SD trappar upp: samordnad kampanj mot muslimer inför valet

Sverigedemokraterna går in i valrörelsen med ett omfattande budskap riktat mot islam och muslimers möjligheter att utöva sin religion och synas i offentligheten. Expo har granskat valmaterial från partiets olika nivåer – riksorganisation, ungdomsförbund och lokalföreningar samt från företrädare för partiet i Europaparlamentet – och funnit en tydlig gemensam linje: moskéer ska stoppas, religiösa uttryck begränsas och muslimsk närvaro pressas tillbaka.

Lyssna på Studio Expo:

Budskapen återkommer i olika former. SD:s Europaparlamentariker Charlie Weimers har spridit krav på att stoppa moskébyggen i Europa. Ungsvenskarna har kampanjat mot muslimska namn och ”islamister”.

Under året har budskapen spridits via partiets konton på Facebook och andra sociala medier. Sammantaget visar granskningen på en valrörelse där en religiös minoritet görs till Sverigedemokraternas huvudsakliga politiska måltavla.

I det granskade materialet återkommer budskap som:

• Moskéer ska rivas, inte byggas
• Vi måste stoppa islams framväxt i Sverige
• Ramadan hör inte hemma i Sverige
• Inför ett nationellt förbud mot böneutrop!
• Sverige ska aldrig bli ett muslimskt land
• Vi måste utvisa alla islamister
• I vårt Karlstad bygger vi inga moskéer. Punkt.
• Förbjud utländsk finansiering av moskéer
• Vi beviljar rivningslovet (inkomna rivningslov på moskéer, reds. anm.)
• Stäng alla muslimska friskolor!
• Stoppa byggandet av nya moskéer i hela EU
• Sverige ska inte lägga miljarder på att lära barn arabiska
• Muslimsk invandring har skapat ökad intolerans

Jonas Otterbeck, professor knuten till Aga Khan University och forskare om islamofobi, har tagit del av Expos sammanställning och beskriver Sverigedemokraternas återkommande utspel om islam och muslimsk närvaro som en politik med långtgående konsekvenser för rättigheter, trygghet och det demokratiska samtalet.

Han menar att förslag om att stoppa moskébyggen eller rikta särskilda åtgärder mot muslimska verksamheter skulle kräva omfattande juridiska förändringar.

– Att förbjuda moskébyggen eller peka ut muslimska verksamheter skulle kräva att man river upp grundlagar, utmanar EU-rätten och lämnar internationella konventioner.

Enligt Otterbeck går det inte att begränsa islamisk synlighet i offentligheten utan att samtidigt inskränka religionsfriheten.

– Om man bara pekar ut moskéer och inte andra trossamfund blir det direkt diskriminerande.

– Om man genomför de här förslagen drabbas alla muslimer. Det blir en kollektiv bestraffning, säger han och fortsätter:

– Det är motsatsen till hur en rättsstat ska fungera.

Han säger att retoriken också får sociala konsekvenser för människor som lever sina liv i Sverige.

– Många muslimer känner att landet kan röra sig i en riktning där de inte bara är ovälkomna – utan där det kan bli farligt att vistas.

Det handlar, enligt honom, inte bara om upplevelser utan också om konkreta risker.

– Riskerna handlar inte bara om ord. Det kan handla om risk för våld, diskriminering på arbetsmarknaden och utestängning från bostadsmarknaden.

Expo har tidigare kunnat visa hur uttalanden från partiföreträdare och partikommunikation snabbt får spridning och har kopplats till ökad spridning av hot, hat och uppmaningar till våld samt konspirationsteorier om ett muslimskt maktövertagande.

Ett exempel är när Jimmie Åkesson på partiets landsdagar 2023 bland annat sa att inga nya moskéer ska få byggas och att gamla kan komma att konfiskeras eller rivas.

– Minareter, kupoler, halvmånar eller andra attribut som tjänar som islamistiska monument i stadsbilden bör helt tas bort, sa han till partidelegaterna.

Han framhöll rätten att slippa ”pådyvlas islam” och tillade att den rättigheten står ”mycket högre än hitflyttade individers önskan om att göra om Sverige till Mellanöstern för att man ska få känna sig mer som hemma”.

Utspelet fick konsekvenser. Expo granskade reaktioner i SD-vänliga grupper på nätet och fann uppmaningar till våldshandlingar mot muslimer och attacker mot moskéer.

