 2020. Han ser debatten om kritisk rasteori som ett försök att skapa en motkraft till de förändringar som antirasistiska aktivister kräver.
– Vissa människor vill inte ha mer integration och de vill inte få slut på strukturell rasism, för de har själva gynnats av den, säger Victor Ray.
Victor Ray är doktor och universitetslektor i sociologi vid universitetet i Iowa, USA.
Janel George är universitetslektor i juridik vid Georgetown-universitetet och chef över Racial Equity in Education Law and Policy Clinic, lärosätets centrum för juridisk rättvisa. Kritisk rasteori är central i hennes undervisning.
– Vi använder kritisk rasteori som en analytisk lins för att förstå juridikens potential att antingen fördjupa ojämlikhet när det kommer till ras eller att faktiskt utrota den. Jag pratar mycket med mina studenter om att kritisk rasteori är ett tillvägagångssätt, ett verktyg, inte en statisk teori. Kimberlé Crenshaw, en av grundarna till teorin, säger alltid att kritisk rasteori är ett verb, inte ett substantiv. Det är ett sätt att se på, undersöka och förstå juridikens roll när det kommer till rasism och ojämlikhet.
Ett exempel hon nämner är så kallad ”redlining”, ett begrepp som blivit synonymt med rasistisk diskriminering på bostadsmarknaden men som kommer från faktiska myndighetskartor där svarta bostadsområden märktes ut i rött för att flagga upp osäkra investeringar.
– Svarta var förpassade till vissa områden med lägre värde på husen eller lägenheterna. Det fanns på riktigt dokument där en del hus var förbjudna att säljas till en icke-vit person. Det är därför vi har så många svarta i vissa områden, de var helt enkelt begränsade i vad de kunde köpa, och det är diskriminering. De amerikanska myndigheterna är medskyldiga i det här och det finns lagar som än i dag befäster orättvisor i det amerikanska samhället.
Janel George menar att USA genomgår ett stort bakslag när det kommer till utvecklingen av jämlikhet. Och åter-igen är juridiken en viktig del.
– Efter George Floyd blev unga runtom i världen väldigt engagerade och ville lära sig mer om ojämlikhet när det kommer till ras. En del krafter vill hindra människor från att lära om historien och hur ojämlikhet manifesterar sig. Det är därför vi nu ser alla restriktioner av böcker skrivna av icke-vita författare och diskriminerande lagar mot HBTQ-personer.
Janel George är universitetslektor i juridik vid Georgetown-universitetet och chef över Racial Equity in Education Law and Policy Clinic.
Det mest allvarliga med att kritisk rasteori och vissa böcker förbjuds i skolor är, enligt Janel George, att elever går miste om viktig kunskap.
– De blir fråntagna möjligheten till ett brett spektrum av författare. Icke-vita barn får inte se sig själva representerade i böcker de läser, de får inte se sina historier och erfarenheter reflekteras i undervisningen. Så det är den unga generationen som betalar priset för vad som i slutändan handlar om att hålla fast vid makt, säger Janel George.
Föräldragruppen Moms For Liberty har blivit något av en maktfaktor i USA. De vill få bort en mängd böcker, som de anser olämpliga, från skolor och skolbibliotek och blir lyssnade på. De driver också frågan om att kritisk rasteori inte ska ha en plats i de amerikanska klassrummen, utan förbjudas. I USA är föräldrar med i skolstyrelser och är på så sätt med och stakar ut vägen för hur utbildningen ska se ut och bedrivas. Och för Moms for Liberty handlar allt om rätten till föräldramakt.
Lyssna på Studio Expo
– En av grundpelarna i min kampanj, när jag kandiderade till skolstyrelsen, var föräldrars rättigheter. De bör ha sista ordet när det gäller barnens utbildning och jag är mycket orolig över bristen på transparens i dag, säger Tina Descovich, en av grundarna av Moms for Liberty.
Hon menar att diskussionen om böcker, censur och kritisk rasteori har hamnat snett.
