Här är Expos internationella korrespondenter

Hej…Michael Colborne

Du är undersökande journalist och leder det internationella journalistkollektivet Bellingcats arbete med granskning av den transnationella extremhögern. Som en del av vårt korrespeondentnätverk kommer du att fokusera på Central- och Östeuropa. 

Hur länge har du bevakat extremhögern och vad motiverar dig i ditt arbete?

Jag har bevakat den högerextrema rörelsen sedan omkring 2016 och började fokusera på den högerextrema rörelsen nästan uteslutande 2019. Det som har motiverat mig alla dessa år är en övertygelse om att den högerextrema rörelsen, i alla dess skepnader, permutationer och definitioner, kanske är det största hotet mot våra demokratier och faktiskt mot själva begreppet demokrati.

Vilken påverkan har den högerextrema rörelsen i Öst- och Centraleuropa transnationellt och varför är det intressant för våra svenska läsare?

Vad som händer i Central- och Östeuropa är viktigt för Sverige. Den högerextrema rörelsen, ironiskt nog, är transnationell och gör gemensamma ansträngningar för att lära sig av erfarenheterna från andra högerextrema grupper och individer i andra länder, inklusive att resa dit för evenemang, konserter och möten. 

Mediebevakningen av den högerextrema rörelsen, enligt min mening, är ibland för snävt fokuserad på det egna landet och verkar ibland stanna vid landets gränser. Därför är jag så glad att vara en del av Expos internationella nätverk. Jag tycker att det är av avgörande betydelse för journalister och forskare intresserade av den högerextrema rörelsen att vara mycket mer sammanlänkade över gränser och språk. (Även om jag inte kommer att lära mig svenska snart!)

Om du blickar framåt mot 2025, vilka är de viktigaste eller mest intressanta trenderna eller aktörerna att hålla koll på i din region?

Jag är särskilt uppmärksam på den fortsatta normaliseringen av högerextrem retorik, symboler och gester, i olika politiska och sociala miljöer. Även hur högerextrema grupper, inklusive politiker, reagerar på vad de kan uppfatta som en helt ny värld av möjligheter tack vare Trumps val och de pågående antidemokratiska åtgärderna från hans administration. Vi som journalister och forskare måste tänka transnationellt, också.

Hej...Hannah Gais

Du är journalist och researcher med fokus på radikalhögern, baserad i Washington DC. Du har skrivit för bland annat The Baffler, Splinter, Jewish Currents, Gizmodo och New Republic och arbetar som researcher på människorättsorganisationen Southern Poverty Law Center. Som del av Expos korrespondentnätverk bevakar du USA.

Hur länge har du bevakat extremhögern och vad motiverar dig i ditt arbete?

Jag började bevaka extremhögern i början av 2016. Vid den tiden var jag anställd på The Baffler och The Washington Spectator i New York. År 2019 började jag på Southern Poverty Law Center, där mitt arbete har fokuserat på den högerextrema och nazistiska rörelsen i USA. För det första motiveras jag av att USA ska vara en bättre och mer rättvis plats. För det andra har jag genom åren insett att jag har en genuin intellektuell nyfikenhet som har hållit mig kvar i det här ämnet. Hur fruktansvärd och toxisk högerextremismen än är så dras människor fortfarande till den. Varför? Att hitta något slags svar på den frågan är en stark drivkraft.

Du är nu också en del av Expos internationella korrespondentnätverk. Vilken påverkan har högerextremister i USA på den transnationella rörelsen och varför är det intressant för våra svenska läsare?

Med Trump tillbaka vid makten och den högerextrema rörelsen som firar hans internationella seger, kommer vi säkerligen att se ett stort uppsving i internationella samarbeten och nätverkande aktiviteter. Att veta vad som händer i den amerikanska högerextrema rörelsen kan hjälpa läsare att, exempelvis, förstå varför en viss amerikansk författare eller aktivist valde att dyka upp på en vit nationalistisk konferens i Stockholm – eller varför en svensk kanske deltar i en liknande konferens i Tennessee. Dessutom kan framgångar för den högerextrema rörelsen i USA leda till framgångar för den högerextrema rörelsen i Sverige.

Om du blickar framåt mot 2025, vilka tror du är de viktigaste eller mest intressanta trenderna eller aktörerna att hålla koll på i din region?

Trumps återkomst har gett ny energi till den högerextrema rörelsen på samma sätt som skedde 2016 – om inte mer. Trumps administration har redan levererat ett antal stora segrar för den högerextrema rörelsen att samlas kring – från benådningen av de som deltog i upploppen den 6 januari 2021, implementeringen av en hänsynslös anti-invandringsagenda, attacker mot transpersoner och andra inom hbtq+-communityt och tillbakadragandet av viktig civilrättslagstiftning. Vi har ännu inte sett hur benådningarna kommer att påverka rörelsen eller effekten av Trumps anti-invandringsagenda. Miliser och andra högerextrema aktivister verkar vara redo att agera som en inofficiell, verkställande grupp för Trumps politik.

Jag har också varit fascinerad av återupplivandet av neo-reaktionära idéer och den högervridning som sker inom techvärlden. Elon Musk är inte den enda som har blivit ”red-pilled”, så att säga. Med tanke på hur mycket dessa företag kan vinna på Trumps ekonomiska politik, misstänker jag att detta är något vi kommer att leva med i decennier framöver. Och det är definitivt ett ämne som kommer att ha verkliga konsekvenser för Europa.

