Åkessons svar blottar SD:s svaghet inför MC-gängen

Jimmie Åkessons svar på tisdagen i P1 Morgon visar att gränsdragningen mot den MC-kriminella miljön är en PR-fråga för partiet mer än något annat. Jimmie Åkesson har uppgett att han varit oinformerad och därför ovetandes om sin bröllopsgästs ledande roll i vad polisen klassar som ett kriminellt nätverk. Genom Åkessons bröllopsinbjudan har mannen kunnat festa med partiföreträdare med insyn i frågor som rör rikets inre angelägenheter och säkerhet. Ja till och med Sveriges vice statsminister.

Att även andra tidigare partikamrater med kopplingar till kriminella MC-gäng, kopplingar till Hells Angels som Jimmie Åkesson mycket väl känner till, också varit bjudna får han tyvärr inga frågor om.

Efter att i många år ha argumenterat för att Sverige ska följa Danmarks exempel i kampen mot gängkriminalitet framstår det nu som att Jimmie Åkesson inte har den blekaste aning om vad som händer på andra sidan sundet. Där har nämligen bröllopsgästens moderklubb, Comanches MC, legat i konflikt med den svenska gängledaren Ismail Abdo, tidigare del av Foxtrot-nätverk, och hans allierade.

Comanches MC är att betrakta som en hybrid mellan en kriminell motorcykelklubb och ett förortsgäng, flera medlemmar i den danska moderklubben har bakgrund i Satudarah MC som enligt svensk polis har kopplingar till klanbaserad kriminalitet. Åkesson skriver på X att han inte är alldeles säker på hur det här med motorcyklar och MC-klubbar hänger ihop med gängkriminalitet. Men personer med invandrarbakgrunds brottslighet brukar som regel bekymra honom – och det är inte något han brukar beskriva som ”fritidsintressen”.

Gängledaren han välkomnade till sitt bröllop, med en ledande roll i ett kriminellt nätverk som fritidsintresse, är en tidigare SD-medlem som numera är gift med en god vän till Åkesson. Vännen råkar också vara Mattias Karlssons före detta fru.

Expo har kunnat berätta att både partiveteranen Mattias Karlsson såväl som Sverigedemokraternas presstjänst sedan åtminstone juli haft kännedom om gängledarens kopplingar till den kriminella MC-miljön. I går gick också Richard Jomshof ut och bekräftade att även han hade vetskap och reagerade på mannens närvaro på bröllopet. Ingen har sagt något till Jimmie Åkesson.

I en tid där närstående allt oftare drabbas av gängvåldet och där Comanches låg i en uppmärksammad konflikt med Ismail Abdo går det att tänka sig att Mattias Karlsson kände oro när han fick kännedom om mannens roll i den kriminella MC-klubben i somras. En säkerhetsfunktion inom partiet kunde rimligen ha informerats.

Att aktörer inom den organiserade brottsligheten i Sverige också gärna vill närma sig det etablerade samhället är även det välkänt vid det här laget. I ett parti som både profilerar sig i frågor om organiserad brottslighet och har ambitionen att ingå i regering efter nästa val skulle ryggmärgsreflexen ha varit att lyfta säkerhetsaspekten från det personliga till en politisk nivå.

Karlsson har nu meddelat att inte heller han informerade Åkesson om situationen och det har inte heller framkommit något som tyder på att han skulle ha lyft frågan med andra inom partistyrelsen eller vidtagit några åtgärder i övrigt. Det har inte heller pressavdelningen gjort enligt vad de uppger.

Att Jimmie Åkesson kunnat vara fortsatt ovetandes om gängkopplingarna på en person med den typen av personliga band till Sverigedemokraterna toppskikt är ett tecken på att partiet inte tagit uppgifterna på allvar.