– Bara två tredjedelar av USA:s barn läser på en bra nivå och ny statistik visar att vi har de sämsta resultaten i matematik någonsin. Utbildningen i landet är på en dålig nivå just nu, det finns ingen framtid om barnen inte kan läsa eller räkna matte. Skolorna har misslyckats, och det är det vi borde prata om. Det där andra är bara ursäkter för misslyckandet. I stället för att förbättra det som är nödvändigt inför man nya koncept för att gömma det som inte fungerar.
Tina Descovich bor i Florida, som på många sätt blivit ”huvuddelstat” för utbildningskampen, mycket tack vare den republikanska guvernören och Trump-utmanaren Ron DeSantis. Han har gjort sig känd för att vilja stoppa ”woke” och inriktar sig på skolor. Uttrycket ”woke”, som från början använts för att beskriva en politisk medvetenhet kring orättvisor och rasism har på senare tid blivit synonymt med ”PK” och används som politiskt slagträ. Med sin ”Parental Rights in Education Act” vill DeSantis ge föräldrar mer makt över innehållet i skolan, och med lagen – som fått smeknamnet ”Don’t Say Gay” – begränsa hur och när man kan tala om hbtqi-frågor i skolan.
Förra året siktade DeSantis också in sig på matteböcker. Rekordmånga böcker stoppades eftersom han ansåg att de hade ”woke”-inslag, som exempelvis kritisk rasteori inbyggd i formuleringar, bildsättning och uppgifter.
– Han gör absolut bra saker i de här frågorna, det har han gjort från första början. Han har sett oss mammor stå med plakat och lyssnat. Han har själv små barn så han förstår hur viktigt det här är. Han har gjort sin bit nu gällande lagar och politik, nu måste föräldrar göra sitt, säger Tina Descovich.
Det hon tycker att föräldrar ska göra är att vara med i skolstyrelser, men också hålla koll på vad barnen får lära sig i skolan och vilka läxor och uppgifter barnen får med sig hem.
En del skulle säga att ni ägnar er åt censur, vad tänker du om den kritiken?
– Vi tar förstås avstånd från den. Vi tystar inte någon, det handlar om att ha en undervisning som är anpassad till ålder, det är helt nödvändigt. Vi har åldersgränser på tatueringar och filmer och ändå är det plötsligt okej att exponera barnen för vad som helst i skolan. Det är något som måste diskuteras.
I ”vad som helst” ingår just kritisk rasteori.
– Det är en lins genom vilken man tittar på hur USA byggdes, och man anser att det handlar om systematisk rasism. Om du ska studera det är det snarare på universitetsnivå, där man kan titta på landet genom en kritisk blick. Men det är inte bra för ett barn att höra att vi är rasister genom arv. Människor försöker att införa det här för att de hatar USA, de hatar vårt land. Det handlar om indoktrinering.
Tina Descovich ser skolan som en viktig arena för kulturkriget i USA.
– Vissa delar av samhället har satt skolan som måltavla och försöker att få in det de tror på i undervisningen. Vi föräldrar bestämde oss för att säga nej och ta tillbaka skolan. Vi stör maktbalansen. Just nu är det lärarfacket som styr, ingen representerar barnen. Många lärare är bra människor, men facket har blivit så politiskt och ägnar sig mer åt att stötta aborträtt än att faktiskt prata om undervisning.
|
Sociologen Victor Ray tycker att föräldrars kamp för att ha rätt till inflytande över undervisningen har hamnat snett.
– Rasism tar inte hänsyn till ålder när det förvägrar svarta barn tillgång till jämlikhet gällande mat, boende, lagar och så vidare. Så vissa har inget val än att lära sig om rasism i USA. Och om vita föräldrar tror att deras barn inte lär sig om rasism och ras ändå så lurar de sig själva, säger Victor Ray och fortsätter:
– Jag tror inte att föräldrar oroar sig för att barnen är för unga, utan för att de faktiskt kommer att förstå saker och ting och sedan döma föräldrarnas ståndpunkter.
Mycket av diskussionen handlar just om vad som är lämpligt för olika åldrar – kan du förstå argumentet, att för små barn kan känna ångest eller känna sig utsatta när de lär sig om kritisk rasteori? Är det inte rimligt att ha vissa ”åldersgränser” för så komplexa teorier?