Hej…Nicholas Potter

Du är baserad i Berlin och fokuserar för Expos räkning på Tyskland. Du är till vardags journalist och redaktör på den tyska tidningen TAZ/Die Tageszeitung och har även publicerats i The Guardian, The Jerusalem Post och Der Tagesspiegel. Tidigare arbetade du som journalist och researcher med fokus på extremhögern på den tyska antirasistiska stiftelsen Amadeu Antonio Stiftung.

Hur länge har du bevakat extremhögern och vad motiverar dig i ditt arbete?

Jag har forskat om extremhögern professionellt i fem år, privat mycket längre. Under en lång period uppfattades extremhögern av många som en liten men extrem grupp i utkanten av samhället, men inte nödvändigtvis som ett hot mot 2000-talets demokrati. Det har varit en drivkraft för mig att nyansera den uppfattning och exponera de organisatoriska strukturerna i högerextrema nätverk, var de än befinner sig. En annan drivkraft är att visa hur organiserade den nya generationen av nazistiska våldsverkare faktiskt är. Ofta framställs de som ”ensamvargar” men dessa personer är också djupt inne i olika online-nätverk som delar samma ideologi, kultur och memes. De tragiska dödsantalen från de onlineinspirerade skjutningarna har varit ytterligare en drivkraft för mig.

Vilken påverkan har den högerextrema rörelsen i Tyskland transnationellt och varför är det intressant för våra svenska läsare?

De högerextrema nätverken sträcker sig över Tyskland, Skandinavien och vidare. Svenska nazister från NMR, till exempel, har vid flera tillfällen besökt sina allierade i det tyska nazistpartiet Der Dritte Weg och talat på deras demonstrationer. Detta utbyte leder till en korsbefruktning av högerextrema idéer.

På parlamentarisk nivå beskrev SD:s ledare Jimmie Åkesson en gång Alternativ för Tysklands (AFD) som SD:s ”systerskapsparti” i Tyskland, för att senare ta avstånd från partiet när det blev mer extremt. Men SD:s framväxt till att bli en de facto del av den styrande koalitionen i Sverige tjänar fortfarande som en avgörande mall för AFD i deras kamp att nedmontera ”brandväggen” från de demokratiska partierna. Det finns inte bara många likheter mellan den tyska och svenska högerextremismen, utan det finns även, på vissa nivåer, nära samarbeten som båda länder bör hålla kolla på.

Om du blickar framåt mot 2025, vilka är de viktigaste eller mest intressanta trenderna eller aktörerna att hålla koll på i din region?

Med AFD som näst största parti i den tyska förbundsdagen och deras planer på att bilda huvudoppositionen efter det federala valet kommer det att vara avgörande att se hur starkt ”brandväggen” håller i de östliga delstaterna. Den förmodade CDU-kanslern Friedrich Merz har en tuff uppgift framför sig. Han måste stå emot Tysklands många stormar – från en starkare Putin till en rad terrorattacker utförda av asylsökande. Och alla misstag kommer ytterligare att elda på rasismen inom AFD, som är ivriga att utnyttja Merz misslyckanden. 

Hej…Patrik Hermansson

Du är journalist och researcher vid den oberoende antirasistiska organisationen Hope not hate i Storbritannien. Du har tidigare gjort en uppmärksammad wallraff i den internationella extremhögern under ett års tid och länge varit återkommande medarbetare på Expo. Som del av vårt korrespondentnätverk bevakar du Storbritannien.

Hur länge har du bevakat extremhögern och vad motiverar dig i ditt arbete?

I mitt nuvarande jobb har jag bevakat extremhögern sedan 2016 när jag började arbeta med Hope not hate. Men redan innan dess var jag så klart intresserad och var till exempel aktiv som ideell hos er på Expo. Min motivation är framför allt att jag inte vill leva i ett samhälle där extremhögern eller dess idéer har inflytande.

Vilken påverkan har den högerextrema rörelsen i Storbritannien transnationellt och varför är det intressant för våra svenska läsare?

I Storbritannien får rörelsen allt större parlamentariskt inflytande, samtidigt som aktivistgrupper och enskilda aktivister blir alltmer villiga att använda våld. Vi ser till exempel en ökning av våldsamma brott.

Storbritannien har blivit en knutpunkt där stora delar av den yttersta högern kan nätverka och utbyta idéer och resurser. Flera konferenser och liknande möten anordnas varje år, där även européer och svenskar deltar. Dessutom finns det flera inflytelserika online-aktivister i Storbritannien som följs av den svenska rörelsen.

Om du blickar framåt mot 2025, vilka är de viktigaste eller mest intressanta trenderna eller aktörerna att hålla koll på i din region?

Här växer aktivklubbmiljön snabbt och har mycket kontakt med sina motsvarigheter i Sverige. Samtidigt ser vi en radikalhöger som både blir mer resursstark och mer villig att samarbeta med extremhögern. Mediepersonligheter på flera plattformar, exempelvis brittiska ytterhögerns tv- och radionyhetskanal GB News, lämnar och startar egna projekt, finansierade av stora mängder donationer från supportrar.