150 000 personer deltog i vad som med god marginal är den största demonstrationen från ytterhögern i Storbritanniens historia. Demonstrationen, som har fått mycket uppmärksamhet internationellt, leddes av den högerextrema aktivisten Tommy Robinson. Enligt arrangörerna organiserades marschen för att stå upp för ”enighet, mod och sanning”. På scen avlöste talarna varandra med attacker mot politiker, muslimer och transpersoner.

Brittisk extremhöger använder Kirks död

Tommy Robinson bakom landets extremhögers största möte.

Robinson, vars riktiga namn är Stephen Lennon, har nu i över femton år varit den brittiska ytterhögerns frontfigur. Men trots det underskattas både djupet och bredden av hans extremism. Han beskrivs gärna som ”invandringskritisk” eller ”anti-muslimsk”, men ibland bara som ”yttrandefrihetsaktivist” eller till och med ännu vagare som ”högeraktivist”. En välspelad propagandamaskin i kombination med en lång och brokig historia verkar göra Robinson allt svårare att placera och sammanfatta.

Robinson byggde sin karriär som anti-muslimsk aktivist genom English Defence Leauge och senare som ”medborgarjournalist” och social media-influencer. Hans fokus har alltid varit mot invandring och mer specifikt genom att framställa framför allt muslimska män som ett sexuellt hot mot barn och kvinnor i Storbritannien. Han var en av de drivande krafterna bakom kravallerna förra året där våldet i stor utsträckning riktades mot asylboenden, muslimer och moskéer.

Islamofobin är det Robinson vill att allt ska handla om. Det är hans roll som beskyddare av barn och kvinnor mot muslimska invandrare i Storbritannien som har byggt upp hans enorma internationella följarskara och finansiering. Det är i hans hatkampanjer mot muslimer som han hamnat i rättstvister som gjort att han kan porträttera sig som martyr för det fria ordet.

Skadan som Robinsons antimuslimska kampanjer orsakat är svårgreppbar i sin omfattning. Under mer än ett decennium har han bidragit till att normalisera misstänksamhet och hat mot muslimer i det brittiska samhället. Men för Tommy Robinson fungerar den antimuslimska profilen som ett skydd — bakom den döljs hans antisemitism, rasbiologiska idéer, hans hot mot journalister och våldsamma kriminalitet. Men det finns där för den som följer honom mera noga.

Robinson har under en lång tid använt konspirationsteoretisk retorik och antisemitiska kodord. Under pandemin började han regelbundet referera till globalister ”som drar i trådarna” när han misstänkliggjorde covid-vaccinet. När han deltog i en Pegida-demonstration i oktober 2021 talade han om ”Globalisternas plan för en världsregering”.

Men allra tydligast blir det 2022 när han publicerar artikeln ”Tommy’s Statement: The Jewish Question”. Artikeln är i grunden ett försvar av Ye (Kanye) West, rapparen som gjort flera grova antisemitiska utspel på Twitter. I den nästan 9000 ord långa texten argumenterar Robinson utförligt för sin övertygelse om att ”det finns mäktiga judar [...] som har fingrarna på maktens knappar inom underhållningsbranschen, big tech, mainstream media, musikindustrin, i Hollywood och i regeringar”.

Han poängterar flertalet gånger att det inte är alla judar han menar, för att i nästa stycke falla tillbaka till att just judar generellt har högre IQ och att judar, som enhetlig grupp, är överväldigande liberala. Datan på intelligens hämtar han från en webbplats som baseras på Richard Lynns arbete, en av de senare 1900-talets mest framstående rasbiologer.

Robinson har även använt hot om våld och trakasserier för att tysta journalister som granskar honom. 2021 riktade han sig mot en reporter på The Independent som undersökt hur han använt donationer för privata ändamål. Han besökte journalistens bostad sent på kvällen där han filmade och publicerade sedan ogrundade anklagelser om hennes partner som pedofil på sina sociala medier. Efter ett domstolsbeslut har Robinson nu ett kontaktförbud mot journalisten och hennes partner.

Bilden av Tommy Robinson som en martyr för yttrandefrihet stämmer inte heller överens med hans brottsregister. Hans domar har sällan handlat om hans åsikter. Bland dessa finns i stället både misshandlar och bedrägerier.

Ett specifikt fall tas dock ofta upp. Det handlar om att domstolen 2021 förbjöd Robinson att offentligt visa och sprida en dokumentärfilm och är något som han själv använder som exempel på hur han har förföljts. Historien bakom dokumentären är att Robinson 2021 deltog i en kampanj på sociala medier riktad mot en 15-årig syrisk flyktingpojke. Ett kränkande och våldsamt övergrepp på pojken, filmat på hans skola i Yorkshire, blev viralt och väckte sympatier och skapade debatt i Storbritannien. Tommy Robinson däremot försvarade pojkens mobbare. Han hakade på en redan existerande hatkampanj där videor av våld mot pojken spreds på nätet och gjorde en dokumentärfilm där han genom trakasserier och svartmålning av offret försökte rentvå förövarna. Domstolen bedömde dokumentären utgöra förtal.

Kanske är det för att hans historia är så lång, brokig och ofta motsägelsefull som gör den svåröverskådlig och svår sammanfattad. Då blir det lätt att fokusera på de delar av hans historia som han själv vill lyfta fram. Men bakom bilden han vill frammana finns fler exempel på hur han skor sig själv och på hot, våld och rasism.

Patrik Hermansson är del av Expos internationella korrespondentnätverk. 
Han är journalist och researcher vid den oberoende antirasistiska organisationen Hope not hate i Storbritannien.