Gängledaren har i ett uttalande i sociala medier förnekat att han skulle företräda en kriminell organisation eller själv vara kriminell. Detta beskrev Åkesson som ett välkommet besked. Att gängledaren i samma inlägg implicit bekräftar att han är med i Comanches och att han inte gör någon ansats till att förneka att han också innehar en ledande position i Sverige skulle rimligen oroa Åkesson mer.

Att det bara skulle handla om ett fritidsintresse och en gemenskap kring motorcyklar är nämligen precis så det brukar låta när företrädare för kriminella motorcykelklubbar konfronteras med uppgifter om kriminalitet. Det har låtit likadant från företrädare för Hells Angels och Bandidos genom alla tider. För att vara en person som Åkesson inte säger sig känna mer än ytligt sätter han onekligen hög tilltro till gängledarens ord.

Riktigt lika stort förtroende har Åkesson inte för uppgifter i medier om gängledaren och Comanches. Även om han i P1 Morgon säger att han inte längre tvivlar valde han initialt, i stället för att informera sig, att prata om det som eventuella ”suspekta kopplingar” och en ”semikriminell miljö”. Karlsson använder också ett förmildrande språk, men bekräftar gängledarens position och sträcker sig så långt som att referera till Comanches som en ”högst tvivelaktig organisation”.

Att tala klarspråk om kriminalitet blev helt plötsligt väldigt svårt.

Åkesson skriver på X att ingen ”rimligen kan tveka om att jag och Sverigedemokraterna är stenhårda i vår syn på kriminalitet och organiserad brottslighet”, ett påstående som han också upprepar i P1 Morgon — men är det något vi fått skäl att göra de senaste dagarna är det just det.

Det har nämligen funnits goda skäl för Sverigedemokraterna att skapa sig en bild av just den här kriminella miljön en längre tid. I en rapport från Acta Publica inför valet 2022 konstaterades att SD var det parti som hade överlägset flest kandidater med starka band till organiserad MC-brottslighet i Sverige.

En av dem var Åkessons gode vän Ulf Hansen från Ultima Thule. Hansen fick till slut lämna rollen som SD-förtroendevald, eftersom han vägrade markera avstånd till Hells Angels.

Men för Åkesson verkade frågan inte allvarligare än att han ett år senare poserar med Hansen under en Hawaiifest hemma i Sölvesborg. Och igår bekräftade Ulf Hansen, som påpekats, att även han var bjuden på Åkessons bröllop.

Oavsett om vi väljer att ta Åkesson och Karlsson på orden kring den specifika gästen i fråga så tåls det att fundera på vad deras flagranta okunnighet, överslätande attityd och omdömeslösa hantering beror på.

Åkesson menar i P1 Morgon att det var ett korrekt beslut av pressavdelningen och Karlsson att inte informera honom efter som det inte var ”etablerade medier som skrev om det utan ett antal obskyra tidningar på vänsterkanten”.

Att partiet har en starkare aversion mot Expo än mot organiserad brottslighet och gängkriminalitet borde oroa både Sverigedemokraternas väljare och samarbetspartier. När det kommer till att hålla avstånd och markera mot den MC-kriminella miljön framstår det med all tydlighet att det för partiet i huvudsak är en fråga om PR än ett verkligt engagemang mot kriminella nätverk.

Åkesson raljerar gärna kring att hans politiska motståndare inte kunde se utvecklingen i fråga om gängbrottslighet i Sverige komma. Själv kunde han inte se en gängledare komma till sitt eget bröllop, och svarar med att försöka så tvivel kring om gänget i fråga verkligen ägnar sig åt kriminalitet.

I ett annat parti hade den här historien resulterat i krav på partiledarens avgång och under normala omständigheter borde detta diskvalificera Åkesson från en framtida ministerpost. Tyvärr verkar tolkningen av Tidöavtalets respektklausul alltmer likna den tystnadskultur som den kriminella miljön präglas av. Golare har inga polare: den som tvivlar kan fråga Jakob Forssmed.

Anna Fröjd