– Det är för mig oklart hur en lektion i historia skulle kunna göra elever ansvariga för det som lärs ut. När vi lär ut om Hiroshima eller Nagasaki känner sig inte barnen skyldiga för bombningar, även om det är något som USA som nation har gjort. Eller hur? Mina barn kommer hem från skolan och har lärt sig om klimatet till exempel, de tar inte på sig skuld utan funderar över hur det kan gå att lösa, säger Victor Ray.
Han menar att det inte är den 40 år gamla teorin som skapar konflikt i det politiska landskapet i USA, utan personer som ”kommit med konspirationsteorier om kritisk rasteori”. Victor Ray syftar bland annat på Christopher Rufo, en konservativ aktivist som 2020 gick ut i högerkanalen Fox News och beskrev kritisk rasteori som ett ”vapen mot folket”. Washington Post har beskrivit hans medverkan som ett skifte: dagen därpå krävde Donald Trump att man agerar mot kritisk rasteori och Rufo blev inbjuden till Vita huset. Snart var kritisk rasteori en självklar del av debatten.
Även Janel George åtkommer till Christopher Rufo, som hon menar har använt kritisk rasteori som ”förvaringsställe för vit förbittring”.
– Många konservativa ägnar sig åt rent sabotage. De har förvrängt kritisk rasteori och vad det står för. De bryr sig inte ens om vad kritisk rasteori är, de vill bara elda upp sin väljarbas. Men det gick inte så bra i mellanårsvalet 2022 för de republikanska kandidater som drev frågan, vilket de trodde att det skulle göra, så det är många som inte köper det.
Den främsta förgrundsfiguren bland kritikerna är Florida-guvernören Ron DeSantis, som har siktet inställt på Vita huset 2024. Han ses som kanske den ende som kan utmana Donald Trump som republikansk presidentvalskandidat i primärvalet. Victor Ray anser att Ron DeSantis använt sig av debatten för att göra politiska poänger, både inför guvernörsvalet vid mellanårsvalet i höstas men också nu inför en presumtiv presidentvalskampanj. Som exempel nämner Victor Ray att Ron DeSantis fick college-styrelsen i Florida att ändra innehållet i avancerade kurser i African American Studies – många svarta författare kopplade till kritisk rasteori ströks, liksom svart feminism och queera teman.
– Att elda på rasism är en gammal amerikansk tradition bland en del personer. Ron DeSantis och Donald Trump har båda ägnat sig åt det här, säger Victor Ray.
Ron DeSantis säger att hans mission är att stoppa ”woke” i USA, bland annat i skolorna, kommer han att lyckas?
– Frågan är snarare, vad innebär det att ”lyckas”? Jag tror inte att han kommer att vinna primärvalet, hans kampanj kommer att dö i sin linda. Men det betyder inte att han inte gjort stor skada. Det finns i dag lärare som är rädda för att prata om grundläggande fakta i den amerikanska historien. Universitetslärare som utbildat sig specifikt för den här typen av ämnen har slutat undervisa i dem. Det är reella konsekvenser av den politik Ron DeSantis för, oavsett om han vinner eller inte, säger Victor Ray.
Janel George tror att kritisk rasteori kan bli en del av diskussionerna inför presidentvalet 2024, men hoppas att fokus kommer att hamna på andra frågor.
– Väljarna borde se till att kandidaterna pratar om riktiga frågor, såsom vapensäkerhet och en stabilisering av vår infrastruktur för utbildning. Jag tycker inte att det är alarmistiskt att säga att själva livskraften och framtiden för USA:s utbildning står på spel. Jag hoppas att medborgarna engagerar sig och får presidentkandidaterna att prata om riktiga ämnen snarare än att ge sig in i sådant som till syvende och sist är en distraktion.
Tina Descovich, Moms for Liberty, ser hoppfullt på att presidentvalskampanjerna nu drar i gång.
– I så många år har jag varit frustrerad, för skolan är sällan i förarsätet när det kommer till debatter till presidentvalet. Men i dag är alla fokuserade på det här, så det måste ske en förändring. Jag ser hur olika representanter och senatorer och även presidentvalskandidater har ögonen på det här, så jag är exalterad över vad som kommer 2024.
|
Mycket tyder på att debatten i USA också sipprat över till Europa. Också här har en diskussion från ytterhögern om en påstådd politisering av undervisning börjat höras.