Många muslimer känner att landet kan röra sig i en riktning där de inte bara är ovälkomna – utan där det kan bli farligt att vistas

Jonas Otterbeck

Jonas Otterbeck varnar för hur valrörelser kan förstärka motsättningar när minoriteter görs till politiska måltavlor.

– Det här är populism. Förslagen är i stor utsträckning ogenomförbara juridiskt – men de fungerar för att skrämma och skapa fiendebilder.

Han menar att det finns skäl att reagera när ett stort parti riktar sig mot en minoritet.

– När ett stort parti går till val på att rikta sig mot en minoritet finns det anledning att höja en varningsflagga.

Enligt honom suddas gränsen lätt ut mellan kritik av extremism och misstänkliggörande av vanliga människor.

– De säger att de bekämpar islamism, men glider hela tiden över till att angripa muslimsk närvaro i sig.

Han beskriver utvecklingen som en fråga som ytterst rör vilket samhälle Sverige vill vara.

– Att tala om religionen som hot blir ett sätt att peka ut människorna som bär den.

Finns det anledning till oro när SD går till val med en kampanj som riktar sig mot en minoritet?

– Ja.

I Kalmar har striden om en moské blivit ett konkret exempel på hur politiska kampanjer mot islam omsätts i verkligheten. Under flera år har Shadi Salame, ordförande för Muslimska samfundet i Kalmar, arbetat för att bygga en moské – en plats där stadens muslimer kan samlas och utöva sin tro. Samtidigt har projektet mött ett omfattande motstånd, vilket Expo tidigare har rapporterat om.

Sverigedemokraterna har försökt stoppa bygget genom kampanjer, namninsamlingar och krav på folkomröstning. I processen har uppgifter om moskén och om muslimer spridits som av företrädare för församlingen beskrivs som missvisande och stigmatiserande. Även andra aktörer har försökt fördröja eller hindra projektet, men utan att få brett stöd bland kommuninvånarna.

I dag är tillstånden på plats och bygget på väg att bli verklighet. Motståndet har inte lyckats stoppa moskén – men processen visar hur politiska utspel om islam får konkreta följder lokalt.

Shadi Salame menar att den politiska retoriken mot islam och muslimer får direkta konsekvenser i människors vardag. Efter år av motstånd mot moskébygget i Kalmar beskriver han en växande oro bland många muslimer.

– Det blir en enorm polarisering. Människor känner sig direkt träffade när man säger att moskéer ska rivas eller att muslimsk närvaro är ett problem.

Han menar att angreppen sällan stannar vid ord om byggnader eller symboler.

– Det är en hets mot muslimer mer än mot byggnader. Byggnader kan inte försvara sig, men människor träffas av budskapet.

Enligt Salame märks det tydligt att människor drar sig undan offentligheten.

– Det finns de som undviker att säga att de är muslimer. Andra vill inte synas på bild eller i medier, för de vet att hatet kommer efteråt.

Han säger att särskilt muslimska kvinnor som bär slöja är utsatta.

– En muslimsk kvinna är en oerhört utsatt grupp i dag, särskilt de som bär slöja.

Han beskriver hur människor påverkas psykiskt av att gång på gång pekas ut som ett hot mot Sverige.

– Människor påverkas psykiskt. Till slut blir det en identitetskrasch. Man undrar var man hör hemma.

Salame menar att misstänkliggörandet också riskerar att skada tilliten till samhället.

– När man hela tiden hör hat tappar man tilliten. Man känner att man aldrig får vara en del av gemenskapen.

Folk börjar se muslimer som ett hot

Shadi Salame

Han varnar för att normaliseringen av hårda budskap kan få allvarliga följder under valrörelsen.

– Min oro är att det leder till våld, trakasserier och ännu mer hat. Att samhället kraschar i en farlig polarisering.

Enligt honom påverkar retoriken även relationer mellan människor i vardagen.

– Folk börjar se muslimer som ett hot. Man vill inte anställa dem, inte göra affärer med dem, inte ens komma nära dem.

Efter erfarenheterna i Kalmar ser han en tydlig strategi bakom utspelen.

– Det långsiktiga målet är att göra det så obekvämt som möjligt för muslimer att bo här.

Expo har sökt ansvariga inom Sverigedemokraterna för valmaterialet, Europaparlamentarikern Charlie Weimers och ungdomsförbundet Ungsvenskarna. Ingen har återkommit med svar.