I Sverige har exempelvis student-organisationen Konservativa förbundet börjat att samla in vittnesmål om ”vänstervridningen på universiteten”. Förbundet beskriver sig själva som en partiobunden studentorganisation med syftet att sprida konservatism men leds sedan 2019 av sverige-demokraten Julian Kroon och har nära koppling till partiet. På sociala medier uppmanar de följare att dela med sig av vittnesmål kring ”vänstervridna lärare” eller från studenter som ”tvingats” skriva en uppgift utifrån ett genusperspektiv.
Högerextrema medier som Fria Tider och Exakt24 har publicerat ”granskningar” där kurser profilerade i feminism, antirasism och kritisk rasteori infiltrerats och där lärare och kursdeltagare hängs ut och hånas.
Parallellt med den här utvecklingen så har regeringen under våren fått skarp kritik från svenska lärosäten efter beslutet om att korta mandatperioden för ledamöter i landets universitets- och högskolestyrelser – från tre år till 17 månader. Att styrelse-ledamöterna nu sitter mer löst har från högskolor och universitet tolkats som att regeringen vill öka den politiska styrningen av lärosätena.
Kritisk rasteori kan ses som en tillfällig trend som seglat upp och plötsligt omskrivs i media i en rad länder, men Victor Ray tror att teorin är här för att stanna. Han ser att den behövs, särskilt i USA, som han menar är ett samhälle som ännu är djupt segregerat.
– Om du väljer en social indikator såsom inkomst, undervisning, förväntad ålder eller hur stor risken är att du blir gripen eller dömd, så ser det sämre ut för svarta, på varenda en av punkterna. Det är egentligen allt jag behöver säga.
Janel George ser att USA är vid ett vägskäl, där kritisk rasteori blivit en slags symbol.
– Vilken typ av land vill vi vara? Ska vi på allvar göra upp med historien och omfamna vår multi-etniska demokrati? Jag tror att USA har kommit till en punkt där vi måste bestämma oss. Och det finns hoppfulla tecken. Många är ute och demonstrerar efter orättvisa händelser. Problemet är att varje gång vitas överställda maktposition utmanas så ändrar den bara form, menar Janel George.
Organisationen Center For Renewing America är en konservativ tankesmedja som leds av tidigare Vita huset-medarbetaren (under Trumps mandatperiod) Russel Vought. Tankesmedjan är emot ”woke”, och ger ut broschyrer om hur exempelvis kritisk rasteori ska stoppas. En talesperson för gruppen går med på att prata, men endast anonymt.
Varför är ni emot kritisk rasteori?
– För att rasism är fel. Det är en rasistisk, marxistisk propaganda.
– Det här handlar inte om att motsätta sig tidigare systematisk rasism, inte heller om ett färgblint samhälle. Det handlar om att implementera ett nytt paradigm, diskriminering mot vita för att uppnå rättvisa. Förespråkarna är väldigt tydliga med att det inte handlar om att motsätta sig rasism, utan bara vissa former, och främja andra.
En av broschyrerna från Citizens for Renewing America, med titeln Bekämpa kritisk rasteori i ditt samhälle, inleds med ett välkänt citat av Martin Luther King: ”Jag har en dröm – att mina fyra små barn en dag ska leva i en nation där de inte bedöms utifrån sin hudfärg utan utifrån sin karaktär”.
Det är enligt talespersonen menat att sammanfatta vad organisationen står för: att rasism är fel.
Victor Ray är upprörd över taktiken.
– Det här är det enda citatet av Dr. Martin Luther King som många konservativa känner till, och de använder det tvärt-emot vad Dr. King stod för och försökte uppnå. Han visste att den enda vägen till att komma bort från rasism är att ta in USA:s historia av strukturell rasism. Är det inte ironiskt att de som nu citerar Dr King samtidigt vill bannlysa hans böcker från skolor? Det gör mig illamående.
Artikeln är hämtad ur #2 2023 av tidskriften Expo.
Teckna en prenumeration på tidskriften här!